Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baptiste, Marie Louise - Bárány, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Båråny
180
Båråny
Kobert Båråny.
B. och hans hustru, voro anställda vid
Adolf Fredriks franska teatertrupp.
■—- B., som kanske mest är känd som
fru Marcadet, debuterade 1778 på K.
teatern som Henriette i Grétrys
operett "De bägge giriga" och hade kort
därefter stor framgång i titelrollen i
Glucks "Ifigenia i Aulis". Ären 1778
—95 var hon engagerad vid K.
teatern. Som sångerska framträdde hon
ytterligare bl. a. som Cecilia af Eka i
Kellgrens "Gustaf Wasa", men hennes
röst var icke stor, och hon hade större
framgång vid talscenen. Hon var en
tid trots sin fulhet vår främsta
tragiska skådespelerska och utförde bl.
a. titelrollerna i Racines "Athalie"
ocli Voltaires "Mérope" samt Tilda
i Leopolds "Odén". En bedömare
yttrar: "Ehuru icke född svenska röjde
hennes deklamation ingen främmande
brytning, men den något hårda accent,
varmed hon uttalade språket, den
ovanliga tydlighet och bestämdhet det
härigenom i hennes mun erhöll, gav
åt hennes föredrag en energi, som lik-
väl mildrades av den känslighet hon
visste inlägga i sitt spel, där sådan
behövdes." — B. var även anställd
vid k. franska truppen 1781—92.
Efter en brytning med K. teatern
lämnade hon den hösten 1795 samt
uppträdde i okt. och nov. med
utomordentlig framgång vid Stenborgs
teater. Hon lämnade därefter Stockholm
och följde sin make till Paris, där hon
avled. — Gift 1780 med
balettmästaren och premiärdansören Jean Remi
Marcadet, anställd vid K. teatern
1778—95. A. L., (S. T.).
Båråny [ba’rrani], Robert,
öron-läkare, f. 22 april 1876 i Wien, † 8
april 1936 i Uppsala. Föräldrar:
banktjänstemannen Ignaz B. och Marie
Hock. — Efter studentex. i Wien 1894
blev B. med. dr vid Wiens univ. 1900,
utbildade sig ytterligare i
invärtesme-dicin, psykiatri och kirurgi samt från
1903 i öron-, näs- och halssjukdomar;
han blev privatdocent i
öronsjukdo-mar vid Wiens univ. 1909. Vid
krigsutbrottet 1914 blev lian chef för en
kirurgisk sjukhusavd. i fästningen
Przemysl i Galizien, kom vid dess fall
1915 i rysk fångenskap och fördes
till Turkestan. Sedan lian 1915
erhållit 1914 års Nobelpris i fysiologi och
medicin, blev han genom förmedling
av prins Carl av Sverige förflyttad
till Kasan och fick arbeta vid univ.
där. På grund av en knäskada 1916
frigiven som invalid kom B. till
Sverige, blev docent vid Uppsala univ.
1917 och erhöll s. å. prof:s namn,
var bitr. lärare där i öron-, näs- och
halssjukdomar 1918—26 samt prof. i
samma ämne från 1926. B. blev sv.
medborgare 1919, med. hederedr vid
Karol. inst. 1924, var led. av många
lärda sällskap och erhöll ett flertal
vetenskapliga pris. Vidsträckta
studie- och föredragsresor företog han
inom Europa samt till Förenta
staterna och Kanada. — B:s
huvudsakliga gärning är hans forskningar över
den i innerörat befintliga
jämviktsapparatens, "labyrintens", funktion.
Denna labyrint består av tre
hästsko-formiga "båggångar" ställda i olika
plan och fyllda med vätska; vid
kroppens lägeförändringar utlösas
strömningar i denna, som påverka fina
sinnesceller i gångens vägg. B. fann av
en slump, att spolning av hörselgången
med kallt eller varmt vatten utlöser
såväl yrsel som beledsagande
reflexmässiga ögonrörelser, s. k. nystagmus,
ocli att orsaken härtill består i de
vätskeströmningar i labyrinten som
framkallas av temperaturverkan från
vattnet i hörselgången. Genom
systematiska forskningar kunde B. på detta
tillfällighetsrön grunda en hel
specialvetenskap och en rad metoder att
undersöka labyrintens
funktionsrubbningar, dels det nyssnämnda provet
med kallt och varmt vatten (det
kaloriska provet), dels en metod att sätta
båggångsvätskan i rörelse genom att
rotera patienten i en särskilt
konstruerad svängstol (det rotatoriska
provet) m. fi. Dessa forskningar, som i
huvudsak funnos skisserade redan i
hans docentavhandl. och som i sinom
tid belönades med Nobelpriset, ha lagt
grunden till hela vår nutida kunskap
om labyrintens fysiologi, bildat epok
i medicinens historia och indirekt
räddat livet ät tusentals människor. B.
publicerade även talrika andra
arbeten. Allmänt begagnad är hans s. k.
larmapparat, en bulleralstrande
apparat, som anbringas mot ena
hörsel-gängen, varefter det blir möjligt att
undersöka enbart andra örats
funktion. — B. var en tillbakadragen, blid
och till det yttre världsfrånvarande
forskartyp; "forskning och åter
forskning var hans livselixir" och "tände
genast elden i hans ögon" (C. O.
Nylén). Omplanterad i ett främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
