Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. de Besche, Willem - 2. de Besche, Gillis, d. ä. - 3. de Besche, Hubert - 4. de Besche, Gerard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Besche
215
de Besche
bruksföretag. Vid de B:s besök hos
De Geer 1615 planerades större
vapenleveranser från Sverige, och troligen
med tanke på dessa arrenderade de B.
1616 av hertig Johan en del av
Finspångsverken, där han genast företog
omfattande moderniseringsarbeten.
Följ. år sände De Geer till Sverige
sin svåger Steven Gerards, som 1618
med de B. besökte Finspångs bruk för
att undersöka dess
utvecklingsmöjligheter. Kort därefter avslöt de B. med
De Geer som förlagsgivare och
borgensman med Gustav II Adolf ett
kontrakt, enligt vilket de B. arrenderade
Finspångs gård och bruk jämte tio
socknar i Östergötland och Närke.
Därmed hade mellan de B. och De Geer
grundlagts ett kompanjonskap, som
snart kom att spela en dominerande
roll inom den sv. bruksindustrin (se
Louis De Geer). Vid sidan av
Finspångs bruk innehade de B.
fortfarande arrendet på Bränn-Ekeby men
avstod detta bruk 1622 till Joakim
Danckwardit, vars kompanjoner under
de närmaste ären voro de B:s bröder
Gillis och Gerard. De tre bröderna de
B. lyckades 1627 med De Geers hjälp
tränga ut Danckwardt från
Bränn-Ekeby och de övriga sörmländska bruk,
som Danckwardts konsortium
innehade. År 1626 arrenderade de B. för
det De Geerska konsortiets räkning
Österby, Lövsta och Gimo i Uppland
samt 1627 Nora och Linde bergslag
och Lax- och Kvarnholmarna i
Norrköping; samtidigt erhöll de B. jämte
De Geer monopol på kronans
vapenfaktorier i hela riket. På Holmen i
Norrköping anlades s. ä. ett
mässingsbruk. Sedan De Geer 1627 blivit sv.
medborgare, var han även till namnet
konsortiets ledare, men de B.
uppträdde alltjämt som hans kompanjon
i en lång rad omfattande industriella
transaktioner och gjorde vid
finansmannen och affärsledaren De Geers
sida ss. industriman ocli tekniker en
bestående insats på den sv.
metallindustrins område. — Gift 1) med en
dotter till byggmästaren Peter
Dionysius; 2) 1609 med Elisabet Rocket, †
omkr. 1623 (möjligen Peter
Diony-sius’ änka); 3) med Marguerite de
Vaux.
2. de Besche, O i II is, d. ä.,
arkitekt, industriman, f. 1579 i Liége,
† 24 aug. 1648 i Nyköping. Bror till
de B. 1. — de B. inflyttade omkr. 1600
till Sverige. Jämte bröderna kallade
han sig till en bör jan med
fadersnamnet Giliusson men upptog senare
släktnamnet de B. Han var troligen erfaren
på flera tekniska områden, särskilt i
byggnadskonsten; lian omtalas
nämligen i samtida handlingar under
1610-och 1620-talen som medhjälpare åt sin
svärfar, byggmästaren vid Nyköpings
slott Peter Dionysius, åt sin bror
Wil-lem de B. (de B. 1), som efter Dionysius
ledde förändringarna av slottet, och
åt sin far, som blivit Willem de B:s
efterträdare vid samma bygge.
Troligen medverkade de B. även vid några
andra byggnadsverk, som leddes av
fadern och brodern, bl. a. vid Gripsholms
och Vibyholms slott, och var under
änkedrottning Kristinas tid
självständig arbetsledare vid Nyköpings
slott. Sin främsta insats skulle de B.
emellertid göra icke som arkitekt
utan på handelns och industrins
områden. Han arrenderade 1606 av
kronan den s. k. Stora kronokvarnen i
Nyköping, drev under de närmaste
åren spannmålshandel och erhöll 1609
tillika beställning som bryggare i
Stockholm och Nyköping. Med sin bror
Willem de B., som varit gift med
de B:s svägerska, en dotter till
byggmästaren Peter Dionysius, samt
därefter möjligen med Dionysius’ änka,
träffadie de B. 1623 en uppgörelse om
arvet efter Peter Dionysius och
erhöll därvid gården på Kvarnbacken
i Nyköping jämte privilegiet att
uppföra en hammarsmedja vid nedre
fallet. Han anlade s. ä. jämte brodern
Hubert de B. (de B. 3) Nävekvarns
bruk i Södermanland, som
företrädesvis blev kanongjuteri. Längre fram på
1620-talet blev han även delägare i
det nära belägna bruket Bränn-Ekeby,
där likaledes kanontillverkning
bedrevs. Dessa två styckebruk samt ett
tredje, som då anlades vid Fada, ägdes
på 1630- och 1640-talen av ett bolag,
som bestod av de B., Willem de B:s
arvingar, Hubert de B. och Louis
De Geer. de B. själv residerade i
Nyköping och var bolagets ekonomiske
ledare, huvudsakligen sysselsatt med
styckebrukens utförsel. — Gift med
Sora D lony sia.
