Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bäckström, Helge - 2. Bäckström, Matts - 3. Bäckström, Hans - Bäckström, släkt - 1. Bäckström, Per Olof - 2. Bäckström, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bäckström
521
Bäckström
högskola gjorde han betydande
donationer. — Gift 1893 med sångerskan
Ragnhild Juel. — Litt.: biografi av
P. Quensel i Geol. fören :s förhandl.
1933. S. L.
2. Bäckström, Sigurd Mattias
(Matts), värme- oeh kyltekniker,
f. 14 maj 1892 i Uppsala. Föräldrar:
banktjänstemannen Matts Fredrilc
Laurentius B. och Alma Maria
Blomberg. ■— B. blev student i Uppsala
1911 och utexaminerades från Tekn.
högskolans fackavd. för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi
1914. Han var assistent i mekanik,
i läran om vattenmotorer och i
ångmaskinlära vid samma högskola 1915
—16. Därefter övergick han i
industrins tjänst och var 1916—19
beräkningsingenjör och chef för
beräk-ningsavd. vid Sv. turbinfabriksab.
Ljungström .(Stal) i Finspång ocli
1919—26 chef för beräkningsavd. vid
ab. Vaporaccumulator, Stockholm
(sedan 1938 kallat Ruthsaccumulator och
Ave-Ventil ab.). Sedan 1926 är B.
verksam vid ab. Elektrolux’
kyltekniska avd., Stockholm. Han är docent
i kylteknik vid Tekn. högskolan sedan
1927 oeh speciallärare där i samma
ämne sedan 1933. B. erhöll 1938 prof:s
titel. — B. har utarbetat nya
beräkningsmetoder ocli utfört talrika
undersökningar rörande olika
maskintekniska problem. År 1921 erhöll lian Ing.
vet. akad:s mindre guldmedalj för tre
avhandl. i Tekn. tidskrift, "Om
ång-mätningar med strypflänsmetoden",
"Uppläggning av cylindriska
behållare" och "Om turbomaskiner". Bland
hans kyltekniska skrifter märkas bl. a.
"Troutonska regelns användning inom
kyltekniken" (1930), "Nedkylning av
kroppar" (1934) och "Economic
Optimum Problems in Connection with
Refrigeration" (1940). Han blev led.
av Ing. vet. akad. 1940. — Gift 1919
med Wally Anna Elisabeth
Blomberg. S. R.
3. Bäckström, Hans Lemmieh
Juel, kemist, f. 18 dec. 1896 i
Djursholm. Son till B. 1. — Efter
student-ex. i Djursholm 1914 blev B. fil. kand.
1917, fil. lic. 1922 och fil. dr 1927,
allt vid Stockholms högskola. Han
studerade kemi 1921 i Köpenhamn,
1922—23 vid Univ. of California och
1923—24 vid Princeton Univ., där
han 1927—30 var research associate.
Åren 1925—27 och 1930—33 var han
assistent vid Nobelinst. för fysikalisk
kemi. B. utnämndes 1934 till
laborator lios Kontrollstyr., förordnades
1936 till docent i fysikalisk kemi vid
Stockholms högskola och 1941 till
e. o. laborator vid Statens inst. för
folkhälsan. — B:s vetenskapliga
verksamhet ligger huvudsakl. inom den
kemiska reaktionskinetiken. Han har
särskilt studerat den typ av
reaktioner, som kallas kedjereaktioner.
Sålunda påvisade han i sin
gradual-avhandl. "The Chain Reaction Theory
of Negative Catalysis" (1927), att
vissa autoxidationsreaktioner äro
dylika kedjereaktioner. I en del senare
skrifter har han behandlat
inhibitor-verkningar och kedjemekanismen lios
dessa reaktioner. —■ Ogift. H. A.
Bäckström. Släkten härstammar
från Mats Ersson (f. 1722, † 1796),
bonde i Bäckmora, Enångers skn,
Hälsingland, vars son Olof (f. 1771, †
1834), kryddkramhandlare i
Stockholm, antog namnet B. efter
födelseorten och blev far till
amiralitetskammarrådet Per Olof B. (B. 1). En son
till denne var skalden Edvard B.
(B. 2).
