Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claus, Carl - Claussen, Julia - Clemens, Curt - Clemensson, Gustaf - Clerck, Clerk, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claussen
110
Clerck
Julia Claussen som Brangiine i Wagners
opera "Tristan och Isoide".
1920—25.1 Karlskrona invaldes han i
stadsfullmäktige 1931, är clief för
kommunala byrån där sedan 1935 och
innehar flera andra uppdrag; bl. a. är
han ordf. i affärsverksstyr. och
slakthusstyr. samt led. av
drätselkammaren. Han blev led. av
örlogsmannasällskapet 1926 och av Ivrigsvet. akad.
1931 samt har erhållit medalj för
tävlingsskrifter i båda dessa sällskap. —
Gift 1907 med Thyra Thisell. A. G.
Claussen [kla’u-], Julia,
operasångerska (mezzosopran), f. 11 juni
1879 i Stockholm, † 1 maj 1941
därstädes. — Föräldrar: bokbindaren Carl
Gustaf Ohlsson och Rosalie Lindholm.
— C., som 1897—98 var telefonist och
som sjungit i Storkyrkans och Tyska
kyrkans körer, studerade 1898—1902
sång vid Musikkonservatoriet i
Stockholm för O. Lejdström. Hennes första
framträdande på scenen var, när hon
spelade en av geishorna i "Geishan"
på Vasateatern (under Ranfts regim).
År 1903 debuterade hon på K.
teatern ss. Leonora (i Donizettis opera)
ocli Amneris i "Aida" samt var
därefter till 1912 knuten vid denna scen,
där hon framträdde i ett stort antal
partier. Somrarna 1903—05
studerade hon även för prof. Friedrich i
Berlin. Hon var 1913—17 engagerad vid
Chicago Grand Opera och 1917—32
vid Metropolitan Opera House i New
York, till vars främsta krafter i
mezzosopranfacket hon snart
räknades, samt gästspelade därjämte såväl
i Stockholm som i London, Paris,
Mexico City m. fi. städer. Efter sin
återkomst från Amerika, där hon även
gjort sig känd genom vidsträckta
konsertturnéer, blev C. 1936 bitr.
lärare i solosång vid
Musikkonservatoriet. Hon blev 1912 led. av Mus.
akad. och 1923 sv. hovsångerska,
erhöll Litteris et artibus 1919 samt
var 1923—26 v. president i National
opera club of America m. m. — C.
hade jämte sin utpräglade dramatiska
begåvning en magnifik stämma,
närmast av mezzosoprankaraktär, ehuru
med såväl kontraaltens djup som den
dramatiska sopranens höjd, varför
också hennes rollgalleri kom att
inrymma partier av ovanligt skiftande
musikalisk natur. Särskilt i Amerika
blev hon kanske mest känd som
Wag-nersångerska — hon sjöng Ortrud,
Brangäne, Fricka, Brünnhilde,
Wal-traute och Kundry samt Marit — men
med ovanlig musikalisk kultur och
stilkänsla sjöng hon även klassiska
roller, ss. Glucks Orfeus, Mozarts
Clierubin, Donizettis Leonora, Meyer
-beers Fides; högitalienska partier, ss.
Verdis Azucena, Amneris och Emilia
eller Ponchiellis Gioconda; fransk
opera, ss. Carmen, Massenets
Hero-dias (i "Hérodiade") och Anita (i
"Navarresiskan") eller Saint-Saëns’
Delila; samt på stockholmsscenen en
rad bärande partier i sv. operor:
Bergadrottningen i "Den bergtagna",
Ava i "Waldemarsskatten", Margit i
"Gillet på Solhaug" och (vid
urpremiären) Gunhild i "Arnljot". Även
förnämlig romans- och
oratoriesångerska, uppträdde C. under sina sista
år flera gånger i radio och sjöng
därvid bl. a. titelpartiet i "Orfeus"
(1937) och Sofies parti i Liszts
oratorium "Den heliga Elisabet". — Gift
1901 med skeppsmäklaren Theodor
Claussen. — Litt.: biografi i Sv.
mu-siktidn. 1911. P. H. T.
