Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edgardh, Hans - Edgren, Anne Charlotte, författarinna, se s. 308 - Edgren, Gustaf - Edgren, Johan - 1. Edgren, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edgren
307
Edgren
var han ordf. i Riksfören:s för
gymnastikens främjande verkst. utskott
och 1933—38 i Stockholms allm.
gym-nastikavd:ar, där han 1917—33 var
sekr. Han har även stått i spetsen för
några av de största sv. gymnastiska
arrangemangen, främst Lingiaden i
Stockholm 1939, samt som led. av Sv.
gymnastik- och idrottsfören:nas
riks-förb: s överstyr. 1936—39 skickligt ocli
övertygande fört gymnasternas talan,
bl. a. i anslagsfrågor. År 1940 utsågs
lian till led. av riksförb:s
idrottsnämnd och 1941 till ordf. i dess
sam-arbetskommitté. — Gift 1910 med
Gerda Lindsström. G. T.
Edgren, Änne C h ar lotte,
författarinna, se s. 308.
Edgren, Erik Gustaf,
filmregissör, f. 1 april 1895 i Ö. Fågelviks skn,
Värml. län. Föräldrar: lantbrukaren
Carl August E. ocli Elin Danielsson.
—- E. ägnade sig efter genomgången
handelsskola 1910 åt kontors- och
handelsverksamhet, bl. a. vid
Uddeholms ab., och var 1920—22 medarb.
i Nya Wermlands tidn. Han inträdde
i filmbranschen 1921 och har sedan
1922 varit verksam som filmregissör,
sedan 1923 hos Sv. filmindustri. -—
E:s insats som filmregissör har varit
mycket mångsidig. Han liar varit en
talangfull iscensättare av
folklustspel —- det var lian, som lanserade
den populäre filmkomikern Fridolf
Rhudin -— men lian liar också med
framgång försökt sig på större ocli
seriösare uppgifter ss. historiska
skådespel, satiriska nutidsskildringar
ocli psykologiserande komedier. E:s
filmstil är folkligt bred och levande,
lugn och vederhäftig. Bäst har den
kommit till sin rätt i filmer som
"Närkingarna" (1923), "Styrman
Karlssons flammor" (1925),
"Spök-baronen" (1927), "Kronans
kavaljerer" (1930), "Värmlänningarna"
(1932), "Karl-Fredrik regerar"
(1934), "Valborgsmässoafton" (1935),
Gustaf Edgren.
Johan Edgren.
••Johan Ulf stjerna" (1936), •"Ryska
snuvan" (1937), "John Ericsson"
(1937), "Stora famnen" (1939) och
"Katrina" (1943). E. erhöll 1936 Sv.
filmsamfundets guldmedalj för
"Valborgsmässoafton" och "Johan
Ulf-stjerna". — Gift 1) 1924 med Svea
Hellberg, † 1924; 2) 1927 med Linnea
Spångberg. S. R., R. W.
Edgren, Johan Gustaf, läkare,
f. 9 okt. 1S49 i Åmål, † 17 sept.
1929 i Stockholm. Föräldrar:
sadel-makaren Johan Segerberg och Beata
Christ ina Edgren. — Efter
mogenhets-ex. i Vänersborg 1871 blev E. med.
kand. i Uppsala 1876, med. lic. i
Stockholm 1879 ocli med. dr i Uppsala
1881. Han blev 1884 docent, 18S8
e. o. prof. och 1908 prof., allt i
medicin vid Karol. inst. Åren 1908—14
var han konungens läkare. Han hade
talrika offentliga och fackliga
uppdrag, var led. av
farmakopékommit-téerna 1894—1920 ocli av 1894 års
tuberkulosvårdskommitté samt var
upphovsman till den debatt i
tuberkulosfrågan, som kom Oscar II att
anslå 1897 års jubileumsgåva till
användning för tuberkulossanatorier.
E. företog talrika utländska
studieresor. Hans författarskap var
mycket omfattande och avhandlade frågor
på vitt skilda intermedicinska
områden, främst hjärtsjukdomar,
arterioskleros och nervsjukdomar. — E:s
betydelse som medicinsk lärare var
stor; under nära trettio år fingo
tallika sv. läkare sin grundläggande
utbildning i medicin genom honom.
Hans föreläsningar voro ofta
prosaiska men klara ocli vederhäftiga ocli
utmärktes av sund kritisk läggning
och utpräglat praktisk inriktning.
Mot patienterna var lian godmodig,
human och grannlaga. —■ Gift 1886
med Emmy Liljewalch. P. H. T.
1. Edgren, August Hjalmar,
språkforskare, författare, f. 18 okt.
1840 på östanå bruk i Karlskoga, † 9
dec. 1903 i Djursholm. Föräldrar:
godsägaren Axel Hjalmar E. och
Johanna Mathilda Berger. — E. blev
student i Uppsala 1858 och avlade 1860
offieersex. Åren 1861—63 deltog han
som officer på nordstaternas sida i
nordamerikanska inbördeskriget. Han
återvände till hemlandet och
tjänstgjorde 1864—70 vid Värmlands reg.
men reste ånyo till Amerika, där han
bedrev språkstudier vid Yaleuniv. ocli
1874 blev fil. dr och docent i franska.
Åren 1878—79 uppehöll lian W. D.
Whitneys professur i sanskrit och
jämförande språkforskning. Han blev
1880 docent i sanskrit vid Lunds
univ. men for 1884 åter till Amerika
för att tillträda en professur i
sanskrit ocli levande språk vid Nebraskas
statsuniv. i Lincoln. När Göteborgs
högskola inrättades, kallades han
1890 till prof. i germanska språk
där. Han var högskolans rektor 1891
—93 och inlade stora förtjänster om
dess organiserande samt sökte
särskilt skaffa högskolan examensrätt.
Åren 1893—1901 var han ånyo prof.
i Lincoln, först i romanska språk
och sedan i sanskrit och jämförande
språkforskning. Till Sverige
återvände han ännu en gång 1901. Han blev
s. å. led. av Sv. akad:s Nobelinst. —
Som vetenskaplig förf. var E.
mycket produktiv, och arbeten av honom
föreligga inom flera av filologins
grenar. År 1883 utkom
"Sanskritsprå-kets formlära" och 1885 "A
compen-dious sanskrit grammar". Av
undersökningar rörande de moderna
språken må nämnas "The kindred
germa-nic words of German and English"
(1S80) ocli "Quelques observations sur
1’élément roman de 1’anglais" (1883).
Främsta rummet i hans produktion
intar "Jämförande grammatik
omfattande sanskrit, grekiska, latin och
gotiska" (1893). Av detta arbete
utkom endast första delen, omfattan-
Hjalmar Edgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
