Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
556
Skeilvl.
Skee.
men är i senare tider mycket förändrad till
närmare likhet med slättbygdens och städernas.
Kyrkan, som ligger nära Tisnaren , nybyggdes 1807,
hvarvid dock en del af den gamla kyrkan bibehölls.
Öfver koret är en dom, hvilken sprider ljus
genom en lanternin med t9 fönster. Altartafla
är af gammalt hvitmåladt bildbuggeriarbete. Ett
prydligt torn, hvarmed kyrkan är försedd, hör till
de vackrare i orten Frän kyrkogården bar man
*n skön utsigt, t socknen ligga Bey myrt.
glasbruk, Joh/inneshtndx säteri, Hnfln jernbruk (se dessa
ord), och dessutom säterierna Thenkull, 2 £ mtl.,
Prànysattr, I mtl., Sillsjö, 1 mtl. m. fl. andra
välbyggda gårdar. Man har nyligen upptäckt ett
kopparmalmstreck, som börjat bearbetas. Till
fornlemningar hörer ett domaresäte, en oval stensättning
af 81 aln. längd och 15 aln. bredd, omgifven af
en 4 aln. bred och t ^ aln hög mur, hvarinom de
fordne hedniske invånarne tros ha anställt sina
offer; en gammal borg, som en vid namn Kale skall
ba bebott, och en annan, kallad, Borysliqen, hvaraf
lemningar ännu finnas. Vid Pmnviken bar en
viking vid namn Finn baft sitt hemvist. Ättehögar
finnas på flera ställen, isynnerhet en ganska stor
nära kyrkan. Adr. Norrköping.
Skeitvi, Vestra eller Lilla (skrifves i matrikeln
ScheJvt), I konsist, pastorat af 3 kl. i We.sterås
län, Åkerbo biirad, men en liten del inom Örebro
län, Westerås stift och Fellingsbro kontrakt, 2
mil NV. från Köping, hestår of 26 | hemman,
uppskattade till 149,075 R:dr, med en folkmängd
af 830 personer och en areal af 32,192 tunnl.,
hvaraf 4,680 äro sjöar och kärr Gustaf Adolf
erhöll som hertig denna socken i förläning.
Socknen är genomskuren af 87 sjöar. Alan tror, att
kyrkan var anlagd af biskop Israel Erlandi i Magni
Smeks tid. Socknen bar moblandad och mindre
fruktbar jordmån. (lär ligga H’esllanda säteri,
Eriksberqs och Norrhammars jernbruk (se dessa
ord). På ßjörknäs-skogen finnas flera
stensättningar, som i orten kallas jätteringar. Adr.
Arboga.
Skee, ett reg. pastorat af t kl. i Bohuslän,
består, utom Skee socken, af anne.ierna Strömstads
stad och Tjärnö. Skee och Tjärnö innehålla
tillsammans 56,978 tnnnl., hvaraf 2,400 äro sjöar
och kärr. Hemmantalet i Skee socken allena är
134 J, uppskattade till 526,725 R:dr.
Folkmängden uppgifves af Forsell år 1839 till 4,380, men
af Holmberg 1840 endast till 4,347. Det säges
likväl på sistnämnda ställe, att invånarne på 35
år ökat sig med 1,490 personer. Kyrkan är af
hög ålder, men likväl en bland de ljusaste och
rymligaste i länet. Hon förlängdes något år 1794.
Altarprydnaden är af bildverk, ett vackert prof
på medeltidens snidkonst. Den föreställer
korsfästelsen. Utom hufvudpersonerna, qvinnorna och
krigsknektarne, ser man på sidorna derom de tolf
apostlarne och derunder lika många helgon,
hvaribland man igenkänner de tre nordiska rikenas
skyddspatroner: Erik, Knnt och Olof. I kyrkan
finnes en urgammal dopfunt af tälgsten, prydd
med sällsamma figurer, och i norra maren sitter
ett tälgstensbnfvud i en niscb, som säges
föreställa S:l Anna, åt hvilken kyrkan varit helgad.
— I socknen ligger säteriet Blomsholm, 3 mtl.,
som tillbör Ii. M. konungen, och anses för en af
de bästa egendomar i länet. Det är för öfrigt
icke utmärkt hvarken genom belägenhet eller
å-byggnad. I socknen finnas många forntida
märkvärdigbeter och lemningar, |lit hör gärden
11’tf-tetand, fordom säte för konungens länsherrar
öfver denna trakt och som redan för 830 är sedan
skall ba varit en stor egendom. För närvarande
är den kronofogdeboställe. Gården skall ba
lemnats den mägtige odalbonden Brynjolf Ulfalldi till
belöning för det bistånd han gifvit konung Olof
den Helige. — På en liten böjd, icke långt från
Blomsholm, står den märkliga skeppsformen, som
ådragit sig så många fornforskares beundran och
föranledt så många gissningar. Den beslår af 47
uppresta stenar, som bilda en aflång figur lik ett
skepp, bakstammen 7J aln bög, framstaminen 5j.
Afståndet mellan dessa båda är 70 alnar och
bredden midskepps 15. Allt som stenarna aflägsnas
ifrån stammarna bli de lägre och de mellersta äro
blott 1 J aln böga. Häromkring ligga 5
grafkal-lar, hvaraf den största är 56 steg i omkrets. Man
bar i dem träffat urnor med brända ben. Denna
stensättning är den största man känner i Sverige.
Ett stycke derifrån finnas vid Foss qvarnar 3
uppresta hällar och 2 K ull fal Ina, och i skogen nära
derintill ett af nordens största domaresäten,
bestående af 10 grofva stenar, de största man
någonstädes träffat vid fornlemningar af denna art,
ställda i en krets Bf 52 alnars genomskärning och
i midten ett stenblock 2y aln bögt och nära 12
alnar i omkrets. Denna domarering är för
närvarande samlingsplats för ortens ungdom, som der
anställer sina lekar. — Här finnes Bohusläns
största ättehög, Gronhögen, 175 steg i omkrets och
36 i sluttningshöjd. Der omkring finnas 10
mindre kullar. Här är äfven ett monument, soin af
allmogen kallas Dyrhuset. Det består af en 3
aln läng och nästan lika bred. betydligt tjock
stenhäll, hvilande på 6 uppresta breda stenar.
Utom dess finnas bär i socknen en mängd
hällristningar, föreställande menniskor, djur och skepp,
flera stenkistor m. m. Ett utskjutande berg
bildar här ett märkvärdigt rum af 110 alnars längd,
26 alnars djup och 13 alnars höjd, skyddadt af
en jordvall, som öfversten för grenadiereme
Johan Claussen begagnade till förrådshus för sitt
regemente, då ban 1717 och 1718 bär var
posterad till betäckning af Strömstads magasiner.
Rummet kallas efter bonom Claussenborg. — Till
socknens märkvärdiga personer hör en af folksagan
omtalad jätte, yVrdl, som varit så stor, att ban
åt upp en fjerding sill till frukost och att hans
lik var så tungt, att del ej kunde röras nr
stället af 10 par dragare, saml högbåtsmannen i Dansk
tjenst, Christian Jacobsen Drachenberg, som var född
på Blomsholm år 1626 och dog i Aalborg 1772,
således vid den ovanliga åldern af 146 år. Af
hans porträtt, som finnes på Blomsholm, och är
måladt året fore hans död, synes, att ban dà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
