Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clodt von Jürgensburg, Johan Adolph - Cloetta, släkt - Cnattingius, släkt - 1. Cnattingius, Anders Jacob - 2. Cnattingius, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cloetta
113
Cnattingius
terireg., sedan lian förlorat sin
förmögenhet genom reduktionen. Han
hade under det följ. kriget olika
uppdrag i Balticum och blev 1702 överste
och chef för Riga guvernements
in-fanterireg., 1706 generalmajor, 1708
v. guvernör i Kurland, då
Lewenhaupt begav sig till Karl XII, ocli
1709 v. guvernör och kommendant i
Riga under generalguvernören Nils
Stromberg. Genom Rigagarnisonens
kapitulation 1710 kom C. i rysk
fångenskap och upplevde därunder den hos
de fångna karolinerna vanliga
religiösa väckelsen. Han blev under
fångenskapen friherre 1714 och
generallöjtnant 1720. — C. skildrade under
1690-talet i memoarform och med stor
berättarförmåga sin ungdom och Karl
XI:s krig mot Danmark; detta arbete
har återgivits i referat av M. Weibull
i Hist. tidskr. 1883. I Riksarkivet
förvaras dessutom 5 bd anteckningar
av C. i dagboksform jämte tillhörande
urkunder, allt rörande det stora
nordiska krigets tid. — Gift 1) 1682 med
friherrinnan Anna Margareta von
Liewen, † 1704; 2) 1706 med
grevinnan Juliana Christina Bonde af
Björnö. T. D.
Cloetta, schweizisk släkt, av vilken
bröderna Christoph O. (f. 1835, † 1897)
och Nutin C. (f. 1839, † 1891)
inflyttade till Köpenhamn omkr. 1850. De
byggde där under firmanamnet
Bröderne Cloetta 1862 en chokladfabrik,
den första i Skandinavien. Nutin C.,
som studerat chokladfabrikation i
Frankrike 1S60—62, grundade den
första sv. chokladfabriken i Malmö
1873, dit han då flyttade en filial av
firman. Först tillverkades choklad
och kakao och från 1881, då en ny
fabrik uppfördes, även konfekt och
karameller. År 1896 byggde Bröderne
Cloetta en filialfabrik i Kristiania.
Nutin C., som från 1873 varit ledare
för det sv. företaget, efterträddes vid
sitt frånfälle av sin änka Luzia Maria
Brigitta Menek, som 1891—97
förestod företaget och i sin tur
efterträddes av sonen Carl Nutin C. (f. 1875,
t 1917), vilken var disponent 1897—
1908. Själva chokladfabrikationen,
som sedan 1905 äger rum i Ljungsbro,
"Sveriges chokladstad", i
östergöt-land, övergick 1908 till det då bildade
Sv. chokladfabriksab. med ab. Cloetta,
grundat s. å. med ett aktiekapital
på 0,0 mill. kr., som
försäljningsbolag.
Cnattingius, den äldsta
fortlevande av Linköpings stifts gamla
prästsläkter, härstammande från bonden
Jon Jonsson i Hölja by i Västerlösa
skn i Östergötland. Hans son Sveno
Jonæ (f. 1555, † 1589) antog
släktnamnet Knating och var slutligen
kyrkoherde i Skeppsås ocli Älvestad i
8 Svenska män och kvinnor II
Anders Jacob Cnattingius. Målning av C. D.
P. Grandjean 1831.
Östergötland. Dennes son Nicolaus
Svenonis (f. 1588, † 1672), kyrkoherde
i Västerlösa, kallade sig Knatingius.
Namnet ändrades till Cnattingius av
den sistnämndes sonson, kyrkoherden
i V. Ny i Östergötland Daniel
Svenonis C. (f. 1666, † 1733). Dennes
sonsöner, bröderna Daniel C., Claës
Magnus C. och Johan C. blevo stamfäder
för var sin huvudgren, resp.