Clemens, Curt Anders,
konstnär, f. 23 jan. 1911 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Anders C. och
Aimée Knops. ■— C. gick 1928—30 på
Otte Skölds målarskola, varefter han
studerade i Paris 1930—31. Han har
företagit studieresor till Tyskland,
Italien, Frankrike, Spanien, Norge
och Estland. Han utställde första
gången 1931 i gruppen "Sex unga"
och har sedan deltagit i
vandrings-och grupputställningar i många sv.
städer samt även utställt i
Köpenhamn. Hans konstnärliga genombrott
kan räknas från en separatutställning
i Sv.-franska konstgalleriet 1939. C.
är bl. a. repr. i Nat. mus., Göteborgs
mus., Gävle mus. och Linköpings mus.
— C. räknas som en av de mest
betydande begåvningarna inom den yngre
sv. konsten. Hans måleri präglas av
en kräsen kolorit och är i hög grad
inriktat på att återge människor,
ehuru han också, bl. a. i några
lappländska motiv, framträtt som
landskapsskildrare. Han söker fånga den
själsliga stämningen kring en figur
eller ett ansikte och påminner
därvidlag om en Sager-Nelson, vars
moll-stämda kolorit han också kommer
nära. Iscensättningen är oftast var-
dagligt enkel, t. ex. "Blå crocus" (en
äldre kvinna försjunken i drömmar
bakom några blommor, 1939), "Inga
i soffhörnet" (s. å.) och "Lemon
squash" (två flickor vid ett kafébord,
1942), men lian har också visat sig
besitta förmåga att komponera i det
monumentala formatet, t. ex.
"Blomstertorg". I en rad porträtt- och
modellstudier har han dokumenterat sig
som en mästerlig tecknare. -—■ Gift
1942 med Aili Cieilia Molin. Th. N.
Clemensson, Gustaf Gerhard,
historiker, arkivman, f. 28 dec. 1S84
i Kropps skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Lars C. ocli Hanna
Svensson Rycén. — C. blev fil. kand.
1907, fil. lic. 1917 och fil. dr 1939 i
Lund. Han var 1911—18 amanuens
ocli 1918—20 andre arkivarie vid
Landsarkivet i Lund och är sedan
1920 landsarkivarie i Göteborg. — C.
har framträtt som förf. av historiska,
bibliografiska, genealogiska och
topografiska arbeten, bl. a. "Malmö stads
historia" (1914), "Klippana
pappersbruk 1573—1923" (1923),
"Dals-landsarkivalier" (1927, 1933),
"Släkten Dubb" (1933) och "Ab. F. W.
Hasselblad &. Co., Göteborg, 1841—1941"
(1941). Sin drsavhandl. ägnade han
"Flottans förläggning till
Karlskrona" (1938). — Gift 1925 med Aina
Mattsson. B. B—é.
Clerck, Clerk, namn på tre
adliga ätter, vilka enligt traditionen
härstamma från en gammal skotsk
adelsätt med samma namn. — I. Den
första ättens äldste kände stamfar,
hövitsmannen i Selkirk i Skottland
Robert C., levde i början av 1500-talet.
Hans sonson William C. († 1625)
inkom till Sverige ss. kapten vid ett
värvat skotskt reg. Dennes äldre son,
amiralitetsrådet Hans Klerk eller
Klärich (f. 1607, † 1679), adlades
1648 med namnet C. och blev far
till amiralen och presidenten i Göta
hovrätt Hans Clerk (C. 1), som 1687
upphöjdes i friherrligt stånd, och
landshövdingen i Österbotten,
generallöjtnanten Lorentz Clerk (f. 1653, †
1720), som 1707 erhöll friherrlig
värdighet och adopterades på sin brors
friherrliga nummer. Med Lorentz
Clerks son, kaptenen Carl Clerk (f.
1697, † 1738), utdog den friherrliga
ätten på svärdssidan. — William C:s
yngre son, häradshövdingen Tomas
C. (f. 1614, † 1682), adlades 1678 och
adopterades på sin brors, Hans C:s
adliga nummer. Med Tomas C:s
sonson, överstelöjtnanten Tomas C. (f.
1680, † 1745), utgick den adliga ätten
C. på manssidan. — II. Den andra
ättens stamfar, holmamiralen Johan
(Hans) C. († 1644), kom till Sverige i
början av 1600-talet. Han var
sannolikt far till v. amiralen i Claes Biel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
