Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björck, Oscar - Björck, Peder - Björck, Wilhelm - Björck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björck
333
Björkander
sök i hemlandet for B. till Tyskland
hösten 1884 oeh stannade över vintern
i München. Bland tyskarna var det
särskilt Menzel och Leibl han
intresserade sig för. Där målade han det
porträtt av sin hustru, vilket senare
inköptes av Nat. mus. På våren 1885
begav han sig till Italien, och där
tillbragte han större delen av de bägge
närmast följ. åren, huvudsakl. i Bom.
Där tillkom en målning, som är
ensamstående i B:s produktion,
nämligen "Susanna". Det verkar mest,
som om han velat visa, att han kunde
måla accessoarer och läcker
karnation lika fulländat som J. Kronberg.
För det storslagna i den gamla
italienska konsten tycks han inte ha haft
blicken öppen. Han intresserade sig
mest för de folkliga motiv, som
omgåvo honom, och kämpade
framgångsrikt för att bemästra de koloristiska
problem, som Italiens soldruckna
himmel erbjöd. Bland målningarna
från denna period kunna nämnas
"Flickor vid brunnen, Venezia" (1887),
"Romerska smeder" (1886, nu i The
Corcoran Gallery of Art, Washington)
och framför allt "Salutorg i Venedig"
(1887, Nat. mus.). År 1888 återvände
B. till hemstaden, där han sedan med
avbrott för kortare utlandsresor i
egenskap av
utställningskommissarie eller på andra offentliga
uppdrag under mer än fyrtio år verkade
som porträttmålare och lärare vid
Konstakad. Han utnämndes till prof.
1898. Även efter hemkomsten fortsatte
han att måla realistiska genrebilder,
t. ex. "Middagsfodring i
ladugården" (1890, Nat. mus.), samt
landskapsstudier, men hans tid togs
alltmer i anspråk för andra uppgifter.
Så föll det på hans lott att smycka
den nya Operakällarens matsal med
en svit av tio kompositioner
föreställande backanter, nymfer och
satyrer (1894—95), vilket gav upphov
till en livlig sedlighetsdiskussion i
riksdag och press och föranledde V.
Rydberg att skriva sin broschyr "Om
nakenhet och klädselsätt".
Huvudparten av B:s produktion under de följ.
årtiondena utgjordes emellertid av
porträtt, intima såväl som officiella,
och många av dessa visa honom som
en av den sv. konstens största
människoskildrare, fyndig och träffsäker
i karakteristiken, aldrig slappnande i
schema eller maner. Till hans
förnämsta arbeten i denna genre höra
porträtten av fabrikör P. O. Åkerlund
(1892), friherre Johan Nordenfalk
(s. å.), fru Bünsow (1894),
excellensen C. Lewenhaupt (1895), dir. John
Bernström (1908); till de mest kända
porträtten höra bilderna av prins
Eugen (1895, Nat. mus.) och V. von
Heidenstam (1900), där B. närmare anslu-
ter sig till det romantiska tidsmodet.
Den kungliga familjens medl. har han
framställt i ett flertal bilder av
officiös karaktär. Hans färgskala, som
alltid varit rik och varm, blir
under senare år alltmera praktfull och
gnistrande. Rött i olika klanger
saknas sällan eller aldrig, och ofta
utgör det en huvudkomponent. — B.
spelade en viktig roll i
konstpolitiken, särskilt under 1890-talet och
början av 1900-talet, och intog därvid
en medlande och frisinnad hållning,
varigenom han i icke ringa grad
bidrog till ett utjämnande av
motsättningen mellan akademisk
konservatism och opponenternas radikala
synpunkter i viktiga och för den framtida
utvecklingen avgörande frågor. Han
blev led. av Konstakad. 1889. — Gift
1884 med Ingrid Isaria Carola
Boklund. — Litt.: T. Hedberg, "O. B."
(1930). Th. N.
