Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Broman, Lars - 2. Broman, Erland - Broman, släkt - 1. Broman, Anders - 2. Broman, Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broling
476
Broman
Erland Broman. Pastell av G. Lundberg
(Nationalmuseum).
intressen. Dessutom blev B.
assistens-råd vid skånska
generalguvernemen-tet. Han bidrog på dessa
betydelsefulla poster till Skånes
försvenskande. — Gift 1) 1647 med Maria
Nore-nia, f 1663; 2) trol. 1665, men andra
hustruns namn är okänt. T. D.
2. Broman, Erland Carlsson,
friherre, hovman, ämbetsman, f. 1
nov. 1704 på Bergby i Vendels skn,
Uppsala län, † 19 jan. 1757 i
Stockholm. Föräldrar: lagmannen Carl B.
och Eva Hök. Styvsons sonson till
B. 1. -—■ B. vistades en tid som student
i Lund. Han blev liovjunkare 1722
och auskultant i Svea hovrätt 1724.
Sin karriär och sitt dubiösa rykte
grundade B. som levnadsglad
goddagspilt i kretsen av Fredrik I:s
personliga umgängesvänner. Konungens
tacksamhetsskuld förvärvade han
särskilt som förmedlare av dennes
amorösa förbindelser. Det var han, som
1731 underhandlade med Hedvig
Taubes anhöriga och därigenom lyckades
göra henne till konungens
älskarinna. Han själv belönades med
utnämning till kammarherre 1731 och
till assessor i Kommerskollegium
1734, fastän det synes ha funnits
anledning till rykten om oredliga
ekonomiska manipulationer från B:s
sida. Med en utomordentlig framgång
utvecklade B. i det offentliga livet sin
fallenhet för intriger. Han deltog i
riksdagarna från 1734 och slöt sig
till hattarna, för vilka han blev av
betydelse på grund av sin auktoritet
hos konungen. Särskilt i
utnämningsfrågor hade han ett stort inflytande,
som lian ställde till förfogande mot
kontant vederlag. År 1739
befullmäk-tigades lian att sköta hovaffärerna,
s. å. utnämndes ban till kommerseråd,
1741 till hovmarskalk och 1747 till
president i Kommerskollegium samt
upphöjdes i friherrligt stånd sistn.
år och blev serafimerriddare 1748.
Utom genom sin förmåga att ställa
älskarinnor till Fredrik I:s
förfogande gjorde han sig nyttig genom
att förmedla penninglån till denne
och Adolf Fredrik. Hans livsintresse
var fortfarande utsvävningar av olika
slag. För att finansiera dessa
utnyttjade han den inflation, som
igångsattes 1747, köpte och sålde
stockholmsfastigheter och storgods i
Mellansverige med utomordentlig
privatekonomisk framgång. Med dessa
millionaffärer kombinerade lian
svindlerier i stor stil med offentliga medel
och lyckades med uppgivande av all
anständighet hålla sig ekonomiskt
flytande till sin död trots enorma
utgifter för sina nöjen. — Gift 1) 1726
med Eva Johanna Bråkenhielm, †
1747; 2) 1748 med grevinnan
Vilhelmina Magdalena Taube. T. D.
Anders Broman. Målning (detalj) av B. J. G.
Brandelius 1860.
Broman, smålandssläkt,
härstammande från gästgivaren i Nissaryds
Gallegård i Småland Johannes B. (f.
1715, † 1779), som antog namnet B.
efter födelseorten Bro förs. i
Roslagen. Han blev far till kyrkoherden i
Kulltorp och Gnosjö i Småland
Anders B. (f. 1745, † 1800) och
gästgivaren i Nissaryds Gallegård Samuel B.
(f. 1760), stamfäder för var sin
släktgren. Söner till Anders B. voro
komministern i Tvärred, Västergötland,
Erie Johan B. (f. 1781, † 1829) —
farfar till gymnastikdir. Allan B. (B.
2) -—- samt kontraktsprosten Anders
B. (B. 1).
1. Broman, A n d e r s Jacob, präst,
riksdagsman, f. 1 april 1788 i
Banke-ryds skn, Jönköp. län, † 8 febr. 1878
i Klockrike skn, östergötl. län.
Föräldrar: kyrkoherden Anders B. och
Sara Margareta Borén. — B. blev
student i Uppsala hösten 1808, fil. mag.
1812, teol. kand. 1S16, prästvigd 1819
och teol. lic. 1820. S. å. blev han
docent i teologiska prenotioner och
kyrkohistoria vid Uppsala univ. Han
var konsistorienotarie i Göteborg från
1822 och kyrkoherde i Skärkind 1828
—76, blev prost 1830 och var
kontraktsprost 1839—76. Han genomdrev
byggandet av nya kyrko- och
skollokaler, förbättrade fattigvården och
bidrog till att inrätta en sparbank. B.
var strängt konservativ. Han var en
stridbar motståndare till den större
kyrkliga frihet, som eftersträvades
av konventikelrörelsen, och till
kraven på revision av kyrkohandboken.
Han var led. av prästeståndet för
Linköpings stift 1844—54 och tillhörde
därunder ecklesiastika utskottets
lag-avd. 1844—45, konstitutionsutskottet
1847—54 och hemliga utskottet samt
talmanskonferensen 1853—54. B.
bekämpade allt, som syntes honom leda
till "den hvarje samhälle upplösande
demokratien", främst
representationsreformen men även skol-,
strafflags-och skattereformer, liksom han
motarbetade nykterhetsrörelsen. I frågor
rörande kyrklig ekonomi och politik
intog B. som kyrkans försvarare en
fast och stridbar hållning. Genom sin
duglighet, sin talekonst och sin
förmåga att vinna sympatier framträdde
B. i prästeståndet mycket snart som
den tongivande inom dess yttersta
höger. Han blev led. av Vet. o. vitt.
samh. 1823. — Gift 1823 med Anna
Regina Lindblom. T. D.
2. Broman, Adolf Allan Werner,
gymnastikdirektör, f. 16 april 1861 i
Ulricehamn. Föräldrar: kamreraren
Anders Holger B. och Eva Brita
Söderström. —- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1880 medföljde B. s. å.
Stockholms gymnastikfören. på en resa
till Belgien och England. Han blev elev
vid Gymnastiska centralinst. 1881 och
utexaminerades 1883 samt var 1883
—S8 assistent hos H. Kellgren i
London. Åren 1888—1929 hade B. egen
Allan Broman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
