Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edström, David - Edström, Enzio - Edström, Gunnar - Edström, Liva, operasångerska, se s. 317 - Edström, Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrenström
315
Ehrenström
han först studerade vid Tekn. skolan
i Stockholm och sedan 1895—1900
vid Konsthögskolan. Åren mellan
sekelskiftet och första världskriget
vistades han mycket i Frankrike,
Italien och Tyskland och ledde bl. a.
en skulpturskola i Paris 1908—09.
Han återvände 1915 till Förenta
staterna. — E. tog otvivelaktigt intryck
av Rodin. Han var impressionist som
denne, och liksom Kodin strävade han
efter monumentalitet, men det
väsentligaste draget i E:s konst är
likväl det lidelsefulla sökandet efter
uttryck för affekter. Formen blir hos
E. ofta upplöst, en massa, varur
skulpturala detaljer, ss. ansikten,
händer och lemmar, frigöra sig med
stundom visionärt suggestiv verkan.
Man skulle hos E. kunna tala om ett
slags surrealism. Typiska motiv äro
"Avunden", "Förtvivlan" och
"Rädslan". I "Kristus och Medusa", två av
en väldig näve omslutna masker med
törnenas och ormarnas diadem, har
han symboliserat sina tankar om
livet. Sitt sociala patos har han gett
uttryck åt i t. ex. bilden av en
positivspelande krympling, som tar emot
den barmhärtiges skärv i den öppnade
munnen, och i "Elände", ett ansikte,
som förvrides i ett ångestskri. Med C.
Milles som svåraste medtävlare
uppgjorde han förslag till
"Industrimonumentet" (utställt i Stockholm 1911),
en skildring av människors kamp med
en vidrig orm. Motivet återkom i en
grupp, som han sedan utförde i
Amerika på 1920-talet, "Mantriumphant",
tre ynglingar, som besegra en
jätteorm. Som porträttör hör E. till våra
mest betydande människoskildrare.
Han har efterlämnat ett fyrtiotal
byster, bl. a. av konung Gustav V, A. L.
Romdahl, E. Thiel och A. U. Bååth.
Bland hans övriga arbeten må
nämnas "Caliban", "Den puckelryggige",
"Fiat lux", "Februari", "Två själar",
"Sfinx", "Rhapsodie", "Befrielse",
"Moln", "Moderskap" och "Lokes
besegrare". I Sverige är E. bäst repr.
i Thielska galleriet i Stockholm. Verk
av hans hand finnas även i Nat. mus.,
Göteborgs mus. och flera utländska
samlingar. — Gift 1) 1902—07 med
Anna Fredrika Levertin; 2) 1909 med
Cora Evelyn Downer. Th. N.
Edström, August Enzio,
språkman, lärare, f. 22 dec. 1S54 i
Sundsvall, † 31 dec. 1926 i Sollefteå.
Föräldrar: konsuln August E. ocli Maria
Rothman. —• E. blev i Uppsala
student 1874, fil. kand. 1878, fil. lic.
1882 och fil. dr 1883 på avhandl.
"Studier öfver uppkomsten och
utvecklingen af fornfranskans e-ljud
i betonad stafvelse". Han blev 18S7
lektor i franska och engelska vid
Västerås högre allm. läroverk och
Enzio Edström,
1895 vid Nya elementarskolan i
Stockholm (—1920). — E. gjorde en
insats av bestående värde för sv.
undervisning genom sin verksamhet
som utgivare av läroböcker i franska,
främst "Fransk elementarbok" (1892;
7:e uppl. 1924) och "Fransk
skol-grammatik" (tills, med G. Gullberg,
1895; 9:e uppl. 1939). överskådlig
disposition, klarhet och noggrannhet
i den grammatiska analysen utmärka
dessa arbeten, som vunnit vidsträckt
användning. E. liar vidare utgivit
kommenterade franska skoltexter,
valda ur historisk och novellistisk
litteratur, dels i serien "Moderna
franska författare" (1—6, 1891—1902),
dels i "Lectures frangaises" (1—2,
1915; 6:e uppl. 1936). Han var
med-red. av Pedagogisk tidskr. 1910—20.
— Gift 1S83 med AlmaSjödén. E. Bm.
Edström, Gunnar Olof, läkare,
f. 1 juni 1898 i Frösö skn, Jämtl. län.
