Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Adelborg, Fredrik - Adelcrantz - 1. Adelcrantz, Göran (Georg) - 2. Adelcrantz, Carl Fredric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adelcrantz 9 Adelcrantz
där han tjänstgjorde som chef för
olika gummibolag och 1928—34 var
generalkonsul i Singapore. Åren 1937
—39 var han högste
observationsofficer vid Internat, kommissionen för
nonintervention i Spanien. Sedan 1939
är lian chef förUtrikesdep:skuriravd.
Han företog bl. a. 1911—29
expeditioner för utforskandet av sakaierna pä
Malackahalvön och skänkte stora
zoologiska samlingar därifrån till
Riksmus. 1921. A., som blivit apostroferad
i Evert Taubes visa "Möte i
monsu-nen", liar beskrivit sitt äventyrsfyllda
liv i "På blåa hav och i mörka
urskogar" (1934) och i "Djungelliv.
Verklighetsskildringar från Malackas
urskogar" (1936). — Gift 1916 med
friherrinnan Elisabeth Gyllenstierna af
Lundholm,. R. A.
Adelcrantz, ätt. Den äldste kände
stamfadern, kammarskrivaren Josua
Törnqvist († 1668), blev far till
arkitekten Göran (Georg) Josuæ
Törnqvist, som 1712 adlades under namnet
A. (A. 1). Dennes äldre son,
arkitekten och överintendenten Carl Fredric
A. (A. 2), upphöjdes 1766 i friherrligt
stånd. På hans friherrliga namn och
nummer adopterades 1777 hans yngre
bror Emanuel A. (f. 1721, † 1788),
slutl. v. president i Göta hovrätt.
Ätten utdog med A. 2.
1. Adelcrantz, Göran {Georg)
Josuæ, före adlandet Törnqvist,
arkitekt, f. 15 nov. 166S i Stockholm,
† 26 febr. 1739 därstädes. Föräldrar:
kammarskrivaren Josua Törnqvist
och Cecilia Andera. — A. blev student
i Uppsala 1678 och bildade där tills,
med några kamrater en teatertrupp,
vars syfte var att uppföra
svenskspråkiga stycken. Under 16S0-talet
var dess verksamhet förlagd till
Lejonkulan och gamla Bollhuset vid K.
slottet i Stockholm. A. författade en
del av baletten "Lycko-pris", som
uppfördes på Ivarl XI :s födelsedag
1689. Efter sällskapets upplösning
översatte han Racines "Esther", det
första fransk-klassiska stycke, som
överflyttats till svenska. — År 1697
blev A. anställd vid
slottsbyggnads-staten och utbildades till arkitekt
under Nicodemus Tessin d. y. Denne
skaffade honom ett understöd av Karl
XII, så att han kunde resa utomlands
1704—06. Han uppehöll sig i Paris,
där han mottog bestående intryck av
den franska barockarkitekturen, och
besökte även Italien. Efter
hemkomsten biträdde lian Tessin vid
slottsbygget, tills detta nedlades på grund av
kriget. A. utnämndes 1707 till
hovarkitekt och 1715 till stadsarkitekt i
Stockholm. S. å. blev han ledare för
slottsbygget efter Tessin, vars
intentioner han fullföljde, då arbetet åter-
Carl Fredric Adelcrantz.
Målning (detalj) av Ä. Roslin 1757 (Konstakademien).
upptogs. År 1718 blev han
byggnings-borgmästere och preses i
huvudstadens ämbetskollegium. Han
avskedades från sina ämbeten 1727, enär han
var de maktägande politiskt
misshaglig, och utövade därefter enskild
arkitektverksamhet. — A. är mest känd
för sina restaureringar av Katarina
och Jakobs kyrkor i Stockholm, vilka
nedbrunno 1723 och återuppfördes
efter hans ritningar. Den ursprungliga
låga kupolen på Katarina kyrka
ersattes sålunda med den nuv., som
blev färdig 1740. Även Jakobs kyrka
fick sitt central torn på A:s
föranstaltande i st. f. en tidigare
takryttare. A. ledde också arbetena på
Hedvig Eleonora kyrka 1730—37 och
gjorde även där upp förslag till den
kupolformade överbyggnaden, som
likväl inte kom till stånd förrän på
1800-talet. Altaruppställningarna i
Katarina och Hedvig Eleonora kyrkor
äro likaledes verk av A. Den vackra
huvudbyggnaden vid Danvikens
hospital, vilken revs 1917, var ett gott
exempel på A:s av fransk senbarock
påverkade stil. — Gift 1711 med
Anna Maria Köhnman. — Litt.: G.
Upmark, "Sv. byggnadskonst 1530—
1760" (1904). Th. N.
2. Adelcrantz, Carl Fredric,
friherre, arkitekt, f. 30 jan. 1716 i
Stockholm, † 1 mars 1796
därstädes. Son till A. 1. ■—-Av fadern
bestämd för ämbetsmannabanan
började A. först 1735 delta i
Ritare-akad:s undervisning och kunde inte
förrän efter hans död helt ägna sig
åt studiet av arkitekturen. Han begav
sig då på en resa till Frankrike och
Italien (1739—43), vilken blev av stor
betydelse för hans utveckling. Efter
hemkomsten fick han anställning vid
slottsbygget som C. Hårlemans
närmaste medhjälpare, och 1757
utnämndes han till överintendent och fick
hand om inredningen och möbleringen
av slottet, som föregående år tagits
i bruk av den kungliga familjen.
Denna verksamhet varade till mitten av
1760-talet, och A. företog i samband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