3. de Besche, Hubert, arkitekt,
industriman, f. 1582 i Liége, † 1658.
Bror till de B. 1 och de B. 2. — de B.
studerade arkitektur och
bergsvetenskap, inkallades under Karl IX :s
regering till Sverige och blev
byggmästare vid Gripsholm och Åkers
styckebruk samt i Gripsholms län 1609.
Följ. år erhöll han jämte brodern
Gerard de B. (de B. 4) uppdrag att
uppföra Stora Tuna kyrkas torn men
lämnade 1613 denna uppgift till
brodern, då han själv kallades till
Stockholm för att bygga tornet på Tyska
kyrkan. Åren 1616—22 var de B. tillika
byggmästare på Stockholms slott, där
han bl. a. var verksam vid
uppförandet av kansliflygeln vid stora
borggården samt av s. hörntornet. Dessa
arbeten fullbordades dock inte av
de B. utan av den holländske
arkitekten K. van Panten. — Liksom
bröderna intresserade sig de B. för kvarn-
industrin och erhöll redan kort efter
sin ankomst till Stockholm öppet brev
på tullkvarnarna i Norrström med
rätt att mot erläggande av en ränta
till kronan uppta tull vid kvarnarna.
Sedan de B:s verksamhet ss.
byggmästare vid Stockholms slott gått till
ända, överflyttade han sitt
huvudintresse till bruksindustrin. Han
arrenderade 1623 med sin bror Willem de B.
(de B. 1) som kompanjon Nora och
Linde bergslag jämte Fellingsbro härad
men överlämnade arrendet på grund av
penningsvårigheter redan 1627 åt Sv.
handelskompaniet. Av mera varaktig
betydelse blev de B:s verksamhet som
bruksidkare i Södermanland, där lian
kom att tillbringa så gott som hela sin
återstående levnad, de B. hade 1623
tills, med brodern Gillis byggt en
masugn vid Nävekvarn i Södermanland
men under de närmaste åren icke
deltagit i brukets ledning på grund av sin
samtida verksamhet i Nora ocli Linde.
Först 1631 kom han ånyo i beröring
med Nävekvarn, då han efter brodern
Willems död inträdde i det bolag, som
under Louis De Geers ekonomiska
ledning drev Södermanlandsverken.
Sedan han jämte sin bror Gillis de B.
(de B. 2) för 8 800 dlr kmt köpt
brodern Gerard de B:s (de B. 4)
andel i bolaget, bosatte han sig pä
Nävekvarn och blev ss. en av bolagets
"administratörer" disponent för
Sö-dermanlanidsverken. Under de B:s
ledning upplevde särskilt
styckebruken Nävekvarn, Bränn-Ekeby och
Fada en av sina glansperioder. Åren
1637—46 götos där sammanlagt nära
6 000 kanoner. Relationerna mellan
bröderna de B. à ena sidan och Louis
De Geer å den andra voro emellertid
redan från början ganska spända på
grund av den senares ekonomiska
förmynderskap; de försämrades genom
misshälligheter mellan Louis De Geer
ocli hans måg, Willem de B: s son Carl
de B., och bolagsgemenskapen
upplöstes 1648 vid Gillis de B:s död. Louis
De Geers privilegium att ensam fä
tillverka och utskeppa järnkanoner
gick ut s. å., och 1650 erhöll de B.
jämte Gillis de B:s son Peter
regeringens privilegium pä gjutning av
järnstycken samt export av de
stycken, "som Vi till Vårt och Kronans
behov icke behöva oss tillhandla". —
Gift 1) med Maria Roquette (Rocket)
från Languedoc, † 1648; 2) med Märta
Fredriksdotter.
4. de Besche, Gerard, arkitekt,
industriman, f. i mars 1585 i Liége,
† 18 juni 1656 pä Forsmark,
Stockholms län. Bror till de B. 1, de B. 2
och de B. 3. — de B. följde 1601
fadern till Tyskland, utbildades
under dennes ledning till arkitekt och
inkallades 1608 till Sverige, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
