Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bosæus, Elis - 2. Bosæus, Wilhelm - Bosin, ätt - 1. Bosin, Axel - 2. Bosin, Ture - Bosse, Harriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bosaeus
419
Bosse
bruksfören. 1913—19 samt ss. v. ordf.
i Smålands och Blekinges
handelskammares arbetsutskott 1913—18.
Han utsågs 1919 till den viktiga
befattningen ss. led. av Arbetsrådet och
var dess ordf. och chef 1923—25.
Sistn. år var han regeringens
ombud vid internat, arbetskonferensen
i Genève och 1927—34 led. av
arbetslöshetsutredningen. År 1926
återvände B. till privatindustrin och blev
verkst. dir. i Strömsnäs bruks ab.,
Kronob. län, omfattande
pappersbruk, sulfit- och sulfatfabrik. År 1933
tillkallad som sakkunnig i Socialdep.
för låneärenden blev B. två år senare
ånyo led. av Arbetsrådet (v. ordf.).
Han är även verksam som förf. såväl
pä pappersindustrins som på den
allm. socialpolitikens område och har
bl. a. utgivit "Pappersindustriens
produktionsförhållanden" (Statens
offentl. utredningar 1922) samt
"Anteckningar om nutidens svenska
pappersindustri" (Molæ chartariæ
sue-canæ, 2, 1923). — Gift 1903 med
Elisabeth (Lisa) Fielding. S. K.
2. Bosæus, Wilhelm Birger,
patolog, f. 3 mars 1891 i Lessebo,
Kronob. län. Bror till B. 1. — B. blev
student 1908 i Luleå, med. kand. 1912
och fil. kand. 1913 i Uppsala, med. lic.
1918 i Stockholm och med. dr 1927 i
Uppsala. Han var docent i patologisk
anatomi 1927—2S och laborator i
samma ämne 1928—33, undervisade i
rätts- och statsmedicin 1925—33, allt
vid Uppsala univ., samt blev prof. i
rätts- och statsmedicin vid Karol.
inst. 1933. B. har utgivit arbeten i
embryologi, patologi (särskilt
svulstlära) och rättsmedicin. — Gift 1919
med Alma Fjellström. S. L.
Bosin, ätt, vars äldste kände
stamfar Paul B. († efter 1643)
härstammade från en adlig ätt i Holstein.
Han var kapten vid ö. Nylands
infan-terireg. 1624—26 och blev far till
löjtnanten Paul B., som 1653
naturalise-rades som sv. adelsman och trol. 1658
stupade i polska kriget. Hans yngste
son, lagmannen i n. Finlands lagsaga
Erik B. (f. 1654, † 1715), blev
stamfar för ättens nu levande gren. En
ättling till honom i femte led,
skådespelaren och regissören Axel B. (B. 1),
blev farfar till landskapsmälaren Ture
B. (B. 2).
1. Bosin, Axel, skådespelare,
regissör och teaterdirektör, f. 17 april
1840 i Stockholm, † 27 dec. 1910
därstädes. Föräldrar: kammarjunkaren
Carl Knut B. och Betty Agneta Dorph.
—- B. blev student i Uppsala 1858 och
avlade där kameralex. 1861. Följ. år
blev han elev vid K. teatern och
debuterade ss. Abilgard i A. Blanches
"Engelbrekt och hans dalkarlar". Från
nyåret 1863 fick han aktörskontrakt men
Axel Bosin.
avgick redan efter ett halvt år. Han
var anställd hos Andersson, Åhman
och Pousette 1863—64, vid Södra
teatern 1864—65 samt hos Lindmark och
Bäckgren 1865—67. För
Humlegårdsteatern i Stockholm var han dir. tills,
med A. T. Boström och C. Pettersson
sommaren 1869 och tills, med R.
Wagner sommaren 1870. Åren 1869
—70 tillhörde han Mindre teatern i
Stockholm, 1870—72 var han jämte
Knut Tivander dir. för ett resande
sällskap, 1872—74 regissör vid Sv.
teatern i Helsingfors, 1874—75 hos
Tivander och 1875—76 vid Mindre
teatern i Stockholm. Sommaren 1876
var B. regissör vid Djurgårdsteatern
i Stockholm; hösten s. å. blev han
regissör vid Sv. teatern. År 1883
övertog han Södra och
Djurgårdsteatrarna tills, med R. Wagner,
startade hösten 1889 eget
teaterföretag men slöt sig 1891 till William
Engelbreclits sällskap. Hos Ranft var
lian verksam från 1894 till kort före
sin död, med avbrott för åren 1904—■
06, då lian var knuten till Folkteatern
i Göteborg. När Oscarsteatern
öppnades 1906, blev han förste regissör där.
