Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berggren, Gunnar - Berggren, Gustaf - Berggren, Jacob, präst, reseskildrare, se nedan - Berggren, Pehr - Berggren, Sture - Berggren, Sven - Berggren - 1. Berggren, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berggren
243
Berggren
Värmlands reg., 1941 överste där och
1942 chef för Gotlands
infanteri-reg. Åren 1937—39 var han
avd.-chef vid Arméstabens
organisations-avd. — B. var en av de
verksammaste medarb. i programskriften
"Antingen — eller" (1930), redigerade Ny
militär tidskr. 1930—33 och utförde
betydelsefulla och omfattande arbeten
för 1936 års härordning som
sakkunnig till förfogande för 1930 års
försvarskommission liksom för
riksdagens särskilda utskott 1936. B. har
författat en rad militärpolitiska och
militära uppsatser av värde för
upprustningsarbetet. — Han är led. av
Krigsvet. akad. sedan 1936. — Gift
1915 med Margit Bromark. F. M.
Berggren, Gustaf, ingenjör, f.
30 nov. 1873 i Nedre Ulleruds skn,
Värml. län. Föräldrar:
hemmansägaren Johannes B. och Karolina
Bengtsson. —- B. utexaminerades från
Filipstads bergsskola 1897 och har gjort
sig känd som arbetschef vid flera
omfattande och krävande
byggnadsföretag. Anställd 1905—09 i ab.
Vatten-byggnadsbyrån utförde han
Yngeredsfors kraftstation i Halland samt
dammbyggnader m. m. över Norsälven
vid Frykfors i Värmland. Som
arbetschef och kontrollant fullföljde han
1910 det förut påbörjade byggandet
av Långeds vattenkraftsanläggning i
Dalsland och har i Dalälven nära
Älvkarleö utfört mycket viktiga
vattenkraftsanläggningar, 1911—19 vid
Stockholms städs
vattenkraftsanläggning vid Untra ocli 1919—30 vid
Lan-forsen. Dessa senare jämte de av B.
1930—36 uppförda stora
kraftverksbyggnaderna i Krångedeforsarna i
Indalsälven äro av den största betydelse
som leverantörer av elektrisk kraft
till samhällen och industrier i mell.
och n. Sverige. B. var 1937—38
verksam som konsulterande ingenjör och
kontrollant vid vattenbyggnader och
är sedan 1939 anställd hos Sv.
kraftkontoret, där han bl. a. deltagit i
utarbetandet av förslag till en större
vattenkraftsanläggning, Hj ältaverket,
i Faxälven-Ångermanälven. — Gift
1916 med Ellen Sjögren. S. L.
Berggren, Jacob, präst,
reseskildrare, se nedan.
Berggren, Pehr, historiemålare,
f. 8 nov. 1792 i Färnebo skn, Värml.
län, † 14 juli 1848 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Petter B. och
Maria Katarina Bergroth. — B.
erhöll undervisning av P. E. Limnell
och vid Konstakad. (1814—22), där
lian fick en rad belöningar. Redan
under akademitiden lockades han av
Götiska förb:s idéer om en förnyelse
av den sv. konsten på grundval av
nordiskt mytologiska ämnen. Han
deltog i dess utställningar 1817—21 och
erhöll flera pris för sina
kompositioner, t. ex. "Frej överlämnar sitt svärd
åt sin tjänare Skirnir" (1817). Ämnet
var visserl. nordiskt men
behandlingen akademisk i nyklassicismens stil.
Ännu 1831 målade han "Ingeborgs
klagan" i samma anda. Vid den tiden
sysslade lian annars liuvudsakl. med
att måla altartavlor i en stil, som
påminner om de tyska nazarenernas,
t. ex. "Kristi uppståndelse" i V.
Ämter-viks kyrka (1825). Han gjorde sig
också känd som porträttör men
nedsjönk så småningom till
kopieringsarbeten och tavelrestaureringar. År
1838 anställdes han som bitr.,
oavlönad lärare i teckning vid Konstakad.
— Ogift. Th. N.
Berggren, Sven Sture,
öronlä-kare, f. 21 jan. 1885 i Malmö.
