Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allmän öfverblick.
Vår materiella hufvudnerv är jordbruket. Står landtmannen
•ig godt, så får handtverkaren arbete och köpmannen handel, men
har landtmannen det bekymmersamt, så skall det kännas ^fvei
hela landet. Att arbeta för landtbrukets utveckling och främjande
är därför detsamma, som att verka för hela samhällets mateneil»
framgång.
Detta har också i Danmark i långa tider varit erkändt af
många duktiga och verksamma män, och därför har under de
gen aste människoåldrarna blifvit nedlagdt ett trofast och ihärdigt
arbete för att på olika sätt utveckla jordbruket. Mycket är också
redan uppnådt, dels genom jordens märgling och afdikning, dels
genom en bättre rensning och djupbehandling o. 8. v. Ännu
återstår dock ofantligt mycket att göra, innan det med sanning kan
sägas, att vårt landtbruk nått upp till en mera fullkommen
ståndpunkt, eller rättare sagdt: innan Danmarks landtbruk kan gifva
föda nog till minst tre eller fyra gånger så många människor sona
nu få sin näring af detsamma, Ty att detta kan nås ses klart
af de räkenskaper, som föreligga fra» en del mindre^ men
omsorgsfullt skötta egendomar rundt omkring i landets olika delar.
Att det verkligen ännu brister mycket, kan man kanske bäst
se vid en jämförelse mellan jordbrukets utveckling och
landtbefolkningens förökning under de sista femtio åren. Jordbruket har
långt ifrån kunnat skaffa den Ökade befolkningen tillräckligt lönande
arbete, hvilket åter har ledt till att eik alltför stor skara af unga
män och kvinnor måst lämna landtbruket för att begifva sig
antingen till Amerika och andra aflägsna länder eller till vår»
städer, särskildt hufvudstaden.
Naturligtvis skall det alltid i hvarje lifskraftigt samhälle vara
en liflig öfvergång från land till stad och från stad till land^ ellei
från handtverk och handel till jordbruket och omvändt. Men hum
många hafva i innevarande människoålder gått från städerna tiH
landet i jämförelse med det stora antal, som gått från landet tiH
städerna? Och månne det är en vinning för samhället i dess helhet
att medan daglönarnas, värdshusvärdarnas, handtverkares,
köpmännens och tjänstemännens antal blifvit betydligt ökadt år efter
år, så har landtbruket utvecklat sig så långsamt, att en bonde
ännu icke behöfver stort mera arbetskraft för att odla sina femti*
tunnland, än han behöfde för femtio år sedan, nämligen: en dräng,
en gosse oeh emellanåt en husman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
