Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rom byggdes icke p& en dag»
Romelanda.
365
har fordom varit ett kloster tillhörigt
Bembardi-ner- eller Cistercienser-mDDkarDe, och kallas i
gamla handlingar Guthinshatla-rum. Tiden för dess
anläggning är ej bekant, men det var redan 1318
i stort anseende, emedan hertigarne Erik och
Waldemar ihågkommo det i sitt testamente med 20
mark penningar. Bland dess abboter nämnas en
Petras år 1325, en Arnoldus 1374, hvilken
kalkas vir discretus och en Martinus Bomsack. Det
ar nn mera förstördt, man vet icke genom hvad
händelse; men af de återstående ruinerna synes,
att det varit stort och präktigt, och att mycken
marmor varit använd bland byggnadsmaterialierna.
Här slod år 1288 ett betydligt fältslag mellan
Wisbyboerne och bönderne, hvari många stupade
& ömse sidor, utan att segern förklarade sig för
någondera. Böndernes anförare härvid voro ülof
Ragvald i Tofta och Peter Halding i Wald. —
Gården består af 2^ mtl. På dess ägor fanns år
1738 en guldspira, och 1799 en af grof tråd
vriden silfverring.
Rom byggdes Icke p& en dag, ett gammalt
ordspråk, hvarmed antyddes, att man icke bör
fordra, det ett stort och vigtigt företag skall
bråd-störtas, ntan att man bör lemna del tid att moget
öfvervägas och planmessigt atföras.
Roman, Jolian Helmik, var född 1694 och
son till Johan R., kapellmästare hos Carl XII;
visade lidigt anlag för musiken, hvarför han vid
endast 16 års ålder ingick i hofkapellet och
skickades på drottning Ulrika Eleonoras bekostnad till
England, att der begagua den store Hændels
undervisning. Ilan lärer härstädes väckt något
uppseende, emedan hertigarne af Malborough och
Newcastle gynnade honom, ban fick bo bos den
senare och kallades allmänt ’den Svenske
virtuosen." Återkommen till Sverige 1721, fortsatte
ban sin tjenstgöring i kapellet och blef 1727
bof-kapellmästare. Reste 1735 åter ut till England,
Frankrike och Italien, inkallades i
vetenskaps-akademien och fick hof-intendents titel. Bodde under
sina sista lefnadsår i trakten kring Kalmar och
dog d. 20 Dec. 1758. Ilar utgifvit en Sonat samt
i vetenskaps-akademiens handlingar två uppsatser
om saltet alt bleka linne och om Svenska språkets
boihghel till Kyrkmusik. Har komponerat musiken
till konung Fredriks och dess gemåls begrafningar
samt till Adolf Fredriks biläger och kröning. Skall
ba haft djup kännedom i lonkonstens matbematiska
grunder och i de flesta Europeiska språk samt ett
ganska fint öra.
Rouianson, Henrik Wilhelm, professor
emeritus i Upsala, intendent vid Sätra brunn, R. af N.
O., är född 1776 i Pumala socken i Savolax, der
fadern var kaplan; blef 1797 student i Upsala,
promoverad till medicine doktor 1804, följande
året anatomiæ prosektor, förordnades 1811 att
hålla enskilda föreläsningar i fältkirurgien, fick
1813 professors titel, blef 1821 med. adjunkt i
Upsala, 1830 anat. och kirurg, professor
derstädes och ledamot af dess vetenskaps-societet. Har
utgifvit: Utkast till Foreläsningar för begynnare i
Kirurgien; Försök till vägledning vid
Läkarevetenskapens utöfvande och en mängd disputationer.
Romare skans. Se: Fellingsbro härad.
Romelanda pastorat, innefattande socknen af
samma namn och Karreby, hvilken senare är
moderförsamling, och efter hvilken pastoratet således
egentligen bör benämnas, ar beläget i Inlands
södra härad vid Kongelf. Större delen deraf
upptages af Inlandsfjället med dess stora mängd af
mossar och insjöar. Af det senare slaget finner
man i Romelanda socken icke mindre än 61
stycken. Pastoratets öfriga del utgöres af en bördig
dal, som löper utmed Götha elf och som äger en
jordmån af styf, bördig lera, då deremot
bergstrakterna hafva sand- och femjord. Hufvudsädet
är korn, bönor och blandsäd. Romelanda socken
är den nordligaste och största, ehuru rätteligen
blott annexförsamling. Dess vidd är något öfver
| qv.-mil. Den bette förut Runalönd, hvilket
sedan utbyttes till Rymeland. Orten är någorlunda
skogbevuxen samt rik på torfmossar. En stor slätt,
Dössebacka hed, sträcker sig till Götha elf, som
stöter intill socknen; der håller Götha artilleri sina
målskjutningar. Nära intill reser sig det höga
Ale-klälten, som är ett af Bohusläns högsta berg, och
ryktbart genom många om det förtäljda underbara
sägner. Socknen äger nära 59 mtl., af hvilka en
myckenhet smådelar äro belägna i fjället, och
kända under namnet Romelanda torp. De äro
ytterst svaga, och befolkningen, hvilken icke står i
särdeles godt rykte, måste skaffa sig sitt
underhäll af slöjdarbeten o. dyl. Utsädet är omkring
25 ä 30 tunnor per hemman. Det förnämsta af
dessa är det historiskt märkvärdiga Tjurholmen (so
delta ord), samt Lyregården, hvilken med
underliggande gårdar bildar ett mindre berregods, och
bar från ålder tillhört Lacboniuska slägten, men
nu tillhör dennas descendenter, Rhodiner. En del
af socknens södra hemman räknas till det så
kallade Hankegodset och tillhöra det i Ytterby socken
liggande Mariebergs säteri och hvarå allmogen är
i svaga vilkor. I denna socken ligga ock det
historiskt märkvärdiga Solberg (se detta ord) och den
i anseende till sin bördighet utmärkta Bua eller
tiorrinannebo. Kyrkan är gammal, men i senare
tider förändrad, och äger ett naturskönt,
dominerande läge på en med löfträd bevuxen
bergshöjd, ej långt från Götha elf. Enligt en i orten
gängse sägen, skall man först eroat uppbygga
henne vid Hede gästgifvaregård, men då hvad som
om dagen uppbyggdes nedrefs om natten, spände
nian ett tvillingpar oxar för ett stenlass med
beslut, att der det stannade uppbygga kyrkan, och
skedde delta der denna nu står. Om
kyrkoklockan, som hänger uti ett torn, går den tradition
att hon under Krabbefejden blifvit bitflyttad frän
Bergjoms kyrka i Westergötland; eljest säges
ock att den af konung Carl X blifvit tagen i
Tyskland och af honom bilskänkt. Hon är särdeles
välljudande, och skall detta härröra deraf, att bon
blifvit hestänkt af gjutarens blod, hvilken vid
gjut-ningstillfället i Wismar 1567 ncdstacks af sin
mästare. Romelanda socken äger högst fi fornlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