Föräldrar: hamnkamreraren Sven Petter B.
och Hulda Fagercrantz. — Efter
mo-genhetsex. i Lund 1904 blev B. med.
kand. 1909 och med. lic. 1912 vid
Lunds univ. samt med. dr 1920 vid
Karol. inst. Efter
amanuensförordnanden i patologi, kirurgi och
oto-logi blev han överläkare vid Malmö
allin, sjukhus öronavd. 1917 och
docent i otologi, rhinologi och
la-ryngologi vid Lunds univ. 1927. —
B. har som öronläkare gjort sig känd
som skicklig operatör. Han har
utgivit ett 50-tal fackvetenskapliga
arbeten. Han har livligt intresserat sig
för aviatikens medicinska problem
och tillhörde bl. a. kommittén för
utarbetande av bestämmelser för
antagande till flygtjänst. Som den förste
yrkade han på undersökning av
balanssinnet hos blivande
flygplansförare. B. har varit verksam som
djur-och naturvän och är bl. a. ordf. i
Fören. för skyddandet av Måkläppens
fågelfauna. — Gift 1910 med med.
kand. Edith Lindelöf. S. L.
Berggren, Sven, botanist, f. 12
aug. 1837 i Höör, Malmöh. län, † 28
juni 1917 i Lund. Föräldrar:
smedsmästaren Magnus B. och Karna
Ander sdotter. — B. blev student i Lund
1857, fil. dr 1865, docent i botanik
1866, e. o. prof. i botanik i Uppsala
1881 och i Lund 1883 samt var prof.
i botanik i Lund 1898—1902 och
blev led. av Vet. akad. 1880. —
B: s vetenskapliga gärning är framför
allt knuten till studiet av mossorna,
som han huvudsakl. behandlade ur
morfologisk synpunkt. I värdefulla
skrifter redogjorde han för sina
iakttagelser över deras byggnad och
utveckling, särskilt den könlösa
förökningen. Från forskningsfärder till
Spetsbergen 1868, Grönland 1870,
varunder han jämte A. E. Nordenskiöld
utförde den berömda vandringen inåt
inlandsisen, och Nya Zeeland
1873—-75 förde han hem ett rikt museimate-
Gustaf Berggren.
rial, som kommit bl. a. Riksmus. till
godo. Han var en god iakttagare och
publicerade utmärkta
framställningar av vegetationen i de länder han
besökte, och särskilt hans arbete över
Spetsbergens mossf lora,; "Musei et
He-paticæ spetsbergenses" (1875), har
bestående värde. Även den arktiska och
nya-zeeländska fanerogamfloran har
han skildrat med både penna och
ritstift. Efter B. är svampsläktet
Berg-grenia uppkallat. — Ogift. S. L.
Berggren, släkt, härstammande
från hovrättskommissarien,
kronolänsmannen i Sörbygdens härad i
Bohuslän Anders B., som levde under
1700-talets andra hälft. Hans äldste
son, kyrkoherden i östad, Älvsb. län,
fil. mag. Carl Lorentz B. (f. 1774, †
1826), blev farfars far till
porträttmålaren och konstpedagogen Carl
Edward B. (B. 2). En yngre son till
Anders B. var prosten Jacob B. (B. 1).
1. Berggren, Jacob, präst,
reseskildrare, f. 11 mars 1790 på Sörbo
i Krokstads skn, Göteb. län, † 2
sept. 1868 i Skällviks skn,
Öster-götl. län. Föräldrar:
hovrättskommissarien Anders B. och Johanna von
Ahlefelt. ■—- B. blev student i Uppsala
1809, fil. mag. 1815, e. o. amanuens
vid K. bibi. och e. o. kanslist i
Kanslistyr. s. å., prästvigd 1818 och
legationspredikant i Konstantinopel s. å.
Han företog 1820 en forskningsfärd
till Syrien, Egypten och Palestina,
återkom till Sverige 1823 samt reste
ären 1825 och 1827 i Ryssland. År
1828 blev han kyrkoherde i Skällviks
pastorat, Linköpings stift, prost 1838
och teol. dr 1844. — B:s
vetenskapliga insats knyter sig till hans
orientaliska resor, som han skildrade i sin
till flera språk översatta "Resor i
Europa och österländerne" (1—3,
1826—28). Där meddelas varjehanda
historiska, geografiska och botaniska
upplysningar av värde och framläg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