Föräldrar: kyrkoherden Johan Olof
E. ocli Hanna Maria Cederberg. —
E. blev student i Östersund 1917, med.
kand. 1920 och med lic. 1924 i
Uppsala samt med. dr 1936 i Lund. Efter
förordnanden bl. a. i fysiologi i
Uppsala 1919—20, vid Karlstads lasaretts
medicinska avd. 1923—24, vid
österåsens sanatorium 1924—25, vid
Tranås vattenkuranstalt 1925—28 samt
ss. stadsdistriktsläkare i Eskilstuna
1928—30 var lian överläkare vid Hjo
badanstalt 1929—31. Efter att 1930
—31 ha varit e. o. amanuens vid
Vanföreanstalten i Stockholm samt extra
läkare vid Åsö sjukhus därstädes hade
lian praktik i Göteborg 1931—34 samt
blev överläkare vid Varbergs
havs-kuranstalt 1932. Han var 1934—35
amanuens vid medicinska kliniken i
Lund och blev 1936 därstädes bitr.
läkare vid reumatikeravd. samt s. å.
docent i reumatologi och fysikalisk
terapi. Han har företagit flera
utländska studieresor och författat tal-
rika skrifter, huvudsakligen
avhandlande reumatismen och den
fysikaliska terapin, däribland även de
populära arbetena "Reumatism" (1936)
och "Folkhälsans farligaste fiende —
reumatismen" (1939). — Gift 1924
med Margit Rut Hanna Lundgren.
P. H. T.
Edström, Liva, operasångerska,
se s. 317.
Edström, Johannes Sigfrid,
ingenjör, industriman, f. 21 nov. 1870
i Morlanda skn, Göteb. län.
Föräldrar: sjökaptenen Olof Martin E. och
Eva Charlotta Ericsson. — Efter
läroverksstudier genomgick E.
Chalmers tekniska läroanstalt 1886—91;
han studerade elektroteknik vid
Poly-technicum i Zürich och reste 1893
till Förenta staterna, där han var
anställd bl. a. ss. konstruktör vid
maskinavd. hos Westinghouse electric
& manufacturing co. i Pittsburgh och
ss. ingenjör vid Ehvell-Parkers
verkstäder i Cleveland och General electric
manufacturing co. i Schenectady. Vid
det sistn. företaget sysselsatte sig E.
främst med elektriska
bananläggningar, och efter återkomsten till Europa
1897 anställdes han i Zürich ss.
stadens spårvägstekniker. Sedan lian
ombyggt Zürichs hästspårvägar till
moderna elektriska, antog lian 1900 ett
anbud att bli verkst. dir. för
Göteborgs stads spårvägar samt att leda
hästspårvägarnas elektrifiering. Detta
uppdrag fullgjorde E. med stor
framgång. Senare elektrifierade lian
spårvägarna i Hälsingborg, Norrköping,
Malmö m. fi. städer. På Marcus
Wal-lenbergs förslag utsågs E. 1903 till
verkst. dir. i Asea i Västerås.
Under E:s ledning har bolaget
utvecklats till en internat, storindustri
och en av världens förnämsta
leverantörer av högvärdiga fabrikat inom
starkströmsindustrin. Vid Aseas
50-årsjubileum 1933 stod firman som n.
Europas största företag i sin bransch
med avläggare i 43 länder. Asea, som
1903 exporterade endast i liten skala,
förfogade 1933, då E. avsade sig
företagets ledning, över femton utländska
dotterbolag, av vilka två, det norska
och det engelska, hade egen
fabrikation. Under samma tid ökade antalet
anställda från omkr. 1 400 till omkr.
10 200 och aktiekapitalet från 5 mill.
kr. till 75 mill. kr. Omkr. 180 större
eller mindre bolag ha uppgått i eller
lierats med Asea, däribland Nya
förenade elektriska ab. i Ludvika,
Surahammars bruks ab., Sv. turbinfabriks
ab. Ljungström (Stal) i Finspång,
Dieselelektriska vagnab., ab.
Electro-invest, ab. Aseka, ab.
Elektrolyt-verken, ab. Skandinaviska
elektricitetsverk, Luth & Roséns elektriska
ab. ocli Liljeholmens kabelfabrik i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
