Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194
Wadstena kloster.
Wadstena kloster.
beslutade reparationen af slottet någonsin blef
verkställd (se Wadstena Adeliga Jung/rusltfl). Stadens
båda kyrkor äro S:t Petri eller stadskyrkan med
en präktig altartafla och en mängd rara
antiquiteter, samt den numera icke begagnade
klosterkyrkan. Staden är 1350 alnar lång och 800
alnar bred. Torgen äro 3 och stadens lastageplats
kallas Myn/backen, emedan stadens fordna
inynt-bus, hvarest år 1568 de s. k Unionsklippingarne
blefvo slagna, här skall hafva statt. Näringar
äro åkerbruk, handtverk och handel, hvilken
senare, sedan kommunikationen mellan Wettern och
Wenern blifvit underlättad, stigit och förkofrats.
Stadens bamn vid Wettern är god. Husen äro
nästan alla af träd, med smala och krokiga
gator. En trivialskola finnes här, der undervisning
meddelas af I rektor och 2 kolleger. Ar 1753
införskrefvos hit från Flandern 237
väfveri-arbetare, hvilka tillverkade kammnrduk, och här
infört en finare väfningskonst. Konsten att knyppla
spetsar, som ända från S:t Britas tid synes här
hafva drifvits, bar ock änna bibehållit sig samt
idkas af både män och qvinnor och utgör en icke
obetydlig binäring. Staden styres af en
borgmästare, är säte för en af länets provincialläkare
och bar postkontor och apotbek. Dess jord
utgör 21 mtl. samt deribland 760 tunol. 9 kapp!,
åker. Stadens vapen är S:t Britas bild.
Tillsammans med S:t Pers och Strå socknar utgör
Wadstena stad ett regalt pastorat af 1 kl.
Invånarnes antal uppgår till 2,000.
Wadstena adliga .lu-ngrrustirt. Denna
inrättning hämtar en bety dlig del af sina tillgångar från
de fordna klosterinkomslerna i Wadstena. De
adliga jungfruar, som deraf njuta understöd, kunna
för öfrigt bo hvar de behaga. En deri
inskrifven fröken under 6 år betalar i inskrifningsafgift
50 R:dr, mellan 6 och 12 år 83 Rrdr 16 sk., öfver
12 år 100 R:dr, utom 50 R:dr i familjegåfva och 16
R:dr 32 sk. för ordenskorset, hvilket allt erlägges i
banko och deponeras i rikets ständers bank. Hvarje
inskrifven fröken erhåller så länge bon är ogift,
en årlig pension af 33 R:dr 16 sk. banko.
Förvaltningen bestrides af riddarhus-direklionen.
Wadstena kloster. Redan från år 1162
omtalas i Wadstena ett kloster, hvilket dock
sannolikt varit af föga betydenhet. Men det kloster,
sopi bär sedan anlades och i bela Europa vann
anseende och ryktbarhet, grundlades af den heliga
Brigitta, med biträde af konungarne Magnus
Eriksson och Albrekt, af hvilka den senare lät utfärda
påbud om en pennings erläggande af hvar person
i bela riket, hvilken penning till detta kloster i
evärdeliga tider skulle utgå. Enligt S:t Britas
stiftelse sknlle detta kloster blifva hemvist för en
orden, som utgjordes af personer af båda könen
och kallades S. Salvators orden under S.
Augustini regel. Påfvarne Urban V och Gregorius XI
stadfästade klosterreglorna genom egna utslag på
1370-talet. Utom abboten och abbedissan, skulle
klostersällskapet bestå inalles af 25 bröder och
60 systrar. Munkarne vinnlade sig mycket om
den tidens lärdom och använde stor flit att samla
allehanda handskrifna böcker. Nunnorna åter as-
vände sina från gudaktigbetsöfningar lediga
itänder till allehanda bandarbeten. Genom en bolla
af påfven Martin V, blef klostret år 1427 ett
moderkloster för alla Brigittiner, öfver hvilka det
fick visitations1- och nndersökningsrätt. Stället van
slutligen en sådan helgd, att det för andakts sktll
besöktes af menniskor från alla Europas länder,
och långväga främlingar infunno sig bär stundom,
bönfallande om nåden att få lefva ock dö inom
klostrets murar. Så berättas, att en biskop
Ro-bertus, en lärd man ifrån Italien, är 1100, gick
från Skenninge barfotad till Wadstena kloster,
nnder det att marken var betäckt med snö och en
olidlig köld. Äfven drottning Margaretha lät här med
mycken skenbar ödmjukhet år 1403 inskrifva sig
som klostersyster. Konung Erik XIII gick lill föls
hit ifrån Skenninge; konung Christo|fer lät här
inskrifva sig, och drottning Pbilippa, som år 1415
ingått systerskap med Brigittiner-ordens samfund,
afled här 1430. En pilgrimsfärd till Wadstena
ansågs lika förtjenstfull som ett krigståg mot
Saracenerne, hvilka innehade heliga landet, och
förskaffade samma arfsrätt till himmelen. På en
sten i klostret stodo ocksä dessa orden ulbuggoe:
Si non poteris Romarn accedere, sufficiant l i bi
indulgentiæ hie Wadstenis concessoe. Klostret
erhöll ock en mängd fribeter och inimuniteter och
riktades efterhand genom gåfvor och testamenten
både af regenter och enskilda personer. Om den
förmögenhet klostret slutligen vann och den
kostsamma hushållning der fördes, vittnar en
förteckning, som Spegel i sin biskopsk^önika infört
angående hvad som till klostrets behof årligen
erfordrades, nemligen 120 tunnor råg, 24 tunnor
hvete, 288 tunnor malt, 14 skepp:d humla, 49
tunnor korn, 20 tunnor smör, 120 nötkreatur
eller oxar, 300 st. får, 9 skepp:d fläsk, 26 tunnor
salt, 100 lisp:d ost, 10 lisp:d peppar m. in. S:t
Britas qvarlefvor förvarades i klostret och lades
år 1412 i ett dyrbart silfverskrin om 429
markers vigt, hvilket skrin af Sten och Thure
Bengts-söner Bjelke bit blifvit skänkt. Konung Johan 111
borttog år 1573 detta skrin och använde det till
kronans behof; men klostret återfick är 1596 af
samma konung elt annat af lika värde. Klostret
bade sin egen kyrka, kapellhus för nunnorna samt
2:ne trädgårdar, i hvilka de första bergamolträd
i Sverige blifvit planterade. Efter reformationens
seger i Sverige år 1527, gafs befallning att
äfven detta kloster sknlle redoeeras. De
skickligaste bland munkarne blefvo då på konungens
befallning utsände att emottaga lägenheter vid
församlingarna på landet, några skickades äfven ali
undervisa och omvända Lapparne. Mot nunnorna
var konungen mera eftergifven, tillät dem att
bibehålla sin abedissa och de under hennes
förvaltning stående räntor och inkomster, emot en viss
årlig procents afgift till kronan. De bland dem,
som ville utgå ur klostret, ägde ock dertill lof
Äfven konung Erik XIV gaf ett nådigt skvMsbref
åt de bår qvarblifna nunnorna. Konung Johao I"
och hans son Sigismund gaf klostret ännu dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
