Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småländska biskopsdömet. Ungefär samtidigt (1602) avsöndrades de till nuvarande
Kalmar län hörande häraderna, (utom Tjust, Sevede, Tunalän och Aspeland), från
Linköpings stift och bildade Kalmar superintendentia, som 1678 fick biskop, men 1915
sam-manslogs mecl Växjö stift.
Den med hänsyn till försvarsväsendet, civilförvaltningen och skatteuppbörden vidtagna
indelningen i fögderier eller län blev mot slutet av medeltiden mera invecklad än förut, då
vanligtvis endast en kunglig hövitsman var förordnad att förestå ett helt landskap eller
"land". Ännu på drottning Margaretas tid utgjorde sålunda t. ex. Värend och Finnveden
särskilda fögderier. Sedermera blev länsindelningen alltmera beroende av de på viktiga,
strategiska punkter anlagda slottens behov av livsmedel och andra förnödenheter.
Det förnämsta av de tre i Tiohärads lagsaga ingående "landen" var Värend, varför man
i urkunder ej blott från medeltidens äldre skeden utan även från 1400-talet påträffar
titulaturen: "lagman i Värend", och från slutet av tolfte seklet till reformationen utgjorde
Värend, som nämnt, Växjöbiskoparnas bela ämbetsområde.
Orsaken härtill torde i främsta rummet ha varit det lilla landskapets av milsvida,
obanade skogstrakter starkt isolerade läge. Värends viktigaste förbindelseled gick längs
Mör-rumsåns dalgång ned mot Blekinge, och till försvar för denna huvudväg, anlades tid efter
annan små spärrfästen på lämpliga ställen vid strömmen, men något starkare
försvarsverk med permanent besättning torde icke lia funnits i Mörrumsdalen. Drottning
Margaretas ryktbare gunstling, riksrådet Abraham Brodersson (tjurhuvud), som 1410 föll i onåd
och avrättades av hennes efterträdare konung Erik, hade bl. a. Värend i förläning. I
konung Kristoffers och Karl Knutssons tid var Norrvidinge härad förlänat till
Växjöbiskopen Lars Michelson, som 1444 anlade det befästade slottet Kronoberg på en holme i
Helgasjön. där han och hans efterträdare på den småländska biskopsstolen residerade till refor {+-+}
mationen, då det tillika med övriga kyrkogods indrogs till kronan. Sedermera ingick Kro {+-+}
noberg i det efter slottet uppkallade friherrskap, som 1647 förlänades till den i Linköping
1600 avrättade Erik Sparres ättlingar, men blev genom Karl XI:s reduktion 1681 åter
statsegendom. Återstoden av Värend innehades i mitten av 1400-talet av Birger Trolle d. y.,
vilken bodde på den en halv mil väster om Växjö belägna fasta borgen Bergkvara, som
1615 gav namn åt Karl Karlsson Gyllenhjelms friherrskap och jämte detta 1688 hemföll
under kronan. Under stormaktstiden upprättades ännu ett friherrskap i Värend, nämligen
det i Allbo härad belägna Herrelund (nuv. Härlunda), som 1650 förlänades till riksrådet,
sedermera riksskattmästaren, Seved Bååt och ägde bestånd till 1681. Enligt 1634 års
regeringsform lades Värend under "landshöfdingen i Småland öfver Tihärads lagsagu och
Jö-neköpings län, residerandes i Croneberg" och tillhör sedan 1674 Kronobergs län.
Njudung eller Nydugnh kallades under medeltiden den av Östra och Västra härad
bestående, höglänta och omkring Emåns och Lagans källor belägna delen av Tiohärads
lagsaga. 1 kyrkligt hänseende hörde Njudung till Linköpings stift, men hur den världsliga
förvaltningen var ordnad i äldre tider, är ännu ej fullständigt utrett.
Under konung Albrekts regering innehades landet sannolikt av den tyske riddaren
Vicke von Vitzen d. ä., som också var hövitsman på Kalmar slott och 1378 blev svenskt
riksråd. Huvudorten i Njudung synes, åtminstone under senmedeltiden, ha varit det i
Västra härad belägna slottet Sundholm. Här residerade i början av 1400-talet den
bekante riddaren Sven Sture, som stod högt i gunst hos Erik av Pommern. Under senare
hälften av nyssnämnda århundrade omtalas emellertid icke längre Sundholm, varför slot-
— S —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
