Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dreyer, Georg Leonard - Drufva, ätt - Drufva, Peter Thure Gerhard - Dryander, Jonas - Dryselius, Erlandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drufva
277
Dryselius
han skaffade sig ingående kunskap på
den litografiska teknikens områden,
kom lian 1827 åter till Stockholm.
Där gick han åter i van Suchtelens
tjänst ss. dennes bibliotekarie. Från
1827 tryckte D. en del porträtt i
litografi, bl. a. de två första häftena av
"Gallerie af svenska scenens artister"
(1828), fr. o. m. 1830 på eget
litografiskt tryckeri. S. å. kallades han till
S:t Petersburg för att där grunda en
litografisk anstalt. År 1833 återkom
han till Stockholm och deltog i de
försök att använda litografi för
kartreproduktion, som företogos vid
övningslägret 1833. Resultatet av dessa
blev grundandet av Generalstabens
litograf iska inrättning (sedermera
Generalstabens litografiska anstalt)
genom att D. för sitt tryckeri erhöll
ett årligt anslag från staten. Själv
erhöll han titeln inspektör. Samtidigt
blev han kapten i armén (fr. o. m.
1834 med placering vid Västmanlands
reg.). År 1843 befordrades han till
major och 1864 till överstelöjtnant i
armén. Som inspektör för
Generalstabens litografiska anstalt kvarstod han
till 1873. — Ogift. C. B.
Drufva, ätt, vars äldste kände
stamfar, kronobefallningsmannen
Peter D. (‡ 1679), blev far till
kammarrådet Peter D. (f. 1680, † 1761), som
1718 adlades med bibehållet namn.
Bland hans barn märkas a) översten
i armén Gerhard Störning D. (f. 1726,
f 1807), far till landshövdingen Peter
Thure Gerhard D. (senedan), som 1815
upphöjdes i friherrligt stånd och själv
slöt sin friherrliga ätt, samt b)
hovmarskalken, kammarherren Carl
Johan D. (f. 1732, † 1802). Med dennes
son, stallmästaren hos konungen Adam
Ferdinand D. (f. 1779, † 1838), utdog
den adliga ätten D. på svärdssidan.
Drufva, Peter Thure
Gerhard, friherre, militär, f. 22 jan.
Georg Leonard Dreyer. Blyertsteckning av
okänd konstnär (Kungliga biblioteket).
1767 på Nyborg i Håtuna skn,
Uppsala län, † 6 okt. 1822 därstädes.
Föräldrar: översten Gerhard Störning D.
och friherrinnan Maria Dorotea von
Koehen. ■—• D. antogs enligt tidens
sed redan kort efter födelsen som
volontär vid Upplands reg., blev
fänrik 1774, löjtnant med indelning 1776,
stabskapten 1783 och kapten med
kompani 1785. Sina studier bedrev
han bl. a. vid univ. i Uppsala, där
han inskrevs 1779. Under rysk-sv.
kriget 1788—90 tillfångatogs D. i
det första slaget vid Svensksund
1789 och fördes till guvernementet
Vladimir i Ryssland, varifrån han
återkom 1790."Redan 1789 liade han
befordrats till sekundmajor, varifrån
han 1792 avancerade till
premiärmajor och 1796 till överstelöjtnant. Med
sitt reg. kommenderades D. 1806—
07 till Pommern och 1808 till Norge.
I aug. s. å. sändes lian med von
Vege-sacks undsättningskår till Finland och
deltog bl. a. i striderna vid Lappfjärd,
Oravais, Kauko bro, Kalajoki och
Pyhäjoki. Sept.—dec. 1808 förde D.
befälet över Första sv. brigaden.
Efter kriget befordrades han till överste
i armén 1809 men tog redan s. å.
avsked ur krigstjänsten. Under korta
perioder förestod han
landshövdingeämbetena i Gävleb. län 1813 och
Värml. län 1814, var v. ordf. i
Uppsala läns hushållningssällskap 1814—
16, upphöjdes 1815 i friherrligt stånd
och utnämndes 1816 till landshövding
i Västmanl. län. Runeberg har i
dikten "Wilhelm von Schwerin" givit en
personlig, delvis dock oriktig bild av
D. Han blev led. av Lantbruksakad.
1815. — Gift 1788 med Ulrika Melin,
verksam som tecknare. B. B—é.
Dryander, Jonas Carlsson,
botanist, f. 5 mars 1748 i Göteborg, † 19
okt. 1810 i London. Föräldrar:
lektorn Carl Leonard D. och Brita Maria
Montin. — D. inskrevs 1765 vid
Uppsala univ. och studerade där främst
botanik under Linné samt övergick
1776 till Lunds univ., där han s. å.
blev fil. kand. och 1778 fil. mag.
Redan 1777 hade han lämnat Sverige
och begivit sig till London, där han
snart vann anseende som en kunnig
vetenskapsman. Han erhöll
anställning hos den berömde naturforskaren
och mecenaten, presidenten i Royal
society sir Joseph Banks och blev
1782, efter sin landsman Daniel [-So-]-] {+So-
]+} änders död s. å., dennes efterträdare
både som bibliotekarie hos Banks och
som prefekt för hans omfattande
botaniska samlingar. År 1785 blev han
därjämte bibliotekarie i Royal society.
D. stod som en av stiftarna av
Linnean society i London 1788, blev s. å.
bibliotekarie där och var från 1794
dess v. president. Han blev 1784 led. av
Jonas Dryander. Gravyr av W. Danieli efter
teckning av G. Dance 1795.
sv. Vet. akad. -— D. var en av Linnés
främsta lärjungar. På botanikens
utveckling kom han att få ett stort
inflytande genom sin noggranna bearb,
av det rika växtmaterial, som stod
till hans förfogande. Många gånger
fingo andra publicera, vad D. bestämt
eller granskat, men han utgav också
själv flera betydande skrifter. Han
medarbetade i W. T. Aitons "Hortus
kewensis" (1—3, 1789), om vars nya
växtbestämningar han torde ha haft
den huvudsakliga förtjänsten, samt
utgav bl. a. "Örtslägtet Albuca" (Vet.
akad:s handl. 1784) och
"Observations ön the genus of Begonia" (1791).
D:s fönämsta arbete, "ett för
naturvetenskapernas literaturhistoria
nästan oumbärligt, men tyvärr mycket
sällsynt verk", är "Catalogus
biblio-thecæ historico-naturalis Josephi
Banks" (1—5, 1798—1800), som
anses klassiskt i sin art och vittnar om
hans stora litteraturkännedom och
sakkunskap. —- Efter D. ha
växtsläktena Dryandra och Dryanderodes fått
namn. — Ogift. S. L.
Dryselius, Erlandus Brodderi,
präst, teologisk författare, f. 1641 i
Ljungby skn, Kronob. län, † 24 april
1708 i Jönköping. Föräldrar: bonden
Broen• (Brodde) Tuvesson och Kirstin
Erlandsdotter. — D. studerade utom i
Uppsala vid univ. i Rostock, Jena och
Wittenberg samt blev 1673 i sistn. stad
teol. mag. på avhandl. "Lineamenta
gloriæ Svecicæ". Han prästvigdes i
Uppsala 1675 och antogs s. å. som
hovpredikant hos hessiska prinsessan
Juliana på Rävsnäs, varefter han
utnämndes till kyrkoherde i Sorunda,
Strängnäs stift, 1676 och i Jönköping
1687. D., som var en bemärkt led. av
prästeståndet vid 1682 års riksdag
samt stora kommissionen, utgav bl. a.
172 predikningar samt en biblisk
"Korrt och enfaldig Kyrekiohistoria"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
