Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Berg, Fridtjuv - 3. Berg, Torsten - 4. Berg, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
227
Bergegren
samt från 1915. Därjämte tillhörde
han överstyr, för Stockholms stads
folkskolor 1904—05 och 1907—11 och
var under den senare perioden ordf. i
dess pedagogiska utskott. I Andra K.
inträdde han 1891, var led. av
Liberala samlingspartiets förtroenderåd
1908—14 och Frisinnade landsfören:s
förtroenderåd från 1913. Hans
riksdagsarbete kom att huvudsakl. gälla
folkundervisningen och inom denna
till en början förhindrandet av
åtgärder, som kunde stå i vägen för
botten-skoletankens realiserande. Han var
led. av särskilt utskott ang. frågan om
uppfostran för vanartade och sedligt
försummade barn 1902 och särskilt
utskott ang. läroverksreformen 1904. B.
var statsråd och chef för
Ecklesiastik-dep. i Karl Staaff s första ministär nov.
1905—maj 1906 och genomförde under
denna tid beslut om lärarkårens
representation i skolrådet, bättre rättslig
ställning åt småskolans lärare samt
lönereglering åt folkskolans lärare
jämte den bekanta stavningsreformen
1906. Efter sin ministertid framstod
B. som en central gestalt inom den
frisinnade rörelsen. Han utövade som v.
ordf. i särskilt utskott 1909 ett
bestämmande inflytande över riksdagens
beslut ang. kommunala mellanskolor,
varigenom till en vis® grad B:s gamla
bottenskoleprogram förverkligades.
Sina idéer framförde han ytterligare
som ordf. 1906—11 i
folkundervisningskommittén och som
ecklesiastikminister i Staaffs andra ministär okt.
1911—febr. 1914. Hans propositioner
medförde beslut i huvudsaklig
överensstämmelse med hans idéer rörande
folkhögskolor och folkbibi. 1912,
anordnande av en central ledning för
folkundervisningen genom
Folkskolöver-styr. 1913 (B. hade här önskat den
gemensamma skolöverstyr., varom beslut
fattades 1918), omorganisation av
folkskoleseminarierna s. å. och en
omläggning av folkskoleinspektionen
1914. Till sommarriksdagen 1914
författade B. i väsentlig mån
motiveringen till sitt partis
lantförsvars-motion. Han blev fil. hedersdr i
Uppsala 1907. Utom ovan nämnda verk
kunna som exempel ur B:s litterära
produktion anföras "Om
folkskolelärares utbildning" (Verdandi 1883),
"Folkbildningspolitikern Adolf
Diesterweg" (1890), "Johan Amos
Come-nius" (1892), "Stafningsreformen"
(1902), "Inför genombrottet. Några
inlägg i svensk vänsterpolitik" (1906),
"Tänk själf i rösträttsfrågan" (s. å.),
"Vänstern och dess program" (s. å.),
"Nutidsfrågor på uppfostrans
område" (1911—19), "Under 1914 års
kris" (1914), "Uppfostran till
självstyrelse" (s. å.),
"Religionsundervisningen i folkskolan" (1915). — Gift
1883 med Vilhelmina Koberg. T. D.
3. Berg, Per Törst en,
bergsingenjör, uppfinnare, f. 29 juli 1853 i
Rogs-lösa skn, östergötl. län, † 14 maj 1926
i Saltsjöbaden. Bror till B. 2. — B.
genomgick Tekn. elementarskolan i
Norrköping 1872—74 och
utexaminerades från Tekn. högskolans fackavd.
för bergsmekanik 1878. Han
överflyttade 1879 till Förenta staterna, där
han genast fick anställning vid
Carnegie Steel Co. i Pittsburgh. Han började
som valsverksarbetare och fortsatte
som konstruktör och ritare vid Edgar
Thomsons Steel Works — en avd. av
de nämnda Carnegieverken. Ären 1889
—1902 var han överingenjör vid
Home-stead Steel Works, tillhöriga samma
verk i Pittsburgh. Som
chefsingenjör för de stora Homesteadverken
utarbetade B. den ena uppfinningen och
förbättringen efter den andra i fråga
om arbetsbesparande maskiner,
metoder och hjälpmedel. Han gjorde
därigenom verken till en världsbekant
mönsteranstalt och ett praktiskt
lärdomssäte för alla länders järn- och
ståltekniker. Bland hans uppfinningar
där må nämnas vattenkyld
varm-blästerventil för masugnar, krantång
för stora göt, drivmekanism för
rörliga riktbord, manövermaskin för
götgroparnas lock, automatisk matning
vid gasgeneratorer och kontinuerlig
ugn för billets. Vid Homesteadverken
införde han de s. k. milstolparna,
likaså användningen av elektriska
motorer som hjälpmaskiner i
järnverk. Som valsverkskonstruktör vann
ban internat, ryktbarhet, och hans
förbättringar spriddes över hela världen.
B. åtnjöt stor aktning i Förenta
staterna, där han på sin tid ansågs vara
den svensk, som näst efter John
Ericsson gjort det sv. namnet mest hedrat.
Han var bl. a. hedersled, av The
American Society of Swedish Engineers
och promoverades till fil. hedersdr
vid Augustana College. — B. flyttade
Hjalmar Berg.
1902 åter till Sverige och slog sig
ned i Stockholm som teknisk repr. i
Europa för The United States Steel
Co. (ståltrusten), som inköpt
Carnegieverken. Han blev 1909 Förenta
staternas v. generalkonsul och var
1915—26 v. konsul. Under sin
senare Sverigetid var han bl. a. led. av
styr. i Asea 1905—22, Fagersta bruks
ab. 1907—14 samt Oxelösunds
järnverk 1913—26. Han tjänstgjorde en
tid som v. ordf. i Sverige-Amerika
stiftelsen. — Gift 1878 med Nana
Lundin. S. R.
4. Berg, Jakob Hjalmar,
pedagog, f. 27 april 1859 i Finspångs skn,
östergötl. län. Bror till B. 2 och B. 3. —
B. genomgick Norrköpings tekn. skola
1874—77, avlade folkskollärarex. i
Karlstad 1878 och studerade vid
Stockholms högskola 1881—83. Han var
lärare vid Finspångs folkskola 1878—81
och vid Klara förs:s folkskola i
Stockholm 1881—1914, tjänstgjorde 1914—
17 som inspektör och sakkunnigt
biträde hos Läroverksöverstyr. och
Folkskolöverstyr. ang. undervisningen
i manlig slöjd och förordnades 1916
som sakkunnig ang. den lägre
tekniska och den lägre
handelsundervisningen samt
fortsättningsskolorna. År 1917 utnämndes han till extra
undervisningsråd i Skolöverstyr. och
1920 till ord. Han var även kassör i
Engelbrekts förs:s skolråd 1906—23,
v. ordf. 1910—23 och kyrkofullmäktig
i samma förs. 1932—38. B:s
organisatoriska förmåga har vidare tagits i
anspråk vid ordnandet av sv.
skolut-ställningen på världsutställningen i
Paris 1900 och skolavd. på Baltiska
utställningen i Malmö 1914. Vid Sv.
skolmuseet i Stockholm, som han
ordnat, och som under hans nitiska
ledning hastigt utvecklats, var han
föreståndare 1908—37. — B. har
framträtt som en varm anhängare av sin
bror Fridtjuv B:s pedagogiska re-
Torsten Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
