Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bernhardt, Helmer - 2. Bernhardt, Gösta - Bernström - 1. Bernström, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernhardt 286 Bernström
John Bernström.
Örebro. Samtidigt var han verkst.
dir. vid Svartälfs järnvägsab. 1894
—98. Han innehade sedan som
överingenjör ledningen av Vansbro—
Ängelsbergs järnvägsbygge 1898—
1903, samtidigt som han tjänstgjorde
som distriktsingenjör i nedre n.
väg-och vattenibyggnadsdistriktet 1902.
År 1901 blev ban byråingenjör i
Väg-och vattenbyggnadsstyr. och kvarstod
där, tills han 1906 kallades till den
krävande posten som bandir. vid
Sveriges största enskilda järnväg,
Bergslagernas järnvägsab. (Stora
Bergslagsbanan), som han ledde till 1930. På
grund av samarbetet mellan detta
bolag och andra järnvägar kom B. att
utsträcka sin verksamhet åt flera håll.
Han var 1913—19 bandir. vid
Stockholm—Västerås—Bergslagens nya
järnvägsab., 1914—30 vid S.
Dalarnes järnvägsab., 1922—30 vid
Gävle—Dala järnvägsab. och var verkst.
dir. för Kil—Fryksdalens
järnvägsab. 1910—31 och för Dal—V.
Värmlands järnvägsab. 1916—31. -— Länge
intog B. en ledande ställning som järn-
vägsbyggnadstekniker inom det sv.
privatbaneväsendet. Särskilt
Bergslagsbanans modernisering från 1906
med nya rälstyper, växlar,
brobyggnader, stationshus etc. är hans verk.
Enligt B:s förslag löstes 1930 Göteborgs
städs segslitna centralbangårdsfråga.
På äldre dagar blev han 1924—36
styresman för k. gyttjebad- och
brunnsanstalten Loka, med titeln
överintendent sedan 1927. Högt uppburen inom
de tekniska facksammanslutningarna
var B. bl. a. förste v. ordf. i Sv.
tek-nologfören. 1921—22 och ordf. i Tekn.
samfundet, Göteborg, 1911—16. —
Gift 1886 med grevinnan Anna Laura
Sofia Horner. S. R.
2. Bernhardt, Karl Gustaf (Gös t a)
Tor Erik Hjalmar Daguerre,
kustartilleriofficer, seglingsfrämjare, f. 6
sept. 1894 i Stockholm. Föräldrar:
bruksägaren Thor B. och Agda
Nehl-son. Brorson till B. 1. — Efter
studentex. i Stockholm 1912 blev B.
fänrik vid kustartilleriet 1915,
underlöjtnant 1917, löjtnant 1918 och kapten
1928. Han har genomgått Sjökrigs-
högskolan och bl. a. 1927—28
tjänstgjort vid 186 :e franska
traktorsartil-lerireg. samt genomgått franska
arméns artilleriskjutskolor i Dijon och
Camps du Valdahon. Han var
initiativtagaren vid bildandet 1931 av Sv.
seglarskolan, stiftelse för ungdomens
fostran på havet, och liar allt sedan
dess varit dess skolchef. Han har
utgivit "Seglarboken för ungdom" och
flera smärre seglingstekniska skrifter
samt är redaktör och utgivare av Sv.
seglarskolans årsbok "Till segels!".
— Gift 1920 med Birgit öhman, en av
initiativtagarna vid bildandet 1931 av
Stiftelsen sv. seglarskolans kurser
för flickor, vars chef hon varit sedan
1933. T. D.
Bernström. Släktens äldste kände
medl. var bonden i Tingsås skn i
Småland Per (f. 1628, † 1708), vars
sonsons son Peter,
tunnbindarmästa-re i Ängelholm (f. 1743, † 1813), jämte
sin äldre bror Sven antog namnet B.
Ilan blev stamfar för släktens ännu
fortlevande stockholmsgren. Sonsons
söner till honom voro a)
grosshandlaren i Stockholm Andreas B. (f.
1845, † 1925), känd ss. samlare och
donator, far till kaptenen Erik B.
(B. 2), och b) Andreas B:s bror John
B. (B. 1), verkst. dir. i ab. Separator.
Även B. l:s son Per Richard B. (f.
1875, † 1919) spelade en ledande roll
i nämnda företag.
1. Bernström, Johan (John)
Peter Fredrik, industriman, f. 26 jan.
1848 i Hälsingborg, † 10 okt. 1925 i
Stockholm. Föräldrar:
tunnbindar-mästaren Peter Fredrik B. och
Johanne Andersen. — Efter avslutad
skolgång hade B. för avsikt att
utbilda sig till militär, men en tillfällig
anställning hos firman Graham
Brothers sågverks- och mekaniska
verk-stadsetablissement vid Tingstäde på
Gotland 1868—70 kom honom att
ändra sina planer och i stället välja
den tekniska banan. Under olika
anställningar i Sverige och England
1871—73 (i England praktiserade han
bl. a. som ingenjör vid ett
skeppsvarv i Newcastle) förvärvade lian
teknisk och tekniskt-kommersiell
skolning, och 1877 grundade han en egen
maskinaffär, senare känd som firma
John Bernström & co., som snart
utvecklades till en av de största i sin
bransch. År 1885 inköpte B. tills, med
G. de Laval m. fi. Olofströms bruk,
vars specialitet,
stålpressningsarbe-ten, fick stor betydelse för
separatorindustrin. Redan efter två år överlät
B. bruket till det nybildade ab.
Olofström. Egentlig berömmelse vann B.
först som verkst. dir. under 28 års tid
(1887—1916) i ab. Separator, som
bildats 1883 för att exploatera G. de
Lavals uppfinning av mjölksepara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
