Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ekholm, Gustaf Ferdinand - Eklund, se även Eklundh - Eklund, Alice, skådespelerska, se s. 356 - Eklund, Anders - Eklund, Ernst, skådespelare, teaterdirektör, se s. 355 - Eklund, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eklund 353 Eklund
fören. Reformvännernas sällskap, vars
sedermera av borgarståndet antagna
förslag till representationsreform
lian ingav i en reservation till
konstitutionsutskottets betänkande. —
Gift 1) 1834 med Eva Birgerina
Brunmark, † 1S56; 2) 1862 med
Amelie Vahlberg. R. A.
Eklund, se även Eklundh.
Eklund, Alice, skådespelerska, se
s. 356.
Eklund, Anders,
porträttmålare, f. omkr. 1737, † 4 maj 1802 i
Stockholm. — E. framträder första
gången 1763 och kallas sedermera
(omkr. 1780—85) "hovlackerare" och
"hovlakej på änkedrottningens
hovstat", varför lian synes ha
åtnjutit ett visst anseende. Hans
konterfej, som anträffas på slott och
herrgårdar i mälarlandskapen, äro
enligt Levertin "hårda ocli
obehagliga, med hår som borst och spetsar,
som påminna om tunt järnbleck".
Som ex. nämnas porträtten av G.
Bonde (1774, Vibyholm), G. Sinclair
(1788, Tidö) och G. Ribbing (1794,
konsistoriehuset i Linköping). E.
målade även genrebilder, dekorativa
frukt- och jaktstycken, t. ex.
"Natura-liestycke föreställande en rova av
ovanlig storlek", som visades på
akad:s utställning 1802. Altartavlan
i Skederids kyrka i Roslagen (1773) är
också ett verk av E. — Gift med
Margareta Christina Burvik. — Litt.: O.
Levertin, "Niclas Lafrensen d. y."
(1920). Th. N.
Eklund, Ems t, skådespelare,
teaterdirektör, se s. 355.
Eklund, Johan Alfred, biskop,
teolog, psalmförfattare, f. 7 jan.
1863 i Ryda förs., Skarab. län.
Föräldrar: skräddaren Andreas
Andersson och Greta Olofsdotter. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1S83 avlade E.
teologisk filosofisk ex. 1884, teoretisk
teologisk ex. 1887 och teol. kand.-ex.
1890, allt i Uppsala. Efter
prästvigning för Skara stift 1892 blev ban
komminister i V. Tunhems förs. 1894,
domkyrkovicepastor i Uppsala 1896,
kallades s. å. till docent i apologetik
vid Uppsala univ. samt utnämndes
till domprost i Kalmar 1902 och till
biskop över Karlstads stift 1907.
S. å. promoverades lian till teol.
he-dersdr i Uppsala. Läsåret 1899—1900
var han tf. prof. i teologiska
prenotioner och teologisk encyklopedi vid
Uppsala univ. —- E:s åskådning liar
sina rötter i den gammalkyrkliga
traditionen från hans uppväxtår med
dess starka inslag av
väckelsefrom-liet. Den har vidare inspirerats av
den sv. personlighetsfilosofin och
tänkare som Tegnér, Geijer ocli Pontus
Wikner. Med dessa utgångspunkter
har E. i gitt författarskap ofta ut-
Jolian Eklund.
övat en liård polemik mot 1880-talets
idéer, frikyrkligheten, liberalismen
och naturalismen. Som predikant
väckte E. uppmärksamhet på
1890-talet i Uppsala domkyrka, där han
samlade stora skaror omkring sig.
Hans predikan var ovanlig genom det
pregnanta ordvalet och genom det
stora utrymme, som lian gav åt
framställningen av kristendomens etiska
fordringar i dagens aktuella frågor.
Den betecknar genombrottet för
realismen i den sv. predikostilen. Efter
1909 präglades E:s förkunnelse
alltmer av den framväxande
ungkyrko-rörelsens idéer. Den blev därmed en
mäktig inspirationskälla för dess
folkkyrkotanke. Denna fick sitt mest
kända och förtätade uttryck i E:s
psalm "Fädernas kyrka". Sin kanske
främsta insats liar han (från 1908)
gjort på den sv. psalmbokens område.
Redan 1911 utgav den kommitté, i
vilken E. var ordf., ett förslag till en
reviderad psalmbok. E. liar utgivit
flera psalm- och sångsamlingar, ss.
"Från kyrkosångens tider" (1909)
ocli "Psalm och sång" (1910). Ar 1933
fick han K. M:ts uppdrag att
utarbeta ett nytt psalmboksförslag,
vilket utkom följ. år med titeln
"Förslag till psalmbok för svenska
kyrkan" (1934). I 1937 års psalmbok är
lian repr. med 42 egna, översatta eller
bearbetade psalmer. E. är "den förste
ursprungligt inspirerade psalmisten
sedan den Wallinska tiden"
(Liedgren). Av lians psalmer har den
ovannämnda "Fädernas kyrka" (nr 169)
sjungits med hänförelse av vårt lands
kyrkliga ungdom. Bland lians övriga
psalmer märkes kallelsepsalmen "Gud
gav i skaparorden dig, människa, ditt
höga kall" (nr 417), en "den yppersta
skapelse, nyare svensk kyrklig
diktning kan framvisa" (Liedgren). E.
liar dessutom utgivit bl. a.
"Nirva-na" (1899), "Teologisk encyklopedi"
(1902), "Andelivet i Sveriges kyrka"
(1—10, 1911—38), "Vår kyrkopsalm
(1915), predikosamlingen "Kyrkans
år" (1—3, 1915—17), "Pontus Wik-
2Z Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
