Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Nils Bernhard - Andersson, Nils Elias, sjömilitär, etsare, se Anckers, s. 84 - Andersson, Nils Johan, botanist, se s. 102 - Andersson, Ola - Andersson, Olof - Andersson, Olof - Andersson, Olof Herman - Andersson, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
99
Anderson
nya tidens industrialisering. Som
konsthantverkare höll han mer på
yrkets soliditet än på industriell
effektivitet. Förutom finare privat- och
lyxband har han framställt utsökta
diplomband och adresspärmar. — Grift
1884 med Beda Löfwing. O. B—n.
Andersson, Nils Elias,
sjömilitär, etsare, se Anckers, s. 84.
Andersson, Nils Johan, botanist,
se s. 102.
Andersson, O la, i ISTordanå, sedan
Burlöv och Malmö, politiker,
kommunalman, bankman, f. 2 nov. 1837 i
Nordanå, Görslövs skn, Malmöh. län,
† 11 juli 1919. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Jönsson och Karna
Olsdotter. — A., som endast
genomgått folkskola, fick sin egentliga
utbildning i det praktiskt-politiska
livet. Vid faderns död övertog han
tjugo år gammal skötseln av
fädernegården, från vilken han snart utlöste
syskonen. Sin första politiska
skolning fick han i hemsocknen, där han
tjugofemårig valdes till
kommunalstämmans ordf. Folkbildningens
höjande låg A. varmt om hjärtat, och
genom hans initiativ kom även efter
danskt mönster Sveriges första
folkhögskola till stånd i den nedlagda
landsvägskrogen Vilan i Bara härad.
Den öppnades 2 nov. 1868. A. var i 35
år fr. o. m. skolans grundande ordf. i
dess styr. — A. tillhörde Andra K. 1871
—S4 och gjorde sig snart bemärkt
inom Lantmannapartiet, varom hans
utskottsbefordringar även vittna — han
var bl. a. led. av bevillningsutskottet
1873, av konstitutionsutskottet 1874
—77, av statsutskottet 1878—S4 samt
tillhörde från slutet av lS70-talet
partiets niomannaråd. Det var naturligt,
att han även inom riksdagen skulle
söka främja folkbildningens sak:
folkhögskolorna fingo statsbidrag genom
en motion av honom 1872; på samma
sätt skaffade han statsunderstöd åt
mindre bemedlade elever vid
folkhögskolorna 1882 och statsanslag till
föreläsningskurser för arbetarna i de
större städerna 1884. Ss. led. av
statsutskottet samt av
skattereglerings-kommittén 1879—83 och
lantförsvars-kommittén 1880—82 utövade han ett
betydande inflytande på behandlingen
av försvars- och grundskattefrågorna
och medverkade särskilt vid
förarbetena till det posseska
härordnings-förslaget, som han torde ha önskat
genomdriva i modifierat skick, men som
föll år 1883 väsentl. till följd av A:s
och åtta hans meningsfränders
reservation i försvarsutskottet. I
rösträttsfrågan uttalade sig A. för utsträckt
politisk rösträtt. Han ivrade även för
åtskilliga humanitära reformer. Då A.
1883 flyttat till Malmö, var han ej
längre valbar som lantmannarepr. och
lämnade därför riksdagen men tog i
stället verksam del i Malmös
kommunala liv. Han var 1889—1912 dir.
för Oxie härads sparbank, en av
rikets största sparbanker, och deltog
även i stiftandet av Sv.
sparbanks-fören. Sparbankernas intressen sökte
han tillvarata bl. a. genom att
hävda deras organisatoriska frihet och
deras självständighet mot
affärsbankerna. — Gift 1864 med Maria
Persson. G. U.
Andersson, Olof, allmogespelman
och musikforskare, urspr, frisör, f.
23 aug. 18S4 i Åhus, Kristianst. län.
Föräldrar: järnvägstjänstemannen
Anders Nilsson och Johanna Nilsson.
