Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ahlqvist, Alfred Gustaf - Ahlrot, Georg - Ahlsell, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlrot
41
Ahlsell
Alfred Gustaf Ahlqvist.
sala 1856, fil. kand. 1862 och fil. dr
1863, amanuens vid Uppsala
univ.-bibl. s. å., docent i historia 1864,
adjunkt vid Nya elementarskolan i
Stockholm s. å., lektor i historia och
modersmålet vid Högre
elementarläroverket i Jönköping s. à. och i Växjö
1869. — A. är en av de första
företrädarna inom sv. historieskrivning
för den detalj- och specialforskning,
som var en följd av den friare
tillgången till arkiven. Med grundlighet
och källkritik förenade han blick
för det väsentliga. Hans forskningar
ägnades åt den äldre vasatiden, och
hans syn på denna liar i mycket
bestämt den allm. uppfattningen av
detta tidsskede. Bland hans
skrifter märkas "Om aristokratiens
förhållande till konungamakten under
Johan III:s regering" (1—2, 1864—
66), "Karin Månsdotter" (1877),
"Om Sturemorden" (1877) ocli
"Konung Erik XIV:s sista lefnadsår
1568—1577" (1878). En livlig
polemik uppstod med anledning av A:s
försök att bevisa, att Erik XIV
förgiftats på Johan III:s befallning.
Numera torde det allmänt anses, att A.
kommit sanningen närmast. — A. var
en av de första i Sverige, som fäste
uppmärksamheten på och själv
utnyttjade samlingarna i
Vatikanarki-vet. Han blev led. av Vitt. akad.
1879. — Ogift. G. U.
Ahlrot, Adolf Georg Gabriel,
skepps- ocli maskinbyggare, f. 10 okt.
1865 i Kalmar. Föräldrar: prosten
Pehr A. och Maria Ahlqvist. -—• A.
utexaminerades 1889 från Chalmers
tekn. läroanstalts högre avd.,
tjänstgjorde 1889—95 ss. ingenjör och 1895
—99 ss. överingenjör vid tyska
skeppsvarv, efter hemkomsten 1899—1902 ss.
ingenjör vid flottans varv i
Karlskrona och 1902—04 ss. överingenjör vid
Bergsunds mekaniska verkstadsab. i
Stockholm. År 1904 utsågs A. till för-
ste verkst. dir. och överingenjör för
Kockums mekaniska verkstadsab. i
Malmö. Medan bolagets gamla
anläggningar i Södra förstaden nedlades
1913, utbyggdes under A:s ledning,
efter avtal med staden Malmö,
verkstads- och skeppsvarvsrörelsen vid
hamnen, där under åren 1909—14
bl. a. gjuteri, maskinverkstad,
järnvägsvagnsverkstad, smedja,
administrationsbyggnad anlades samt kajer,
transportanordningar och kranar
ombyggdes. På varvet byggdes
handelsfartyg med upp till 16 000 tons
lastförmåga, tågfärjor, emigrantångare,
isbrytare samt talrika örlogsfartyg
för sv. marinen, bl. a. pansarskepp
(Gustaf V), torpedkryssare, de första
i Sverige byggda torpedjagarna (Vale,
Ragnar och Vidar), den första av sv.
turbinmaskineri drivna jagaren
(Munin) o. a. jagare och undervattensbåtar
enligt Fiats system. År 1923
förvärvades licens för tillverkning av
dieselmotorer. Avd. för tillverkning av alla
slags järnvägsvagnar utvidgades
under A:s direktörskap till att omfatta
även tillverkning av dieselelektriskt
drivna vagnar och diesellok. Tillika
uppdrevs tillverkningen vid andra av
verkstadens avd., t. ex. broavd., som
konstruerade bl. a. ett flertal stora
järnvägsbroar och klaffbroar, bl. a.
järnvägsbron över Nordre älv på
Bohusbanan med det på sin tid
största spännet i Sverige, och den första
större, elektriskt drivna sv. klaffbron,
i Malmö hamn. Bolagets aktiekapital
höjdes 1918 till 5 mill. kr. Numera
(1942) sysselsättas omkr. 2 500
arbetare i företaget, vars årliga
tillverkningsvärde utgör omkr. 25 mill. kr. År
1936 drog sig A. tillbaka från sin post
ss. verkst. dir. men var ordf. i
bolagets styr. 1935—39. Under många år
var han led. av Malmö
stadsfullmäktige, avlöningsnämnden,
hamndirektionen, Sveriges verkstadsfören:s
Georg Ahlrot.
Adolf Ahlsell.
överstyr, och ordf. i dess kretsstyr. —
Gift 1895 med Agnes Bagge. (S. R.).
Ahlsell, Adolf Ludvig, ingenjör,
f. 9 april 1844 i Stockholm, † 2 febr.
1916 därstädes. Föräldrar:
tullförvaltaren Ludvig A. och Charlotta
Elisabet Asping. — Sedan A. avslutat sin
tekniska utbildning 1867, var han
anställd vid järnvägsbyggen i Ryssland
och Österrike 1868—72 och kom följ.
år till Gaslysningsab. i Stockholm
(från 1884 Stockholms gasverk), där
han var överingenjör 1878—1908. Han
blev 1873 löjtnant och 1886 kapten
vid Väg- och vattenbyggnadskåren,
varifrån han erhöll avsked 1891.
—-A. var en föregångsman på gas- och
elektricitetsbelysningsteknikens
område i Sverige. Medan han ledde
Stockholms gasverk, ökades
gasförbrukningen i staden från 4 till 35 mill. kbm.
per år, och gaspriset minskades från
26,7 till 12 öre per kbm. När den
elektriska belysningen blev mer
använd, inrättade han vid gasverket en
avd. för kommunal distribution av
elektrisk ström. Han planlade och
ledde utförandet av Värtagasverket
(1890—93) samt av
elektricitetsverken vid Regeringsgatan (1890—92)
och Värtan (1900—03) jämte
understationer, och han träffade
förberedande åtgärder för Untraverket,
Stockholms stads vattenkraftscentral
vid Dalälven. Hans livsverk vittnar
om, att hans administrativa förmåga
och tekniska begåvning voro lika stora
som hans förutseende och sinne för
arkitektoniska krav. Även i Göteborg,
Gävle och Hälsingborg har han
medverkat vid om- och tillbyggandet av
gas- och elektricitetsverk. Han var
under olika skeden ordf. i
Teknolog-fören. samt i Mellersta och Norra
Sveriges ångpannefören. och i
Nitro-glycerinab. Han utgav "Stockholms
belysning" (1893). — Sv.
gasverks-fören:s förtjänstmedalj, slagen 1932,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
