Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Agardh, Carl Adolph - 2. Agardh, Mortimer - 3. Agardh, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agardh
30
Agardh
trots sin energiska reformiver aldrig
att få något större politiskt
inflytande. Han påyrkade, ehuru utan
framgång, ett ökande av regeringens
och ett minskande av utskottens
befogenheter, sökte förbättra kvinnans
ställning i samhället och var
anhängare av departementalreformen (1840)
men var i representationsfrågan
motståndare till tvåkammarsystemet,
vilket han ansåg vara en fara för
demokratin. Ss. led. i kommittén för
granskning av rikets allm.
undervisningsverk (1825—28) inlämnade han
flera särskilda yttranden, i vilka
han framhöll vikten av att valfrihet
infördes i fråga om ett flertal av
skolans ämnen. År 1844 preciserade
han sina tankar därom i skriften
"Försök till rättfärdigande af det nya
skolsystemet". — A., som hade djupa
religiösa intressen, lät 1816 prästviga
sig och erhöll då S:t Peders klosters
och Nöbbelövs pastorat som prebende.
År 1835 utnämndes han till biskop i
Karlstads stift. Han utgav ett flertal
teologiska skrifter men visade som
kyrkoman intet av den
reformvänlighet och det frisinne han ådagalade på
andra områden. Han föredrog
Melanchton framför Luther och var
ivrig motståndare till frikyrklighet,
katolicism och judendom samt väckte
ett visst uppseende genom sitt
energiska motstånd mot förslagen till ny
kyrkohandbok och ny katekes. — A.
var rektor vid Lunds univ. 1819—20,
invaldes i Vet. akad. 1817 och i Sv.
akad. 1831 samt blev ordensbiskop
1837 och teol. dr 1845. — A:s byst,
skulpterad av Jonas Fröding,
avtäcktes i Lunds botaniska trädgård 1939.
— Gift 1812 med Margareta
Charlotta Lindschough. ■— Litt.: biografi
av F. F. Carlson i Sv. akad:s handl.
1861 och av J. E. Areschoug i Vet.
akad:s lefnadsteckn., bd 1
(1869—-73). S. L., G. W. S., R. A.
2. Agardh, John Mortimer,
astronom, f. 21 dec. 1812 i Båstad,
Kristianst. län, † 5 sept. 1862 i Lund.
Föräldrar: handlanden och
lantbrukaren Jöns Fredrik A. och Helena
Elisabet Schönberg. Brorson till A. 1.
— A. uppfostrades från åtta års
ålder hos sin farbror. Han blev student
1826, fil. kand. 1832, fil. mag. s. å.,
docent i aritmetik 1835, astronomie
observator 1841 och prof. i astronomi
1848, allt vid Lunds univ., som han
även representerade vid riksdagarna
1848—60. — A. skrev en del avhandl.
om Lunds polhöjd, om solens rörelse i
rymden och om solförmörkelsen 28
juli 1851, varjämte han deltog i
höjdmätningarna mellan norska
ishavskusten och Bottniska viken. Han
ägnade även nationalekonomin,
särskilt penningväsendet, ett intresserat
studium och utgav några skrifter om
bankväsendet. Han följde även sin
farbrors traditioner genom en
betydande insats i det skånska
kreditväsendets utveckling. Sålunda tillhörde
han grundarna av filialbanken i
Lund, där han som ordf. i styr. sökte
utveckla inlåningsrörelsen och upptog
postremissrörelsen i förbindelse med
Skånes enskilda bank, där filialen
uppgick som avd.-kontor 1864. På
hans initiativ grundades 1861 Nya
sparbanken i Lund. — Ogift. N. B.
3. Agardh, Jacob Georg,
botanist, f. 8 dec. 1813 i Lund, † 17 jan.
1901 därstädes. Son till A. 1. — A.
blev student 1826, filol. kand. 1831,
fil. kand. 1832, fil. mag. s. å., docent
i botanik 1834, adjunkt och botanices
demonstrator 1836, e. o. prof. i
botanik 1847 och ord. prof. 1854, allt vid
Lunds univ.; avsked 1879. Han
representerade Lunds univ. i prästeståndet
vid riksdagarna 1862—63 och 1865—
66, var led. av Andra K. 1867—72 och
ordf. i Lunds stadsfullmäktige 1863
—68 samt led. av Malmöh. läns
landsting. Han var ordf. i styr. för bl. a.
Lunds sparbank, Skånes enskilda bank
och Brandstodsbolaget för Skånes
städer. Han blev led. av Vet. akad. 1849
och av Lantbruksakad. 18S8 samt
med. hedersdr vid Köpenhamns univ.
1879. — A:s verksamhet som
vetenskapsman och lärare är helt knuten
till Lunds univ. Han var inom
botaniken främst verksam som
algforskare. Genom faderns föredöme fick
han tidigt intresse för algologin och
utövade där en omfattande och
förtjänstfull verksamhet. Han påvisade
förekomsten av svärmsporer hos en
del alger, och som resultat av en resa
till bl. a. Medelhavet 1836—37 utgav
han (1842) "Algæ maris mediterranei
et adriatici", som innehåller det första
utkastet till den reformerade
systematik av de mångformiga rödalgerna
Jacol) Agardh.
(floridéerna), som blev hans långa
livs huvudintresse. Han utgick från
fortplantningsorganens byggnad och
påvisade de tre olika typerna för
tetrasporbildning. Den moderna
flo-ridésystematiken, skapad av Fr.
Schmitz pà 1880-talet, är baserad på
kapselfruktens (cystokarpets)
utvecklingshistoria, medan A. uppställde
sitt system efter cystokarpets
byggnad och därvid urskilde fyra typer,
men hans skarpblick hade så väl
träffat det rätta, att de flesta av hans
huvudgrupper bibehållits i det nya
systemet. Hans storverk på
algologins område är den klassiska
monografin "Species, genera et ordines
algarum" (1848—1901), som på 3 000
sidor systematiskt och morfologiskt
behandlar alla kända brun- och
röd-alger. Av största betydelse för
algologins utveckling äro därjämte "Bidrag
till florideernes systematik" (1871),
"Till algernes systematik" (1872—
90),"Florideernasmorphologi" (1879),
"Species sargassorum Australiæ"
(18S9) och "Analecta algologica"
(1S91—99). A. har tills, med fadern
grundlagt havsalgernas vetenskapliga
systematik och mera ingående än
någon tidigare studerat deras morfologi
och anatomi samt lagt dessa till grund
för systematiken. På de högre
växternas område utgav lian ett flertal
arbeten rörande fanerogamernas
organo-grafi och anatomi. Som systematiker
framträdde han med det större
arbetet "Tlieoria systematis plantarum"
(1858). I dess inledning, även på
svenska under titeln "Vext-systemets
methodologie" (1858), framlägger
lian sin syn på ett naturligt systems
art och metod, och i "Theoria" finnas
uttalanden, som kommit den att
kallas "ett dokument av högsta värde
från descendensteorins
genombrottstid". Om hans synpunkter blevo föga
beaktade, torde detta ha berott på,
Mortimer Agardh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
