Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bock, Carolina - Bock, Sixten - Bock-Tammelin, Berta, skådespelerska, talpedagog, se Tammelin - Bodell, Jonas - Bodforss, Sven - Bodman, Gösta - Boëthius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bock
375
Boethius
unga skådespelerskor. — Gift 1)
1813—22 med violinisten Johan
Gabriel Svanberg; 2) 1826 med flöjtisten
Gari Friedrich Bock. P. L.
Bock, Karl Alfred Sixten,
zoolog, f. 2 sept. 1884 i Tenhult,
Rog-berga skn, Jönköp. län. Föräldrar:
köpmannen Carl Johan Ludvig B. och
Maria Andersson. —■ Efter
mogen-lietsex. i Norrköping 1903 blev B. fil.
kand. 1907, fil. lic. 1912, fil. dr och
docent i zoologi 1914, var
konservator 1913—19, ledde kurser i
jämförande anatomi för med. studerande
1916—26 och var tf. prof. i zoologi
1925—27, allt vid Uppsala univ., samt
var föreståndare för Klubbans
biologiska station i Bohuslän 1925—27.
Han blev lektor i biologi i Norrköping
1927 samt är prof. och föreståndare
för Riksmus :s evertebratavd. sedan
1929. Han deltog som zoolog i G. De
Geers expedition till Spetsbergen 1908
och har företagit vidsträckta
forskningsfärder i Stilla havet, bl. a. till
Japan ocli Boninöarna 1914 ocli som
ledare av en vetenskaplig expedition
till Gilbert-, Ellice-, Marshall- och
Fid j iöarna 1917—1S, samt studieresor
i Europa, Australien, Nya Zeeland
och Amerika. Han har undersökt den
lägre havsfaunan kring korallöarna
och hemfört stora samlingar, som
sedermera bearbetats av ett stort
antal in- och utländska forskare. I ett
flertal arbeten, bl. a. "Studien über
Polycladen" (gradualavliandl., 1913),
"Eine neue marine
Turbellariengat-tung aus Japan" (1923), "Boninia"
(1923) och "Apidioplana" (1928), har
B. publicerat sina undersökningar
över olika turbellarieordningar och
andra djurgrupper, ss. Nematomorplia
("Nectonema", 1913) och oktokoraller
("Bathyalcyon", 1938). Från Stilla
havet hemförde B. även betydande
samlingar till Statens etnografiska
mus. I den zoologiska undervisningen
i Uppsala liar han infört jämförande
fysiologi som läroämne och i
zoologiska institutionen där inrättat
fysiologiskt laboratorium. — Gift 1918 med
Maria Albinsson. S. L.
Bock-Tammelin, Berta,
skådespelerska, talpedagog, se Tammelin.
Bodell, J onas, frikyrklig ledare,
f. 22 juli 1811 i Skällviks skn,
öster-göt!. län, † 27 febr. 1867 i Luleå.
Föräldrar: hemmansägaren Jonas Nilsson
och Lena Andersdotter. -— B. ägnade
sig tidigt åt handelsyrket och erhöll
anställning hos grosshandlaren C. F.
Liljevalch i Stockholm samt blev 1836
disponent vid det av denne anlagda
Oskarsvarv i Luleå. B. blev sedermera
ägare till denna anläggning och
bedrev där till sin död trävarurörelse.
— B. hade starka ideella intressen
och var en verksam nykterhetsman i
sin stad samt i än högre grad
intresserad av dess frikyrkorörelse. Inom
denna utbildade han på 1850-talet en
egen ideologi, bl. a. rörande dopet,
ocli blev därigenom anledningen till
en bitter fejd inom Luleås frikyrkliga
förs. Slutet blev, att B:s anhängare,
efter honom kallade bodellister,
bildade en egen förs. För densamma
utgav B. 1857—62 veckotidn. Norden.
Statskyrkan kritiserade han bl. a. för
dess tvångsdop av barn. Han var
Luleå stads repr. i borgarståndet 1856
—60. —■ Gift 1841 med Maria
Magdalena Bergström. G. R.