— Sitt betydelsefullaste arbete
utförde B. som regissör och var ss. sådan
säkerl. en av sin tids ledande krafter.
Med en fint odlad smak och en skarp
blick för karakteristiska detaljer
förenade han en instruktörstalang, som
alltid visste att på ett åskådligt, ofta
drastiskt sätt lägga uppgiften till
rätta för sujetterna. Regi i modern
mening var det dock knappast fråga
om utan närmast effektiv
rollkontroll. Utom som regissör var B. även
flitigt verksam som översättare för
teatern, och de bearb, och övers, han
utfört torde kunna räknas i flera
hundratal. — Gift 1) 1866 med
skådespelerskan Charlotta Wilhelmina
Bernhardina Smedberg; 2) 1874 med
skådespelerskan Lotten Dorsch; 3)
1891 med skådespelerskan Elin
Cecilia Holmström; 4) 1900 med Emma
Charlotta Vernunft. (S. T.)
2. Bosin, Ture Axelsson, målare,
f. 23 sept. 1894 i Umeå. Föräldrar:
agronomen Knut Axel B. och Fanny
Helena Clementina Åkerlund. Sonson
till B. 1. — B. genomgick Tekn.
skolan i Stockholm, studerade en kort
tid för Carl Wilhelmson och 1919—25
vid Konstakad. Han har företagit
studieresor till Holland och
Frankrike men väljer oftast sina motiv
från Lidingön, Värmland, Gotland
och framför allt Öland. I anslag och
uppfattning står B. nära intimister
som T. Palm och W. Nording, och i
den strävan efter klarhet och reda,
som kännetecknar lians måleri,
spåras intryck från Cézanne.
Koloristiskt arbetar han i en rik men kräset
avstämd tonskala, och hans dukar,
som i regel hålla sig inom ett mycket
begränsat format, äga rymd och
spänning i skildringen av luften över den
vida horisonten, gärna med en
lummig strandremsa i förgrunden. Han
har också målat interiörbilder,
stilleben och buketter med friska
vildblommor. Som ex. kunna nämnas "Vid
stranden", "Gammalt kalkstensbrott,
Gotland", "Hamnen vid
Katthammarsvik", "De gamla askarna",
"Sommarblomster", "Frukostbordet", "Vit
häst på Alvaret", "Blåsig dag,
Kalmarsund". B. är repr. i mus. i
Hudiksvall och Gävle. — Gift 1923 med
Astrid Matilda Jansson. Th. N.
Bosse, Harriet Sofie,
skådespelerska av norsk börd, f. 19 febr. 1878 i
Kristiania. Föräldrar: bokförläggaren
Heinrich B. och Marie Lehman. —
Efter studier för sin syster, fru Alma
Fahlström, uppträdde B. 1896 och
1897 i Kristiania hos dennas make.
År 1897 avlade hon musiklärarinneex.
vid Musikconservatoriet i Stockholm,
och 1898 studerade hon vid
pariskon-servatoriet under ledning av bl. a. M.
de Féraudy. Från Paris återvände hon
till Stockholm, där intendenten N.
Personne efter ett prov lovade henne
engagemang vid Dramatiska teatern,
om hon kunde lära sig fullt behärska
det rikssvenska scenspråket. Efter
studier i detta syfte för Berta
Tammelin debuterade hon med framgång
i aug. 1899 som Loyse i Banvilles
"Gringoire" samt erhöll engagemang
vid Dramatiska teatern, där hon
kvarstannade t. o. m. säsongen 1904—05.
B. blev snabbt en av våra mest
beundrade ocli helst sedda aktriser.
Bland de roller hon utförde märkas
bl. a. några strindbergsroller, Damen
i "Till Damaskus" I, Eleonora i
"Påsk", Emerentia Polhem i "Karl
XII" och Biskra i "Samum". Andra
roller voro Anna i G. Wieds "Första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
