Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Bonde, Gustaf - 7. Bonde, Christer - 8. Bondhe, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonde
399
Bondeson
län, † 25 maj 1667 i Hamburg. Son
till B. 5 i hans första gifte. — B. blev
student i Uppsala 1633, inträdde
därefter i förvaltningen och blev
kammarråd 1645, landshövding i
Södermanland 1648, riksråd och återigen
kammarråd 1653, kommissarie i
Reduktionskollegiet 1655, president i
Kammarkollegiet 1660 och
riksskattmästare s. å. — Den sv.
statsledningens främsta svårighet i den inre
politiken efter Karl X Gustavs död rörde
det område, som var B:s speciella
arbetsfält, nämligen finanserna. Han
var väl förberedd genom sin tidigare
verksamhet i kammarförvaltningen,
under vilken tid han bl. a. 1654 för
Karl X Gustavs räkning utarbetade
en översikt över statsskulden. Sitt
politiska program framlade han
inför regeringen 1661. Det upptar fred
och sparsamhet som huvudpunkter
och framställer i överensstämmelse
därmed de tidigare krigen och
slöseriet med statsmedel som orsaker till
finanssvårigheterna. B. hade
accepterat 1655 års reduktionsbeslut, vid
vilket han önskade kvarstå utan ändring
i någondera riktningen. Nya
donationer borde ske med försiktighet. På
denna punkt var han dock inte
konsekvent utan begärde själv 1662 och
fick ett hundratal hemman i
Sydsverige. För övrigt ville B. lösa statens
finansiella svårigheter genom
minskning av utgifterna. Detta skulle man
vinna genom att göra de erövrade
provinserna självförsörjande — en
vid den tiden trots gränsområdenas
speciella svårigheter allmänt
omfattad tanke -—- genom fullföljande av
den under Karl X Gustav beslutade
reduktionen och genom förbud mot
donationer, tills kronan vunnit jord,
motsvarande 260 000 dlr smt ärlig
ränta, genom indragning och
vidsträckt innehållande av löner, genom
minskning av regementenas antal,
genom förbilligande av
hovhållningen, då konungen var minderårig,
m. fi. åtgärder. B:s finansplan, som
kostat utomordentlig möda, följdes i
stort sett fram till 1664. Vid denna
tid lyckades han även få
myntförhållandena ordnade efter sin vilja genom
besluten om kopparmyntningens
upphörande, sedan det visat sig
förmånligare att exportera kopparen. B., som
redan under Karl X Gustavs tid
kritiserat krigsivern, motarbetade
fortfarande utrikespolitiska engagemang. I
detta fall liksom i den inre politiken
möttes han av en allt starkare
opposition från rikskanslern Magnus
Gabriel De la Gardies sida, och denne
riktade också oberättigade anklagelser
mot hans ämbetsförvaltning men
lyckades ej rasera hans finanssystem.
B:s ovilja mot finansiellt slöseri och
mot utrikespolitiska vågspel har gjort,
att lian jämförts med Karl XI. —
Gift 1) 1644 med Maria Elisabet
Ulfsparre af Broævik, † 1646; 2) 1647
med Anna Christina Persdotter Natt
och Dag. T. D.
7. Bonde, Christer, friherre,
riksråd, legat, f. 12 dec. 1621 på
Esp-lunda, Rinkaby skn, Örebro län, † 9
maj 1659 i Helsingör i Danmark.
Bror till B. 6. — B. blev student i
Uppsala 1633, reste 1638 utrikes och
studerade i Oxford och Leiden, var
assessor i Bergsamtet 1642—53, blev
tf. landshövding i Nora och Linde
bergslager 1644 och landshövding där
1645, ståthållare på Örebro slott och
landshövding över Nora län och Närke
1648, var lantmarskalk 1652, blev
riksråd 1653, assessor i Kommerskollegium
s. å., ledde beskickningen till England
1655—56 och blev president i
Kom-mierskollegium 1656. — B:s arbete i
riksrådet och Kommerskollegium kom
till en början att röra bl. a.
reduktionsfrågan. Han anses ha givit
uppslaget till Karl X Gustavs första
reduktionsförslag 1655, innebärande i
huvudsak återgång till kronan av s. k.
"omistande gods å förbudna orter",
donerade efter 1632. Ytterligare
godsindragningar från adeln motsatte han
sig; lian föreslog i stället som
finansiella stödåtgärder en effektivisering
av tullförvaltningen, dessutom
överflödsförordningar och modernisering
av skråväsendet. Som ambassadör lios
Cromwell hade B. till huvuduppgift
att söka förbund med England mot
Nederländerna, vilket var av vikt för
Karl X Gustavs krig mot Polen.
Cromwells allm. syn på den europeiska
politiken överensstämde emellertid ej
med Karl X Gustavs planer, vartill
kom, att ett sv. välde över alla
öster-sjöhamnar var lika litet önskvärt för
England som för Nederländerna. Det
Christer Bonde. Målning (detalj) av C. J.
Dueart 1656.
Carl Bonde (Bondhe). Målning (detalj) av
D. K. Ehrenstrahl (Gripsholm).
sv. anbudet avvisades därför. Vinsten
av Bis ambassad blev endast ett
förnyat handelsfördrag med förbättrade
villkor rörande handeln med
krigs-kontraband. — Som president i
Kommerskollegium fick B. 1658 undersöka
de ekonomiska förhållandena i de s. å.
nyvunna sydisv. landskapen, — Gift
1) 1643 med friherrinnan Ebba
Leijonhufvud, † 1651; 2) 1654 med Elsa
Cruus af Edeby. T. D.
8. Bonde (Bondhe), Carl, greve,
ämbetsman, f. 11 okt. 1648 i
Stockholm, † 16 dec. 1699 därstädes. Son
till B. 6. — B. inskrevs vid univ. i
Uppsala 1660 och reste i Tyskland,
Italien och Frankrike 1665—68, blev
kansliråd 1671 och var e. o. envoyé i
Paris 1674—78. Han blev 1684 led. av
reduktionskommissionen och
förrättade reduktionen i Estland 1685—88
under de för adeln fördelaktiga
villkoren, att den fick behålla sina gods
som arrende. År 1687 blev B.
landshövding över Nylands och Tavastehus län
och genomförde där bl. a. med stor
energi indelningsverket för tre reg. År
1695 utnämndes han till k. råd och
president i Dorpats hovrätt samt
upphöjdes till greve. Efter finlandsvistelsen
tjänstgjorde han 1697 i
Kammarkollegium och som president i
Kammarrevisionen samt blev s. å. förste
ambassadör vid fredskongressen i
Rijs-wijk och sändes s. å. som ambassadör
till England. — B. nedskrev under den
senare delen av sitt liv "Anecdoter
uti Sweriges historia", som främst
handlar om tiden 1660—76, vilken
bedömes ur aristokratisk synpunkt och
med kritik mot Magnus Gabriel De la
Gardie och reduktionens pådrivare.
Tills, mod brev till och från B. och
en relation om Frankrike, byggd på
B:s erfarenheter som diplomat i
Paris, är "Anecdoter" utg. av C.
Trolle-Bonde i "Anteckningar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
