Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66 SLAGEN TILL SLANT.
Förlåta? Hvad hade hon att för-
låta? Var det då inte hennes skuld
lika mycket? Hvarför hade hon ej
sprungit ut i farstun? Hvarför slog
hon armarne om hans hals?
Det var hon, tyckte hon, som var
skulden till alltihop, och nu ville hon
försona allt. Hon skulle dö, ty att
öfverlefva sin vanära ansåg hon otänk-
bart.
Hon klädde sig mekaniskt och ord-
nade håret utan att se sig i spegeln.
Hon blygdes för att se sig själf och
tyckte att ordet »fallen> stod med
eldskrift på hennes panna.
Gerhard stod förslöad och såg på.
Och så gingo de mekaniskt ned för
trappan. Samma trappa, som de förr
så lyckliga gått uppför och utför. Nu
var den så mörk och så klibbig af
deu indragna snön. De gingo genom
porten och sågo upp mot den klarblå
himlen, hvilken liksom speglade sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
