Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Björnståhl, Jacob Jonas - 2. Björnståhl, Yngve - Blackstadius, Johan Zacharias - Blackwell, Alexander - Bladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BjÖrnståhl
354
Bladh
Jacob Jonas BjÖrnståhl. Medaljong av J. T.
Sergel (Stiftsbiblioteket, Linköping).
skulle återvända hem. Han stannade
tre år i Paris, begav sig därefter till
Schweiz och så via Toulon till Rom,
där lian mottog sin utnämning (utom
förslaget) till adjunkt i österländska
och grekiska litteraturen vid
Uppsala univ. 1771. Från Italien gick
färden 1773 till Tyskland och
Holland och 1775 till England. I Oxford
mottog han Gustav III:s befallning
att tills, med M. Norberg företa en
vetenskaplig expedition till
österlandet, och nyss utnämnd till e. o. prof.
i Uppsala lämnade han i början av
mars 1776 England samt anlände
efter två månader till Smyrna, varifrån
lian begav sig till Konstantinopel.
Medan han bedrev studier i Turkiet,
dog lian. Någon månad före sin död
liade han utnämnts till prof. i
österländska språk och grekiska vid Lunds
univ. — B:s insats som en av
1700-talets märkligaste sv.
forskningsresande är främst knuten till de
orientaliska språkens studium, men hans
postuma resebeskrivning, utg. av C.
Chr. Gjörwell i sex bd 1780—S4
(övers, till tyska, holländska,
italienska och, i utdrag, danska), vittnar
om hans intresse även för den
klassiska filologin ocli olika andra
områden. Hans bibliografiska nit
förnekade sig aldrig, och vart han kom,
genomforskade han bibi. efter både
österländska och sv. handskrifter,
överallt uppsökte han svenskar och
sv. minnen. Bland utlandets lärde
åtnjöt han ett stort och berättigat
anseende. Hans oförskräckta
gåpåar-natur, ärliga väsen och
temperaments-fulla läggning förenades med
outtröttlig flit och ett utmärkt minne,
medan han i sitt umgänge var
"språksam, hövlig men icke krypande,
skämtsam men med anständighet,
satirisk med smak men icke med
galla". Till Uppsala univ. testamen-
terade B. sin dyrbara
manuskriptsamling och ett stipendium. — Ogift.
N. B.
2. BjÖrnståhl, Karl Yngve,
kemist, f. 10 maj 1888 i Uppsala, † 1
juni 1942 genom drunkning i sjön
Åsunden i Västergötland. Föräldrar:
tf. seminarierektorn Jolian Ferdinand
B. och Ida Jacobson. — Efter
student-ex. i Linköping 1908 blev B. fil. mag.
1913, fil. lic. 1918, docent i kemi 1924
och fil. dr 1925, allt i Uppsala. Han
tjänstgjorde 1918—25 som amanuens
i kemi samt ledde övningar i
fysikalisk kemi 1926—32 vid kemiska
institutionen i Uppsala. Åren 1933—36 var
han assistent vid fysikalisk-kemiska
institutionen därstädes. I studiesyfte
företog han ett flertal utländska
resor, bl. a. till Tyskland, Norge,
Frankrike, England, Nordamerika
och Holland. — I sin vetenskapliga
forskning ägnade sig B. huvudsakl. åt
den fysikaliska kemin. Han studerade
där bl. a. frågor rörande kolloiderna
och utförde undersökningar över
dubbelbrytningen hos hastigt strömmande
vätskor, vilket berikat kunskapen om
jättemolekylernas storlek och form.
— B. intresserade sig livligt för
rationell laboratorieapparatur och
laboratorieinredning. Under lians
insiktsfulla ledning planerades, byggdes ocli
inreddes fysikalisk-kemiska
institutionen i Uppsala, nya kemiska
institutionsbyggnaden i Lund och
botaniska institutionens nya byggnad i
Uppsala. För den förstnämnda liar B.
redogjort i sin skrift "The new
labo-ratory of physical cliemistry at
Uppsala university". — Ogift. H. A.
Blackstadius, Johan
Zacharias, målare, f. 14 mars 1816 i
Falkenberg, † 25 febr. 1898 i Stockholm.
