Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekblom, Richard - Ekblom, Tore - Ekbohrn, Carl Magnus - Ekbom, Fanny, målarinna, se Brate - Ekdahl, Nils - Ekdahl, Ossian, väg- och vattenbyggnadsingenjör, se s. 342 - 1. Ekdahl, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekblom
341
Ekdahl
tät und Intonation im zentralen
Hoch-litauischen" (1925). Även som
ljudhistoriker har E. gjort en betydande
insats. I "Eine gemeinslavisehe
Um-wandlung des part. präs. aktivi"
(1916) och "Zur Entwicklung der
Li-quidaverbindungen im Slavischen" (1
—2, 1927—28) behandlar han livligt
omdebatterade problem inom
slavisti-ken, och 1935 utgav han "Die
Pala-talisierung von k, g, ch im Slavischen".
De balto-slaviska och de nordiska
in-tonationsarternas uppkomst
behandlas i "Zur Entstehung und
Entwicklung der slavo-baltischen und der
nordischen Akzentarten" (1930) och i
"Till frågan om de nordiska
accentarternas ursprung" (1939). En 1911
av E. utgiven utförlig rysk
grammatik har utkommit i flera uppl. Han
blev led. av Vitt. akad. 1938. — E. liar
besökt de flesta av Europas länder
och framträtt som spirituell och
uppskattad reseskildrare med "Åka tåg
3:dje klass" (1933) och "Tur och
retur" (1936). — Gift 1907 med
Märtha Bruze. A. A.
Ekblom, Töre Gudmund Adolf,
entomolog, f. 25 jan. 1896 i
Fellingsbro skn, Örebro län. Föräldrar:
pro-vinsialskrivaren Adolf Edvin E. och
Anna Eleonora Andersson. — Efter
studentex. i Örebro 1914 blev E. fil.
kand. 1920, fil. lic. 1925, fil. dr 1926
och fil. mag. 1927, allt i Uppsala. Han
var vetenskapligt biträde vid Statens
bakteriologiska anstalt 1924—34, vik.
lektor vid Härnösands
folkskoleseminarium lit 1927, lärare vid Solbacka
läroverk lit 1932 samt vik. adjunkt
vid Huskvarna samrealskola
1933—-34, vid Högre allm. läroverket
föl-gossar i Hälsingborg 1934—35 och
vid Skellefteå samrealskola 1935—36.
År 1936 utnämndes han till adjunkt
vid Malmbergets samrealskola och
1939 till lektor i geografi och biologi
med hälsolära vid Högre allm.
läroverket i Skellefteå. E. liar företagit
Bichard Ekblom.
entomologiska och
medicinskt-zoolo-giska studieresor inom Norden och
till Balticum samt studerade 1928 i
Grekland och Turkiet på
Medicinal-styr:s uppdrag denguefebern och dess
spridning genom myggor. Han liar
behandlat insektordningen hemipterer
(halvvingar), bl. a. i drsavhandl.,
samt denguefebern och malaria- eller
frossmyggans talrikhet och
utbredning i Sverige (tills, med R.
Strö-man), varjämte lian i ett flertal
av-handl. publicerat resultaten av sina
cytologiska och bakteriologiska
undersökningar. — Gift 1926 med Jenny
Margareta Anderson. S. L.
Ekbohrn, C ar l M a g nu s, urspr.
Ekbom, skriftställare, f. 8 jan. 1807 i
Stockholm, † 8 mars 1S81 därstädes.
Son till en köksmästare hos dåv.
hertig Karl (XIII). — E. började tidigt
skriva tillfällighetsverser, och ss.
nittonårig betjänt uppmärksammades
han för sina poetiska anlag av P.
