Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Erdmann, Axel - 4. Erdmann, Nils - 5. Erdmann, Axel - 1. Erdtman, Elias - 2. Erdtman, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erdmann
428
Erdmann
Nils Erdmann.
sv. dialekterna utförde E. ett
pionjärarbete. Under hans ledning
påbörjades på 1890-talet i Uppland den
undersökning av våra folkmål, som
sedermera kom att omfatta hela
landet. — Åren 1902—08 redigerade E.
tills, med K. Hildebrand "Uppland,
skildring af land och folk". I
Upplands fornminnesfören. var han många
år ordf. —- Ogift. A. A.
4. Erdmann, Nils Axel Fredrik,
skriftställare, f. 23 sept. 1860 i
Mariefred. Föräldrar: godsägaren Otto
Fredrik E. och Mimi Elvira Johanna
Gysler. Kusinson till E. 2 och E. 3.
—• E. blev student vid Uppsala univ.
1878, kammarskrivare i
Riksgäldskontoret 1884 och var revisor där
1894—1915 samt kamrerare och sekr.
i Handelsflottans pensionsanstalt 1895
—1939. Han har gjort sig känd
genom en omfattande litterär
verksamhet. Han medarbetade i Nya dagligt
allehanda 1892—1938 och var chef för
tidn:s litterära avd. 1908—20. Som
litteratur- och kulturhistoriker har
han utgivit ett flertal
populärvetenskapliga arbeten, bl. a. "Modern
realism" (1884), "August Blanche och
hans samtid" (1892), "Carl Mikael
Bellman" (1895 och 1899), "Esaias
Tegnér" (1896), "Erik Gustaf Geijer"
(1897), "Moliére" (1898), "Ur
roco-cons lif" (1901; 2:a uppl. 1925), "De
politiska kannstöparne. En idyll från
det borgerliga Stockholm 1788—91"
(1904), "Gustaf III. De första bladen
i hans lifs historia" (1907), "Svenska
Minerva" (1915), "August Strindberg.
En kämpande och lidande själs
historia" (1920; tysk, delvis nyskriven uppl.
1924), "Hemma och borta på
1700-talet" (1925) och "Vid hovet och på
adelsgodsen i 1700-talets Sverige"
(1926). E. har även utgivit bd 4, 19
och 20 (1908—12) av "Sveriges
nationallitteratur 1500—1900", "Amiral
Carl Tersmedens memoarer" i sam-
mandrag (1—6, 1912—19), "Johan
Georg Arsenius. Minnesanteckningar"
(1924) och Claës Julius Ekeblads
övers, från persiskan "Bozas resor"
(1925). — Gift 1884 med Ingeborg
Lovisa Eleonora Augusta von
Schulzenheim. R. A.
5. Erdmann, Olof Axel
Ferdinand, landskapsmålare, föreläsare, f.
2 juli 1873 i Stockholm. Son till E. 2.
— E. studerade i Konstnärsförb: s
skola för R. Bergh, A. Zorn och C.
Larsson samt i Köpenhamn för
Zahrtmann. I Stockholm studerade han
också etsning för A. Tallberg. Åren
1912—16 var han föreståndare för
Göteborgs mus:s målarskola och tog
där initiativet till inrättandet av en
etsningsskola. —■ E. har
huvudsakligen målat stadsvyer med motiv från
Stockholm, Uppsala och Göteborg och
var en av de första i vårt land, som
gjorde även ganska banala gatubilder
till föremål för konstnärlig skildring.
Han har också målat porträtt och
utfört en del etsningar och litografier.
En svit målningar med
Stockholmsmotiv tillhör Stadshuset. E. är
dessutom repr. i Nat. mus. ("Utsikt från
Södermalmstorg", 1917), Göteborgs
och Östersunds mus. Under senare år
har han som föreläsare och
studieledare ägnat sig åt
folkbildningsarbetet och startade 1932 den efter honom
uppkallade Erdmannska
studieverksamheten bland arbetarungdomen i
Ådalen, vilken ban ledde till 1940. —
Gift 1) 1905—11 med skådespelerskan
Betty Elisabeth Jansson; 2) 1912 med
pianisten Rachel Tonning. Th. N.
1. Erdtman, Elias Henrik,
landskapsmålare, f. 22 okt. 1862 i
Linköping. Föräldrar:
läroverksadjunkten Johan Henrik E. och Karin
Wiström. — Efter skolgång i Linköping
och studier i Stockholm vid Tekn.
skolan samt hos E. Perséus och O.
Törnå (1881—84) tillbragte E. ett år
i Dusseldorf och vistades en tid i
Gunnar Erdtman.
Paris. Han har även sedermera
företagit studieresor till Holland, Belgien
och Tyskland. — E. tillhör den yngre
falangen inom Konstnärsförb., i vars
flesta utställningar han deltagit
sedan 1898. Hans tidigare landskap äro
hållna i en luftig och lätt ton, som
visar, att konstnären tagit intryck av
det franska friluftsmåleriet, men
sedan han blivit bofast i hemlandet, har
hans konst fått en kärvare karaktär
med en lyrisk underström. Han målar
med förkärlek bilder från Smålands
och Östergötlands skärgård men har
även skildrat andra landskapstyper,
ss. Mark i Västergötland och n.
Halland. Lokalkaraktären är alltid
omsorgsfullt studerad och stämningen
äkta. Som typiska ex. på E:s måleri
kunna nämnas "Klippor i sol" (1889,
Thielska galleriet), "Vallrop i
kvällen" (1899), "Majkväll vid
ladugården" (1902), "Sommarnatt i skogen"
(1908), "Vid havsbandet" (1911, Nat.
mus.) och "Mot aftonen" (1912). I
det nybyggda läroverket i Linköping
utförde E. 1915 väggmålningen
"Östergötland". En retrospektiv
utställning av E:s konst var anordnad i
Eskilstuna 1938. — Gift 1896 med
Mimmi Amanda Ottilia Fagerlin.
Th. N.
2. Erdtman, Otto Gunnar Elias,
botanist, f. 28 nov. 1897 i Hjorteds
skn, Kalmar län. Son till E. 1. —
Efter studentex. i Stockholm 1915
studerade E. vid Stockholms
högskola, där han blev fil. mag. 1918,
fil. lic. 1920 och fil. dr 1922. Sedan
sistn. år har han innehaft olika
lärartjänster i Lundsberg och Stockholm
samt blev lektor i biologi med
hälsolära och geografi i Visby 1930 och i
Västerås 1935. — E:s forskning
tillhör till stor del gränsområdet mellan
botanik och kvartärgeologi, och främst
har därvid pollenanalysen sysselsatt
honom. Han utförde somrarna 1922
Elias Erdtman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