1. Bäckström, Per Olof,
historisk författare, f. 21 dec. 1806 i
Stockholm, † 12 maj 1892 därstädes.
Föräldrar: kryddkramliandlaren Olof B.
och Katarina Kristina Immerman. —
B. studerade i Uppsala från 1822,
avlade kansliex. 1828, arbetade därefter
i olika verk oeh var dessutom lärare
1829—33. Han blev tf.
amiralitetskammarråd 1845, ord. 1853, chef för
Marinförvaltningens civilavd. 1877
och erhöll avsked 1879. — Från
1830-talets mitt ända till början av
1890-talet ägnade sig B. åt populärt
historiskt författarskap. Han utgav tills,
med G. Stephens och G. O.
Hyltén-Cavallius "Svenska folkböcker",
dessutom en rad "öfversigter" över de
europeiska staternas historia efter
Wienkongressen 1815, "Tidsbilder"
(1869—74), en fortsättning (del 12
—23, 1875—81) av C. G. Starbäcks
"Berättelser ur svenska historien" och
slutl. "Svenska Flottans historia"
1884. B:s framställning, som
grundades på en omfattande beläsenhet, var
lättillgänglig och nådde en avsevärd
spridning. — Gift 1) 1838—52 med
Lovisa Johanna (Nanna) Stridbeek;
2) 1854 med friherrinnan Ebba
Kristina Aurora Beata Ottiliana von
Schwerin. T. D.
2. Bäckström, Per Johan
Edvard, skald, f. 27 okt. 1841 i
Stockholm, † 12 febr. 1886 därstädes. Son
till B. 1 i hans första gifte. — B.
blev 1860 student i Uppsala, där han
1S63 avlade kansliex., varefter han
s. å. ingick som e. o. amanuens vid
Riksarkivet och vid K. bibi. Han var
medarb. i Litografiskt allehanda och
(Ny) Illustrerad tidn. 1863—73 och
musikreferent i Aftonbladet 1863—74,
blev 1876 redaktör för tidskr. Teater
och musik, 1877 för tidskr. Nu och 1878
för Post- och inrikes tidn., där han var
verksam till sin död. Han innehade
Sv. akad:s stipendium för förf. av
utmärkt förtjänst 1870—77 och blev led.
Edvard Bäckström.
av Vet. o. vitt. samh. 1880. — B.
utgav som nybliven student
debutsamlingen "Skaldeförsök" (1860), där
han i tegnérsk och stagneliansk
efterklang dock formellt visar lejonklon. I
Uppsala blev B. snart upptagen som
medl. i "Namnlösa sällskapet" (se
därom under Ernst Björck), till vars
poetiska kalender han lämnade bidrag
under sign. Edvard. Jämte C. D. af
Wirsén och Carl Snoilsky var han
den största poetiska begåvningen
bland "signaturerna", och ingen av
dem kom att mera odelat än lian ägna
sig åt diktningen. I "Lyriska dikter"
(1870) och "Sånger och berättelser"
(1876) har den modifierade realism,
som "signaturerna" enligt L.
Diet-richsons recept i Runebergs anda
gjort till sin lösen, visserl. varit
rättesnöret, men det romantiserande
draget i B:s väsen färgar likväl den
poetiska uppfattningen. I "Elegier"
(1877) har hans vemodsfulla
livsinställning, som hängde ihop med
hans bräckliga hälsa, sammansmälts
med den formella lödiglieten till
konstnärligt helgjuten dikt, där veka
can-zone-klanger uttrycka resignation
inför höst och död. Ibland för B:s
poesi tanken till de franska
"parnas-siernas" strävan efter konsten för
konstens egen skull, men den
förnekar ingalunda andra värden än de
estetiska. — I sitt dramatiska
författarskap mottog B. främst impulser
från Shakespeare och Victor Hugo.
Efter det anonymt utg.
versskådespelet "En krona" (uppfört på
Dramatiska teatern 1869) med motiv ur
Erik XIV:s kärlekskrönika och den
till samtida uppsalamiljö förlagda
enaktaren "Evas systrar" (uppförd på
Dramatiska teatern 1869) skrev han
bl. a. "Fången på Kallö" (1870),
byggd på en romantiserad episod från
Gustav Vasas ungdomsår och
innehållande en av våra bästa ballader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