Aske-ryds-, Ekebyborna- och
Normlösagre-narna. — Askerydsgrenens stamfar,
kyrkoherden i Askeryd och Bredestad,
hovpredikanten Daniel C. (f. 1747, †
1809), blev far till kontraktsprosten
Anders Jacob C. (C. 1); med denne
utslocknade Askerydsgrenen på
manssidan. — Ekebybornagrenens stamfar,
kyrkoherden i Ekebyborna och Ask
Claës Magnus C. (f. 1757, † 1820),
blev far till a) kronolänsmannen
Johan August C. (f. 1801, † 1866), b)
gästgivaren Jacob Axel C. (f. 1803,
† 1871), far till jägmästaren Axel
C. (C. 2), och c) garverifabrikören
Nils Magnus C. (f. 1805, † 1864),
farfars far till landsantikvarien Bengt
C. (C. 3). — Normlösagrenens
stamfar var prosten i Normlösa och
Herr-berga Johan C. (f. 1758, † 1822).
1. Cnattingius, Ander s J acob
Danielsson, präst, pedagog, f. 13 febr.
1792 i Askeryds skn, Jönköp. län, †
13 maj 1864 i Kättilstads skn,
öster-götl. län. Föräldrar: kyrkoherden,
hovpredikanten Daniel C. och Anna
Charlotta Edman. — Efter skolgång
i Linköping studerade C. vid
Uppsala univ. och anställdes 1815 genom
C. F. Dahlgrens förmedling som
lärare vid Afzelius’ skola i
Stockholm. Tills, med Dahlgren stiftade
lian 1815 Manhemsförb., i vilket lian
mer än någon annan ivrade för den
götiska andan och de nationella
folk-bildningsiidealen. År 1817 bildade han
tills, med förb:s oppositionsmän Alm-
quist, Sturtzen-Becker och Anders
Berg det nya sällskapet
Mannasamfund, och två år därefter utgav
ban sin övers. "Snorre Sturlesons
Edda samt Skalda" (direkt från
isländskan), till vilken han haft hjälp
av den danske språkforskaren
Rasmus Rask. År 1816 blev han
prästvigd i Linköping och året därpå
adjunkt hos komministern vid Hedvig
Eleonora förs. i Stockholm, men han
fortsatte samtidigt sin
lärarverksamhet och var med bland stiftarna av
Sällskapet för växelundervisningens
befrämjande 1822 (sekr. till 1833),
inom vilket lian gjorde betydande
insatser för vårt folkskoleväsen. Han
blev också medl. av kommittén för
överseende av rikets allm.
undervisningsverk 1826 samt utgav flera
läroböcker för folkskolan, bL a. en bearb,
av J. Hübners bibliska historia
(1S21), "Lärobok i historien och
geografien för be gynnare" (1825) och
"Läsebok i folkskolor" (1832, flera
nya uppl.). — C. blev hovpredikant
1828, kyrkoherde i Flisby och N.
Solberga pastorat, Linköpings stift, 1832
och i Kättilstad och Tjärstad i samma
stift 1850 och var kontraktsprost 1852
—62. Som kyrkoman gjorde han sig
inom riksdagen känd som led. av ett
flertal utskott och nämnder och utgav
bl. a. 1850 ett eget kyrkolagsförslag.
Till Lutherjubileet 1846 utkom
"Martin Luthers lefwerne", för vilket
arbete C. blev led. i
Historisch-tlieolo-gische Gesellschaft i Leipzig. Teol. dr
blev han 1860. — Gift 1834 med sin
kusin Ulrika Mathilda Sofia
Cnattingius. R. A.
2. Cnattingius, Axel Theodor,
jägmästare, f. 16 maj 1839 i
Stockholm, † 17 maj 1897 på Marma,
Älvkarleby skn, Uppsala län. Föräldrar:
gästgivaren Jacob Axel C. och Hedvig
Maria Swahn. Kusinson till C. 1. —
C. blev student i Uppsala 1S60,
genomgick Skogsinst. 1862—63 och blev
Axel Cnattingius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