— A. var 1903—19 frisör i Åhus, 1921
—40 red. för samlingsverket "Svenska
låtar" samt är från 1940 amanuens
vid Musikhist. mus. i Stockholm. Han
ägnade sig redan i unga år åt
folkmusiken, kom 1909 i förbindelse med Nils
Andersson (se s. 98) och började då på
dennes initiativ uppteckna
folkmelodier i sin hemtrakt. Sedan 1911
anlitades han regelbundet av Nils Andersson
för utskrivning av hans
folkmusiksamlingar, och då denne 1921 avled,
erhöll A. av Folkmusikkommissionen
uppdraget att redigera hans
efterlämnade samlingar. Sedermera har han
utökat dessa till att omfatta över
18 000 melodier. En färd till Estland
1931, där han bland de där bosatta
svenskarna inventerade och
upptecknade gamla, ännu kvarlevande
folkliga koraler, gav till resultat 160
dylika melodier. Ett urval av 7 900
melodier har publicerats i
samlingsverket "Svenska låtar" (1922—40). —
Gift 1908 med Anna Lund. P. L.
Andersson, Olof, filmman, f. 27
sept. 1884 i Lövestads skn, Malmöh.
län. Föräldrar: bonden Anders
Persson och Bengta Persson. — Efter
avslutad handelsutbildning var A.
anställd vid olika firmor i Skåne och
Dalarna samt 1906—19 som
kontorschef vid ab. Atlas-Diesel. Han blev
1920 kassadir. vid Sv. filmindustri
och är dess verkst. dir. sedan 1928.
— A. intar inom både den sv. och
internat, film- och
biografverksamheten en framskjuten plats. Han är
sålunda ordf. i Sveriges biograf- och
filmkammare och Sveriges
biograf-ägareförb. samt v. president i
Internat. filmkammaren, Paris,
representerade Sverige som regeringens ombud
vid filmolympiaden i Venedig 1939
och är medl. av Kulturrådet. — Gift
1917 med Ellen Johansson. N. B.
Andersson, Olof Herman,
lärare, språkforskare, f. 19 dec. 1859 i
Fors’ skn, Älvsb. län, † 10 juni 1907 i
Karlskrona. Föräldrar: handlanden
Olof A. och hans hustru i andra gif-
01a Andersson i Nordanå.
tet Johanna Olsson. ■—• A. blev fil.
kand. i Uppsala 1883 och fil. lic. 18S7.
Han disputerade 1899 på avliandl.
"Etude linguistique sur une version
de la légende de Théophile" och blev
fil. dr 1890. Han företog upprepade
studieresor till Frankrike, England,
Italien och Tyskland och hade bl. a.
tillfälle att åtnjuta undervisning av
den berömde franske språkforskaren
Gaston Paris. A. blev docent i franska
språket vid Uppsala univ. 1889. Efter
att ha tjänstgjort som lärare vid
olika läroverk blev han 1894 lektor i
franska ocli engelska vid Högre allm.
läroverket i Karlskrona. —- A. var en
betydande språkvetenskapsman,
särskilt på fonetikens område, och
utgav ett stort antal avhandl. och
uppsatser, bl. a. "Some remarks ön the
use of relative pronouns in modern
English prose" (1892) och
"Altéra-tion et chute de l’B en frangais"
(1898). — Sin måhända viktigaste
insats gjorde han som skicklig och
stimulerande univ.-lärare. —- Ogift. A. A.
Andersson, Johan Oscar,
hög-skollärare, mekanisk teknolog, f. 20
maj 1S44 i Trollhättan, † 6 jan. 1891
vid Älwik,Lidingö. Föräldrar:
bruksförvaltaren Samuel A. och Jenny
Ekström. — Efter skolgång i
Vänersborg blev A. student i Uppsala
1862, avlade ex. vid Teknologiska
inst. 1866, var lärare där i
mekanisk teknologi från 1870 samt i
geodesi och topografi 1872—77, sekr.
i Sv. slöjdfören. 1877—85 samt blev
prof. i mekanisk teknologi vid Tekn.
högskolan 1885. Han var Sveriges
ombud vid internat,
garnnumreringskon-gressen i Bryssel 1874 och fungerade
som juryman vid världsutställningen
i Paris 1878 och vid utställningarna
i Malmö 1881, Stockholm 1883 och
Köpenhamn 1888. — A. hade en
mångsidig teknisk begåvning, vilket visas
av hans vitt skilda undervisningsäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
