- Project Runeberg -  Skapande fantasi och sjuka skalder : Tegnér och Fröding /
166

(1927) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konsistorienotarien Palm. Den sistnämnda lär ha varit
en skön, ung kvinna, begåvad med en vacker sångröst.
Hon hade bland annat varit den första, som sjöng
»Kung Karl den unge hjälte» d. 30 nov. 1818, och,
ehuru Tegnér sannolikt ofta träffade fru Palm, var det
först senare, omkring 1824, som hans kärlek till henne
kom till utveckling. 1 En övergående brytning hade
då, såsom Wrangel angiver, skilt honom från väninnan
på Sireköpinge.
I Tegnérs liv intar Martina von Schiverin som skaldens
»biktmoder» en plats, vilken, så långt likheten mellan
Tegnér och Goethe sträcker sig, motsvarar det förhållan-
de, vari Charlotte von Stein stod till den senare.
»Jag älskar att leva i fantasien och söker så mycket
jag kan idealisera min tillvaro» dessa ord i ett brev
till Brinkman av Martina von Schiverin, född Törngren
karakterisera denna skaldernas förtrogna, Tegnérs »bikt-
moder» och Brinkmans »Stella». Hon var en högt
begåvad, fint bildad och av sina litterära intressen
varmt besjälad kvinna. Hennes brev röja en mera
ovanlig stilistisk förmåga, ett vaket, skarpt och träffande
omdöme, kvickhet och humor. Dessutom synes hon
ha varit en sällsynt god, högsinnad och nobel person-
lighet. Till det yttre var Martina Törngren, att döma
av ett Bredaporträtt, om ej direkt skön så dock i be-
sittning av en tilldragande fägring, som säkerligen
i den krets av litterärt intresserade vänner, som samlades i den enkla
lokalen. Till dessa Lundavänner hörde, för att blott nämna de mera
framstående, C. A. Agardh, den blivande biskopen, Frödings morfar,
Chr. Heurlin och C. J5. Hagberg. Ang. »Herberget» se, Ach. Kahl:
Tegnér och hans samtida i Lund. Lund 1851.
1 Uppgifterna hämtade från Wrangel’. Martina von Schwerin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:04:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skapfant/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free