Wieselgren, som tills, med några andra
lärda män ombesörjde, att han fick
börja studera vid Lunds univ. E. blev
där fil. mag. 1835. Åren 1833—35
redigerade han Helsingborgsposten, och
1836—50 var han politisk medarb. i
Göteborgs handels- och sjöfartstidn.,
varefter han 1853 erhöll anställning
i Generaltullstyr:s kansli och 1856
utnämndes till tullinspektör vid
Blockhusuddens station i Stockholm. Utom
som politisk skriftställare
framträdde lian med bl. a. barnböcker,
diktsamlingarna "Ungdomsförsök i
wit-terliet" (1832) och "Nya dikter" (1,
1864) samt ordböckerna "Nautisk
ordbok" (1840) och "Förklaringar
öfver 23,000 främmande ord och namn
m. m. i svenska språket" (1868), som
utkommit i flera tillökade uppl. (5:e
uppl., 1—2, 1936, omfattande 100 000
ord). — Gift 1832 med Annette
Mar-garethe Kirkegaard. B. A.
Ekbom, Fanny, målarinna, se
Bråte.
Ekdahl, Nils Johan, präst,
skriftställare, f. 27 april 1799 i
Fågel-tofta skn, Kristianst. län, † 20 dec.
1870 i Stockholm. Son till ladufogden
Jöns Nilsson. — E. blev student i
Lund 1S20, prästvigdes 1822 och blev
kyrkoherde i Adolf Fredriks förs. i
Stockholm 1838. För Vitt. akad:s
räkning utförde lian 1827—30,
huvudsakligen i Norrland, arkeologiska och
kulturhistoriska forskningar, vilkas
resultat föreligga i samlingar i Vitt.
akad:s arkiv och Riksarkivet samt i
avhandl. "Vattuminskningen i norra
polartrakterna, dess orsaker och dess
följder" (1865). Åren 1832—36 deltog
han ss. regeringens ombud i delningen
av Kristian II :s arkiv, varur han
utgav det mycket kritiserade arbetet
"Christiern II:s arkiv. I. Handlingar
Nils Ekdahl. Målning (detalj) av okiind
konstnär (Adolf Fredriks församling,
Stockholm).
rörande Severin Norby" (1—3, 1835
—36, "Bihang" 1842). I sin
prästerliga gärning framträdde E. först ss.
ortodox och genomdrev bl. a. 1843,
att Nils Ignell inkallades för
Stockholms städs konsistorium på grund
av kätterska åsikter. Med åren blev
ban emellertid själv både politiskt
och religiöst ganska radikal, och utom
sina predikosamlingar utgav han bl. a.
politiska broschyrer samt en övers,
av Magnus Eirikssons
"Undersökningar angående Johannes
evangelium" (1864). — Gift 1838 med
Carolina Fredrika Wallmark. E. A.
Ekdahl, Ossian, väg- och
vattenbyggnadsingenjör, se s. 342.
1. Ekdahl, Wilhelm Emanuel,
arméofficer, f. 1 okt. 1853 i
Kristianstad, † 5 sept. 1924 i Santiago de
Chile. Föräldrar: prosten Per Axel E.
och Anna Christina Anglin. — E. blev
underlöjtnant i Skånska husarreg.
1875, genomgick Krigshögskolan 1S7S
—80, var generalstabsaspirant 1881
—S3, blev löjtnant vid Generalstaben
1884 och vid Skånska husarreg. 188S,
tog avsked 1891, återinträdde som
löjtnant i armén 1894, blev
ryttmästare i armén 1S95 och tog avsked s. å.
— Han var lärare i krigsvetenskap
vid Ridskolan på Strömsholm 1885—
86 och 18S8—90. Innan E. fick denna
lärarbefattning, liade lian i ett
uppmärksammat föredrag påyrkat dels
att utbildningen i ridning vid
Ridskolan skulle göras mer fältmässig, så
att den motsvarade krigets oeli inte
bara paradfältets krav, dels att
undervisning i taktik skulle införas. E.
fick se båda sina om klarsynthet
vittnande krav förverkligade. Själv en
oförvägen terrängryttare var han den
förste, som även genom sitt föredöme
bröt med gammal slentrian och
frammanade en mera fältmässig ridning
på Strömsholm, varifrån den spred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