Föräldrar: sjökaptenen Adolf
Fredrik B. och Anna Fredrika Stenbäck.
— B. medföljde 1823—29 fadern på
dennes sjöresor och erhöll
undervisning i de hamnar fartyget besökte.
I Stockholm lärde han sig
litografe-ringskonsten och började samtidigt
(1829) studera vid Konstakad. Han
företog studieresor i Sverige, vistades
i Finland 1844—49 ocli reste 1850—
54 i Tyskland, Schweiz, Italien ocli
Frankrike. I Paris var lian elev hos
T. Couture. Han blev agreé vid
Konstakad. 1858 ocli var 1860—81 lärare i
figurteckning och målning vid Tekn.
skolan i Stockholm. B. försökte sig
på de flesta motivkretsar. Han målade
"Väinämöinen, strängande sin
kan-tele" och "S:t Sigfrid, som döper
allmoge i Småland", vilken fick
hedersomnämnande vid Skandinaviska
konstutställningen 1866. Han målade
porträtt och genrebilder, ss. "Badande
sotargossar" i den humoristiska ocli
"Två bondflickor som lyssna på Ström-
karlens spel" (Nat. mus.) i den
romantiska stilen. Han utförde
altartavlor och restaurerade medeltida
kalkmålningar i sv. landskyrkor, allt
välment men präglat av en viss
ama-törmässighet. — B. tillhörde
konstnärskretsen kring Karl XV, där lian
uppskattades för sina
sällskapstalanger. — Ogift. Th. N.
Blackwell [blä’kkoøl], A l ex
ander, läkare, f. trol. 1700 i Aberdeen,
† 29 juli 1747 i Stockholm. Son till
professorn Thomas B. — B. bedrev
univ.-studier i Aberdeen och
Edinburgh samt i Leiden och var mest
intresserad av medicin och
jordbruksforskning. Hans jordbruksexperiment
uppmärksammades av sv. ministern i
London, som förmådde honom att
flytta över till Sverige, dit han kom
1742. Han blev i Sverige
omhändertagen av bl. a, .T. Alströmer, studerade
jordbruket i Västergötland, Småland
och Blekinge och framlade 1743 inför
myndigheterna ett förslag till
reformering av jordbruket och
boskapsskötseln. Han tog främst sikte på
ängsskötseln samt på anläggandet av
stuterier, schäferier och mejerier och
vann — fastän fackmän kritiserade
hans teorier — en av staten väl
avlönad ställning som lärare i
lantbruk. År 1745 arrenderade han
kungsgården Ållestad i
Västergötland. S. å. blev han livmedikus hos
Fredrik I, fastän samtidens
medicinska auktoriteter förnekade hans
kompetens. Linné kallade honom bl. a.
charlatan. Sin förbindelse med
Fredrik I begagnade han till att för denne
framlägga ett dunkelt förslag om en
allians mellan Danmark, England ocli
Sverige, som bl. a. skulle ha
inneburit en förändrad sv. tronföljd ocli
föreföll att även avse förändring i
statsskicket. B. arresterades ocli
dömdes till döden samt avrättades.
Rättegången fördes i största hemlighet
under lägstridigt utnyttjande av tortyr
för att frampressa bekännelser, som
kunde vara av politisk betydelse, men
något användbart bevismaterial
lyckades man aldrig pressa fram. — Gift
med blomstermålarinnan Elisabeth
Blackwell. T. D.
Bladh. Släkten, som härstammade
från Petter Blaad, lagläsare i Åbo
(† 1691), spelade under 1700-talet en
betydelsefull roll i Österbottens
ekonomiska liv. Stamfaderns sonson Johan
B. (B. 1) blev far till
superkargö-ren Petter Johan B. (B. 2) samt
läkaren och mvntsamlaren prof. Anders
Blad (B. 3). B. 2:s son Carl
Edvard B. (f. 1790, † 1851) bortsläpades
1808 jämte fadern av ryssarna och
ådrog sig därvid en strup- och
bröståkomma, som föranledde honom att
tillbringa ett tiotal år i Sydamerika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
