Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SISTA KAPITLET. 295
men sedan släppte honom med ens
och plötsligt ifrån mig. Men hvem
kan dömma öfver livad det kärleks-
rikaste modershjärta gör i sin kort-
synthet, fortsatte hon sakta och mödo-
samt, under det hon strök den dödes
ännu varma panna. Det var hans
olycka, att han ville flyga så högt
upp, där luften mer än annars frestar
vingarne, och det var hans öde, att
han inte skulle orka dit upp, utan
störta ned och krossas i fallet...
Arma stackars Gerhard! Du var sla-
gen till en slant!
Hon lutade sig mot Heddas hufvud.
— Gråt ej, min flicka, sade hon
efter en stund... Jag har mången
gång dömt dig i stället för att dömma
mig själf. .. Låt oss nu stå starka
vid hvarandras sida, för Gerhards och
för — — lilla Georgs skull.
Hon lade barnet vid den dödes sida
och på hans utsträckta arm. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
