Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernholm, Andreas - Fernow, Erik - Fernström, se även Fehrnström - Fernström, Harald - Fernström, John - Feron, William - Ferrner, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernow
508
Ferrner
samt reste omkring bland Värmlands
71 nattvardsfören. År 1872 tog han
avsked både frän prästämbetet och
frän Ansgariifören., övergick till
baptismen, verkade i dess tjänst med
engelskt understöd som
sjömansmissionär i Göteborg, där lian utgav
tidskr. Tidens tecken, samt som
föreståndare för baptistförsiar i Jönköping
och i Kristinehamn. Hans
anslutning till Waldenströms försoningslära
framtvingade en brytning även med
baptismen, och F. övergick till Sv.
missionsförb., i vars tjänst han
verkade som lärare vid dess missionsskola
1882—86, som predikant och som
föreståndare för flera av dess förs.
Han var red. för Blå bandet från 1889,
medarbetade flitigt i Morgonbladet
samt producerade även en del religiös
lyrik, bl. a. den i vissa kretsar ofta
sjungna sången "Det är saligt på
Jesus få tro". — Gift 1871 med Gerda
Andreetta Lignell (f. 1849, † 1914),
litterärt verksam under sign. G. F. och
G—a; hon har bl. a. skrivit sången
"Det betyder föga här i världen". —
Litt.: Selma Lagerström, f. Sundelius,
"A. F." (1892); G. Mosesson m. fi.,
"Missionsskolan" (1921). G. C.
Fernow, Erik, till 1760
Fem-ström, präst, samlare, f. 4 mars 1735
i Filipstad, † 5 febr. 1791 i
Kristinehamn. Son till skomakaren Carl
Fem-ström. — F. inskrevs vid Uppsala
univ. 1755 och prästvigdes 1766. Han
var 1776—77 brukspredikant vid
Kaiisdal och tjänstgjorde därefter
som adjunkt och nådårspräst på olika
ställen i Karlstads stift. Under ett
kringflackande liv liopbragte F. stora
samlingar till Värmlands topografi
och historia, det s. k. "Archivum
Wermelandicum", nu förvarat i
Karlstads stifts- och läroverksbibi. Av
trycket utgav lian bl. a. "Beskrifning
öfver Wermeland" (1—3, 1773—79;
ny uppl. 1898—99). — Ogift. B. B—é.
Fernström, se även Fehrnström.
Fernström, Harald, uppfinnare,
industriman, f. 22 juli 1852 i Skara,
† 28 febr. 1927 i Skogstorp, Fors skn,
Södermani. län. Föräldrar:
rådmannen Johan Gustaf F. och Catharina
Tidbeek. — F. utbildade sig till
ingenjör vid Slöjdskolan i Stockholm 1865
—69 och reste sistn. år till S:t
Petersburg, där han 1869—72 arbetade på
en metallfabrik. Han var 1872—75
konstruktör vid Ludvig Nobels
mekaniska verkstad men reste 1875 för
Nafta Produktions Gesellscliaft
Ge-brüder Nobel till Baku i Kaukasien,
där lian ritade och byggde firmans
fotogenfabrik. Åren 1877—81 var lian
anställd vid rederiab. Kavkaz i
Mer-kurs kaspiska-liavs-flotta, de senare
åren som överingenjör, och löste
därvid bl. a. problemet att transportera
general Skobelevs armé från v. till ö.
sidan av Kaspiska havet. Åren 1881
—86 var F. förvaltare vid
Tagief-Amirovs mekaniska verkstad i Baku.
År 1886 byggde han en känd
skeppsdocka i samma stad, "Bakinska
dockan", som han förestod till 1891. Åren
1891—1900 var lian chefsassistent vid
Nobels anläggningar pä Balakhanis
oljefält utanför Baku och 1900—05
chef för den armeniska firman
Bröderna Tomajevs naftaborrningar där.
Enligt F:s uppfinning cementerades
de vattendränkta oljebrunnarna, och
deras rörkolonner befriades från
vatten ocli sand. Genom denna metod
räddades väldiga kvantiteter olja från
förstörelse. F. gjorde även en rad
andra viktiga uppfinningar och
konstruktioner vid oljefälten. Från 1903
vistades han först i Schweiz, sedan i
Sverige, där ban 1910—20 var
konstruktör vid Eskilstuna fabriksab. —
Gift 1880 med Ida Wilhelmina Elise
von Platen. S. R.
Fernström, John, kapellmästare
och tonsättare, f. 6 dec. 1897 i I-chang,
Hupei, Kina. Föräldrar:
missionärerna Axel F. och Klara Andersson.