Björck, Peder Benedict
Thuresson, läkare, f. 12 febr. 1891 i
Knästorps skn, Malmöh. län. Föräldrar:
hospitalsöverläkaren Thure B. och
Anna Sjögren. — B. blev student i
Linköping 1909, med. kand. 1913 och
med. lic. 1918 i Uppsala. Han var
amanuens i fysiologi i Uppsala 1912
samt vid Stockholms hospital 1916 ocli
1918—19, innehade
sinnessjukhustjänster i Växjö, Piteå och Hälsingborg,
blev 1928 överläkare vid (numera)
Birgittas sjukhus i Vadstena, var extra
föredragande i Medicinalstyr. 1931 —
35 och blev sistn. är medicinalråd och
chef för sinnessjukvårdsbyrån
därstädes. Han har företagit talrika
utländska studieresor till olika
europeiska länder. — Gift 1918 med jur.
kand. Karin Heyman. P. H. T.
Björck, Karl Anders Wilhelm,
skolman, ämbetsman, f. 13 okt. 1888 i
Barsebäcks skn, Malmöh. län.
Föräldrar: kyrkoherden Carl Gustav B. och
Vilma Eurenius. — B. avlade
studentex. 1906, blev fil. kand. 1910,
fil. mag. 1912, fil. lic. 1913 samt
fil. dr 1915, allt i Lund, idkade
naturvetenskapliga studier, särskilt ang.
Öresunds kräftdjursfauna, vid
Kris-tinebergs zoologiska station och
zoologiska institutionen f Lund 1907—
13 och var lärare, slutl. lektor i
biologi vid Jönköpings högre allm.
läroverk 1914—19. Åren 1917—20 var B.
led. av Andra K. Samtidigt togs han
i anspråk för sakkunniguppdrag, bl. a.
rörande omorganisation av
Lantbruksstyr. 1917—20 och rörande
docentinstitutionen 1918, var led. och
sekr. i skolkommissionen 1918—23 och
har avfattat stora delar av
kommissionens betänkande. År 1919
utnämndes B. till undervisningsråd i
Skolöverstyr., i vilken befattning han
formellt kvarstod även under sin verk-
Wilhelm Björck.
samhet som statssekr. 1934—38. B.
återgick till sin post i Skolöverstyr.
hösten 1936 och kvarstod till
utgången av 1938, då lian blev generaldir. och
chef för Statskontoret. Han var led.
av Första K. 1927—38. Bland B:s
förtroendeuppdrag må ytterligare
nämnas hans verksamhet som
sakkunnig för omorganisation av
navigationsskolundervisningen (ordf.), för
läroverkens ekonomiska förvaltning
(ordf.), för dyrortsgraderade
folkpensioner (ordf.), för folktandvård
(ordf.), för 1938 års hälsö- och
sjukvårdssakkunniga, som ordf. i styr. för
Statens inst. för folkhälsan m. m. Han
är suppleant i arbetsbyråns råd sedan
1937, ordf. i Exportkreditnämnden
sedan 1938 och var regeringsdelegat vid
arbetskonferenserna 1938 och 1939.
— B. liar även utövat en flitig
författarverksamhet. Bland hans skrifter
märkas "Biologisch-faunistische
Un-tersuchungen aus dem Öresund" (1—2,
1913—15) och "Skolreformen" (1922).
Han har dessutom skrivit ett flertal
pedagogiska uppsatser och många
tidn.- och tidskr.-artiklar, särskilt i
den socialdemokratiska pressen. —
Gift 1915 med fil. lic. Gerda Louise
(Lizzie) Petterson.
Björck. Släkten härstammar från
Ingemar Bengtsson på Gruvara i
Laske-Vedums skn,Västergötland; vid
sitt inträde i krigstjänst 1674 antog
lian namnet B. Han blev kapten vid
Skaraborgs reg. och stupade i slaget
vid Miskowitz 1708. Från hans
sonsons son, kyrkoherden prof. Elias
Daniel B. (f. 1775, † 1827), härstamma
nu levande kända släktmedl. Elias
Daniel B:s äldste son, biskopen
Gustaf Daniel B. (B. 1), blev far till
skalden och prästen Ernst B. (B. 4) och
prosten Gustaf Ludvig B. (f. 1841, †
1911). En dotter till den sistnämnde
är förf. Amalia B. (f. 1880), lärarinna
i Göteborg, som utgivit några dikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
