Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Carlén, Rosa - Carleson, Axel, arméofficer, se s. 22 - Carleson, Carl, ämbetsman, författare, se nedan - Carleson, Carl - Carleson, Conrad, ämbetsman, affärsman, se s. 23 - Carleson, Eduard, ämbetsman, politiker, se s. 22 - Carleson, Edvard, ämbetsman, politiker, se s. 22 - Carleson, ätt - 1. Carleson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson
21
Carleson
Richard Carlén.
man, "Tuva", som har sitt intresse,
därför att den skildrar ett oäkta barn
med vissa drag av författarinnan
själv och dessutom ger en livfull bild
av folklivet i hemtrakten. Hennes
mest kända romaner äro emellertid
"Brölloppet i Bränna" (1863) och
"Ta-tarnes son" (1866), den sista en
färgrik miljö- och brottmålshistoria, som
blivit läst även av eftervärlden. Som
novellist gjorde hon en ganska
betydande insats med den samling
allmogenoveller hon med Björnsons
"Fortællinger" som mönster gav ut
under titeln "Lifvet på landsbygden"
(1866). R. A.
Carleson, Axel, arméofficer, se
s. 22.
Carleson, Carl, ämbetsman,
författare, se nedan.
Carleson, Carl Nathanael,
tidningsman, politiker, f. 5 mars 1S65 i
Stockholm, † 13 okt. 1929 därstädes.
Föräldrar: skräddarmästaren Viktor
C. och Bara Charlotta Hägg. — C.
avlade mogenhetsex. i Västerås 1883.
Efter humanistiska studier i Uppsala,
där han lärde känna Axel Danielsson
och blev invald i Verdandi (1885),
anställdes han 1890 i Social-demokraten,
vars chefred, han var 1892—96
och (tills, med Gerhard Magnusson)
1908—10. Hans politiska porträtt,
krönikor och kåserier liksom hans
utrikespolitiska artiklar (under sign.
Spartacus) röjde en grundlig
marxistisk skolning och en polemisk skärpa,
som snart gjorde honom till en av
partiets mest anlitade teoretiker och
en av landets främsta socialistiska
tidn.-män. Någon praktisk politiker
av betydelse blev C. emellertid icke.
Hans avoghet mot partidogmer,
varom han skarpast uttalat sig i
skriften "Makt och parti i modern
organisation och politik" (1918), gjorde
det omöjligt för honom att någon
längre tid binda sig vid ett bestämt
program. Ären 1907—11 tillhörde
han den socialdemokratiska
partistyr., men han fördes senare allt
längre åt vänster och anslöt sig 1916
till det av Fredrik Ström, Z. Höglund
m. fi. ledda socialdemokratiska
vänsterpartiet, vars styr. han tillhörde 1916
—18. År 1917 gav han ut sin skrift
"Ryssland i revolution", 1917—18
var han chefred, för Folkets dagblad
politiken och 1919—22 styr.-led. i det
kommunistiska partiet. Under sina
senare år skrev han emellertid
politiska och sociala artiklar även i den
liberala pressen. Hans mest kända
arbeten äro "Socialisering och
lådssystem" (1920), "Arbetets rätt"
(1921), "Vad är valuta?" (1922)
och "Svenska socialdemokratins
ursprung" (1927). — C., som tagit
djupa intryck av den tyska
socialdemokratin, utförde även ett flertal
övers, av bl. a. Bernstein, Kautsky
och Sombart. — Gift 1) 1890—1900
med Hedvig Josefina Elcman-, 2) 1900
med Anna Hallin. R. A.
Carleson, Conrad, ämbetsman,
affärsman, se s. 23.
Carleson, Eduard, ämbetsman,
politiker, se s. 22.
Carleson, Edvard, ämbetsman,
politiker, ekonom, se s. 22.
Carleson. Ätten härstammar från
grosshandlaren och skeppsredaren i
Stockholm Carl Ivarsson († 1711),
vars barn antogo namnet Carlsson,
efter adlandet Carleson. Det äldsta av
barnen, statssekr. i
Krigsexpeditionen Carl C. (C. 1), adlades 1746 och
introducerades s. å. jämte den yngre
brodern; denne, presidenten i
Kommerskollegium Edvard (tidigare
Ifwar) C. (C. 2), hade adlats redan
1743. Sonsons söner till C. 2 voro
justitiestatsministern Eduard C. (C. 3) ocli
dennes bror, ryttmästaren Carl Axel
C. (f. 1828, † 1909), stamfar för den
ännu fortlevande grenen av ätten C.,
som 1778 uppflyttades i den forna
Carl Carleson (1). Målning (detalj) av J. J.
Streng 1742.
riddarklassen. Bland Carl Axel C:s
barn märkas generallöjtnanten Axel
C. (C. 4) ocli kammarrättsrådet
Conrad C. (C. 5). C. l:s ätt utdog troligen
med hans sonsons son, kaptenen i
armén Georg Ludvig C. (f. 1818, †
1887).
1. Carleson, Carl, före adlandet
Carlsson, ämbetsman, författare, f.
11 maj 1703 i Stockholm, † 22 mars
1761 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren ocli skeppsredaren Carl
Ivarsson och Brita Sundman. — C.
blev student i Uppsala 17IS ocli
inträdde i Kanslikollegium 1725.1
Stockholm kom han i närmare kontakt med
de nya intressen, som voro typiska för
frihetstiden. Ett utslag av dessa var
Sedo-lärande Mercurius, en
veckoskrift, som C. utgav 1730—31,
varigenom han införde den s. k.
moraliserande tidskr. i Sverige. Med hjälp av
sin bror Edvard fyllde han den med
huvudsakligen direkta övers, från
utländska tidn. som Spectator m. fi. och
ville därmed spegla frihetstidens nya
anda. Tyvärr hade han dock inte den
spiritualitet, som åren efteråt gav
lians vän Dalin en sådan framgång
med Argus. Åren 1734—35 utgav
C. en månadsskrift, Hushålds-råd,
helt ägnad ekonomiska frågor. Utan
krav pä systematisk överblick
framlade C. där de nya ekonomiska
idéerna, frihetstidens merkantilism, som
han insupit dels från läsning av
den kontinentala ekonomiska
litteraturen, dels från umgänget med
hattpartikretsarna i Stockholm. Bakom
de många praktiska uppslagen och
"hushållsråden" låg en stark
övertygelse om statens förmåga att med en
rationell fördelning av arbetskraft
och gynnande av förädlingsindustri
och handel skapa en storslagen
"nationell vinst". C. adlades 1746 samt
blev lagman i Kalmar län och på Öland
Carl Carleson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