Bodforss, Sven Wilhelm, kemist,
f. 6 okt. 1S90 i Örebro. Föräldrar:
läderhandlaren Wilhelm B. och Hilda
Gellertz. — Efter studentex. i Örebro
1910 blev B. fil. kand. 1912, fil. lic.
1915 och fil. dr 1917, allt vid Uppsala
univ., var kemist vid Skogens kol ab.
i Kilafors 1918—19, docent i kemi
vid Norges tekniske höiskole,
Trondhjem, 1919—22, lektor vid Tekn.
läroverket i Malmö 1922—29 och blev
prof. i kemi vid Lunds univ. 1929. -—•
B. ägnade sig först åt den organiska
kemin och har där utgivit arbeten
rörande etylenoxider samt
konstitutionsbestämningar i den
heterocykliska serien. Inom den fysikaliska
kemin har lian studerat
reaktionskine-tiken, kolloiderna och berylliums
elektrokemi samt inom den medicinska
kemin vissa gifters och läkemedels
verkningar på människokroppen. —
Gift 1926 med Brita Nilson. S. L.
Bodman, Anders Gustaf (Gösta),
kemist, industrihistoriker, f. 5 aug.
1875 i Råneå skn, Norrb. län.
Föräldrar: provinsialläkaren Gustaf
Lorentz B. och Anna Matilda Ekström.
— B. avlade mogenlietsex. i Uppsala
1893 och blev fil. kand. 1897, fil. lic.
1901 och fil. dr 1906, allt vid Uppsala
univ. Han var amanuens vid kemiska
institutionen i Uppsala 1899—1901
och 1904—07 samt deltog som fysiker
Gösta Bodman.
i sv. sydpolsexpeditionen 1901—03.
Som lärare tjänstgjorde han 1907—15
vid Göteborgs högre samskola och 1910
—15 vid Chalmers tekn. inst., och
1915—16 var han lektor vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm. Åren
1916—40 verkade B. som prof. i
oorganisk kemi, mineralogi och geologi vid
Chalmers tekn. inst. (nu högskola)
och var samtidigt dess sekr. Han var
sekr. i Tekn. samfundet i Göteborg
1918—27, vidare ordf. i styr. för
Slöjdfören:s skola därstädes och led.
av styr. för Göteborgs stadsbibl.
Sedan 1921 är han led. av Vet. o. vitt.
samli. — B:s kemiska forskningar ha
resulterat i flera avhandl., bl. a.
"Iso-morfi mellan vismutsalter och
sällsynta jordmetaller" (drsavliandl., 1906).
Från sitt arbete som fysiker vid sv.
sydpolsexpeditionen publicerade han
meteorologiska avhandl. Mest känd
har B. blivit för sin historiska
forskning ang. Göteborgs äldre industrier.
Han liar publicerat värdefulla arbeten
därom, bl. a. "Göteborgs äldre
industri" (1923), "Fabriker och industrier
i det gamla Göteborg" (1925),
"Göteborgs industrihistoria i siffror 1747—
1920" (1926), "Sockerbruket i
Göteborg 1808—1934" (1934) och
"Carnegieska porterbruket" (1938). Bland
hans andra skrifter må nämnas
"Chalmers tekniska institut. Matrikel 1829
—1929" (1929) och jubileumsskriften
"Chalmers tekniska institut 1829—
1929. Minnesskrift" (s. å.) samt
"Tekniska samfundet i Göteborg 1882—
1932" (1932). — Gift 1906 med Elsa
Anna Maria Bodman. S. R.
Boethius [boë’ts-]. Släkten
härstammar från den förste protestantiske
prästen i Sidensjö i Ångermanland,
herr Anders, vars son Olaus Andreæ
Angermannus († 1607) blev
kyrkoherde i Mora, i vilket ämbete han
efterträddes av sonen Boëtius Olai Moræus
(f. omkr. 1560, † 1628), känd som
Sixten Bock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