— F. studerade 1912—14 vid Malmö
musikkonservatorium samt var elev
i violin 1917—21 och 1923—24 av M.
Schlüter i Köpenhamn samt 1921—22
av A. Wittenberg och I. Barmas i
Berlin, i komposition 1923—30 av P.
Gram i Köpenhamn samt i
partiturstudium 1924—28 av K. Håkanson.
År 1930 fullföljde han sina studier i
dirigering, piano och musikteori vid
Sondershausens konservatorium. F.
var 1916—39 engagerad vid
Nordvästra Skånes orkesterfören. i
Hälsingborg; efter 1932 var han där även
orkesterintendent samt dirigent för
studiekonsertverksamheten. Åren 1939
—41 ledde han Malmö radioorkester
ocli är sedan 1940 dirigent för
Sydöstra Skånes orkesterfören. i Ystad
och sedan 1941 för Lunds kvinnliga
studentkör. Han grundade
Hälsingborgs oratoriesällskap samt har
varit verksam som ledare av olika
manskörer, varjämte han skrivit
musikartiklar i fack- och dagspressen
samt utgivit en biografisk studie över
Buxtehude, "Dietrich Orgemester"
(1937). F. har som tonsättare odlat
de flesta musikaliska former. Han
har skrivit operorna "Achnaton" och
"Isissystrarnas bröllop", 8 symfonier,
variationer, sviter ocli rapsodier samt
violin-, viola- och klarinettkonserter
m. fi. orkesterverk, 4 stråkkvartetter
o. a. kammarmusik samt körverk och
sånger. —- Gift 1) 1924 med Dagmar
Paulson, † 1934; 2) 1937 med
journalisten Anna-Greta Åkesson. P. L.
Feron [-å’ng], Josef Wilhelm
(William), figur- och landskaps-
målare, f. 25 okt. 1858 i Stockholm,
† 25 juni 1894 därstädes. Föräldrar:
juveleraren Ludvig Constantin F. ocli
Juliana Fredrika Feron. — F. vann
inträde vid Tekn. skolan men blev
redan 1873 antagen som elev vid
Konstakad., där han fortsatte sin
utbildning till 1880. Större delen av
det följ. decenniet tillbragte han i
Frankrike men besökte även Italien
(1882). Han utställde på
Parissalongen 1881, 1882, 1884 och 1885, anslöt
sig till "opponenterna" sistn. år och
återvände till hemlandet omkr. 1890.
— Utbildad i den akademiska
traditionen blev F. i Frankrike anhängare
av den naturalistisk-impressionistiska
riktningen inom måleriet. Han
målade friluftsstudier och genre, men
genrebilderna fingo en ny, mera
omedelbar karaktär. Det berättande,
anekdotiska är försvunnet. Hans
"Bretagneska tvätterskor" (1881) har
tagits direkt ur verkligheten liksom
"Normandiska bönder" (1885), och
"Ung flicka i trädgården" (Nat. mus.)
är en lyrisk stämningsbild utan
litterära biavsikter. Andra ex. på F:s
måleri äro "Italienska" (1882), "Fëte
de maman" (utst. 1886), "Tëte à
tete" (1887), "I köksträdgården"
(utst. 1888), "Blomstermarknad vid
Madeleine", "Blomstermarknad vid
Munkbron" (utst. 1S91) och
"Strandmotiv från Visby" (utst. s. å.). —
Ogift. Th. N.
Ferrner, Bengt, före adlandet
Ferner, astronom och matematiker,
f. 10 dec. 1724 i Nyeds skn, Värml.
län, † 20 okt. 1802 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Georgius Jonæ
Ferner och Anna Helena Noréen.
— F. inskrevs 1743 vid Uppsala
univ., där han studerade
matematik och astronomi. Han deltog i de
astronomiska parallaxbestämningar,
som 1749—50 utfördes samtidigt i
Uppsala, Berlin och Kapstaden, och
hans goda egenskaper som astronom
förde honom 1751 till befattningen
som astronomie observator vid univ.
i Uppsala. År 1756 blev F. led. av
Vet. akad. samt matematik- och
astronomilärare vid den nya
navigationsskolan i Karlskrona men bytte
tjänst med prof. Strömer och
uppehöll 1756—58 dennes professur i
astronomi i Uppsala. Åren 1758—63
företog F. en vittomfattande utländsk
resa för att studera
navigationsinstrument. Hemkommen förordnades
han som lärare för kronprins Gustav.
I denna egenskap synes han ha blivit
högt värderad av sin elev, ty denne
begärde, att F. skulle medfölja på
hans utländska resor. — F. hedrades
med kansliråds titel 1765 och adlades
1766 samt erhöll vid Gustav III:s
tronbestigning 1771 en årlig pension.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
