Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cadier, Régis - 1. Cahier, Charles - 2. Cahier, Sara Jane - Cahman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cahier
2
Cahman
Régis Cadier,
rar: värdshusvärden Joseph C. och
Emerance Marié Caroline Alluys. —.
C. utbildade sig i hemlandet till
köksmästare och mästerkock i det
klassiska "cuisine frangaise". I
20-årsåldern begav han sig till Kyssland,
där han blev kökschef i greve
Dasch-koffs palats i S:t Petersburg. Då
denne 1852 flyttade till Stockholm som
nyutnämnd rysk ambassadör,
medföljde C. honom dit och kom att
stanna där under sitt återstående liv.
Han blev 1S54 kökschef och
huvudkock på Stockholms slott. Sedan han
erhållit sv. medborgarskap, öppnade
han i Fredsgatan 24 i Stockholm den
första charkuteri- och
delikatessaffären i Sverige. Från 1857 innehade C.
restaurangen Trois frères
proven-caux, Gustav Adolfs torg 12,
berömd för sitt utsökta franska kök.
Han arrenderade 1859 det av
Gross-handelssocieteten i Stockholm 1857
uppförda Hotell Rydberg vid Gustav
Adolfs torg och gjorde hotell- och
restaurangrörelsen där till ett mönster
i sitt slag. Åren 1860—70 innehade
han på Djurgården även värdshuset
Pohlsro, det senare Alhambra. Mest
känd blev C. som grundläggare och
innehavare av Grand hotel, S.
Blasie-holmshamnen 6—S. Byggnaden
uppfördes 1872—74 efter ritningar av
Axel F. Kumlien. Med sina 400 rum
var det Sveriges största hotell; det
ansågs även som ett av landets
ståtligaste och vackrast belägna. C. drev
vid egendomen Bergshamra n. om
Stockholm stor svinavel och
omfattande trädgårdsskötsel. —■ Gift 1854
med Caroline Lilly Roberg från Narva
(f. 1832, † 1902). Efter makens död
övertog hon och utvidgade
verksamheten vid Hotell Rydberg och Grand
hotel, som hon innehade till 1898.
S. R.
1. Cahier [kaje’], Charles
Gottfrid Emanuel, sjukgymnast, gods-
ägare, f. 16 nov. 186S i Stockholm.
Föräldrar: skeppsredaren Nils
Christian Carlsson och Jenny
Munktell-Kahl. —- C. har liaft en framgångsrik
praktik som sjukgymnast och varit
dir. för fysikaliska kliniker i Wien, i
Nizza, i Paris omkr. 1900 samt i New
York och London under 1920- resp.
1930-talet (till 1939). Han har även
varit framstående sportsman, främst
ryttare och seglare. Sitt 1925
förvärvade slott Helgerum i Västrums skn,
Kalmar län, donerade C. 1940 till
Fören. sv. tonsättare i avsikt att
därmed för musikerna skapa en
motsvarighet till skådespelarnas Höstsol.
Han har även i Stockholm grundat
Konsertbolaget och var först dir. och
senare ordf. i dess styr. — Gift 1)
1888—94 med Lila Kaurin; 2) 1S95
med Tyra Birg, † 1903; 3) 1904—33
med kammarsångerskan Sara Jane
C., f. Layton-Walker (C. 2); 4) 1941
med Wanja Erman. G. T.
2. Cahier, SaraJane, opera- och
konsertsångerska (alt), f. S jan. 1875
i Nashville, Tennessee, Förenta
staterna. Föräldrar: generalen J. jV.
Walker och Anna Layton. ■— C.
studerade sång i Indianapolis för
Ernes-tinoff, i Paris för Jean de Reszké,
Victor Capoul och F. König samt
därefter i Tyskland och Österrike för
Amalie Joachim och Gustav Walter.
Mycket framgångsrikt debuterade hon
1904 i Nizza som Orfeus i Glucks
opera, varefter hon ägnade sig åt
gästspel på olika tyska scener, i
Braunschweig, Kassel, Hannover, Stuttgart,
Berlin och Frankfurt a. M., och även
uppträdde pä konserter, bl. a. i
Ge-wandhaus i Leipzig. Åren 1907—11
var hon engagerad vid hovoperan i
Wien och 1911—14 vid hovoperan i
München och utnämndes vid bägge
dessa scener till kammarsångerska.
Hon gästspelade därjämte i Tyskland,
bl. a. vid Wagner- och
Mozartfest-spelen i München, och i Holland samt
Sara Jane Cahier.
1910—12 på Metropolitan opera house
i New York. Vid krigsutbrottet 1914
lämnade hon kontinenten och förlade
sin verksamhet till Skandinavien,
särskilt Stockholm, där hon vid K.
teatern flera gånger (1915—17)
gästspelade med stor framgång. Hon har, även
under sin vistelse i Sverige, verkat som
sångpedagog och var bl. a. mot slutet
av 1920-talet anställd vid Curtis
in-stitute of music i Philadelphia. Vid
mitten av 1930-talet blev hon prof. i
sång vid Staatsakademie für Musik
und darstellende Kunst i Wien, och
under slutet av 1930-talet arbetade
hon på Toscaninis initiativ vid Regia
accademia di Santa Cecilia i Rom.
Hon lämnade Rom 1939 och har sedan
dess varit verksam i New York. —
Bland C:s roller, som sträcka sig
såväl upp i sopran- som ned i
kontra-altfacket, märkas främst Orfeus,
Leonora, Carmen, Fides i "Profeten";
Wagners Adriano (i "Rienzi"), Ortrud
(i "Lohengrin") ocli Brünnhilde (i
"Valkyrian"); Verdis Azucena och
Amneris; Delila i "Simson och
Delila", Santuzza i "Cavalleria
rustica-na"; operettpartiet Ganymedes i "Den
sköna Galatea" (Stockholm 1918).
I sin repertoar behärskande elva
språk, har hon även framträtt som
oratorie- och konsertsångerska,
berömd särskilt för sin besjälade
tolkning av Mahlers "Das Lied von der
Erde". — C:s stämma var en
välsko-lad alt av ovanligt omfång, med
praktfull klang såväl i höjden som i
djupet och väl egaliserad i alla lägen;
hennes musikaliska begåvning
supplerades av temperamentsfullt
föredrag, mimisk-plastisk fantasi och en
ståtlig apparition. —• C. erhöll
Litteris et artibus 1915. Hon är
hedersmedborgare i Indianapolis. — Gift 1)
med amerikanen Morris Black; 2)
1904—33 med godsägaren Charles
Cahier (C. 1). P. H. T.
Cahman, orgelbyggarsläkt, trol.
härstammande från Tyskland. Äldste
med visshet kände stamfadern, Henric
C., bodde på 1630-talet i Danmark, där
han byggde en orgel för
Kristianstad. Hans son Hans Henricsson C. (f.
omkr. 1640, † 1699), inkallades på
1670-talet till Sverige och byggde
hälen mängd orgelverk. Han fullbordade
1692 den av hovorgelbyggaren Fr.
Bohl påbörjade orgeln för Uppsala
domkyrka och renoverade 1698 orgeln
för Jakobs kyrka i Stockholm. Bland
hans söner märkas organisten i Borås
och orgelbyggaren Hans Henric C. (†
1736) samt släktens mest bekanta
medl., orgelbyggaren Johan Niclas C.
(f. 1670, † 1736), "svenska
orgelbyg-garkonstens reformator" (Abr.
Hül-pliers). Han byggde bl. a. orglarna för
Riddarholmskyrkan (1702), Jakobs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
