Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fick, Ebba - Ficker, Mathilda - Fieandt, von, ätt - Fieandt, Otto von - Figoni, Jolanda - Figrelius, släkt - 1. Figrelius, Edmund, ämbetsman, se Gripenhielm - 2. Figrelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ficker
516
Figrelius
och 1906 samt till Baden 1918, blev
sekr. och verkställande styr.-led. i
Gästriklands liemslöjdsfören. 1912,
led. av styr. för Gästriklands
kulturhistoriska fören., led. av Gävle stads
hembygdsråd m. m. — Alltifrån
Baltiska utställningen i Malmö 1914 var
F. ett slags "ständig kommissarie"
för den utställningsverksamhet, som
bedrevs av Sv. liemslöjdsfören:nas
riksförb.; då detta 1928 upprättade en
försäljningscentral i Stockholm,
utsågs F. till dess föreståndare. Hon
anordnade bl. a. den uppmärksammade
exposén av sv. hemslöjd på
Stockholmsutställningen 1930 och på
utställningen i London 1931. År 1935
utnämndes hon till statens
hemslöjdsinstruktör och hann trots en sjukdom,
som snart lade henne på dödsbädden,
göra en värdefull insats även på
denna post. — F. förenade en ovanlig
organisatorisk talang med säker smak
och uppslagsrikedom. Hennes
omfattande studier och resor över hela
Europa, hennes känsla för
hemslöjdens sociala betydelse, produkternas
kvalitet och den lyckliga avvägningen
mellan tradition och nyskapande
utgjorde en oskattbar tillgång för
rörelsen under dess genombrottsår. Hon
erhöll Illis quorum 1930. — Ogift.
Th. N., (I. H.).
Ficker, Mathilda, sångerska,se
Gelhaar.
Fieandt, von, ätt, härstammande
från Livland. Ättens äldste kände
stamfar, kornetten vid
Tiesenliau-sens livländska kavallerireg. Albrekt
Fieandt († 1705), blev far till
majoren Johan Henrik Fieandt (f. 1683,
† 1741 i slaget vid Villmanstrand).
Bland dennes barn, som 1751 adlades
för faderns förtjänster, märkes
majoren Magnus Fredrik von F. (f. 1725,
† 180S). Dennes äldste son, översten
Otto von F. (se nedan), blev stamfar
för den i Sverige kvarlevande
ättegrenen. Flera grenar av ätten äro
bosatta i Finland, där den
immatriku-lerades bland adelsmän 1818.
Fieandt, Otto Henrik v o n,
arméofficer, f. 26 sept. 1762 på
Byviks-gård i Kristina skn, Finland, † 15
sept. 1823 på Kananoja i Viborgs
skn, Finland. Föräldrar: majoren
Magnus Fredrik von F. ocli Sigrid
Regina Furumarck. — F. blev fänrik
vid Savolaks lätta infanterireg. 1778.
Sina första militära lärospån gjorde
lian under Göran Magnus
Sprengtportens befäl. Han blev löjtnant vid
Tavastehus reg. 1788 och deltog i
kriget mot Ryssland 1788—90, till en
början som stabsadjutant lios
generallöjtnant von Platen, sedan hos
generallöjtnant Hamilton, blev kapten
1789 och visade sig vara en duglig
och oförvägen officer. Han var en av
Otto von Fieandt. Tuschteckning av okänd
konstnär omkr. 1800.
Anjalamännen, agiterade för deras
syften bland officerarna ocli
undertecknade Anjalaförbundsakten samt
dömdes till arkebusering men
benådades. F. utnämndes 1796 till major
vid Rautalampi bataljon och blev
1808 överstelöjtnant. — Det, som gjort
den icke alltför betydande officeren
känd för eftervärlden, är Runebergs
teckning av honom i "Fänrik Ståls
sägner". Runeberg byggde sin
skildring delvis på släkttraditioner. F.
ledde under sommaren 1808 som
självständig befälhavare en trupp avsedd
att skydda huvudarméns vänstra
flank men misslyckades dels på grund
av egna åtgärder och dels på grund
av bristande understöd. Han utmärkte
sig vid Perho 8 juni men led vid
Karstula 21 aug. en svår motgång,
som kostade honom över tredjedelen
av lians styrka på omkr. 1200 man
och tvang honom till reträtt. Han fick
senare överta befälet över sin egen
bataljon och deltog i den finska
reträtten runt Bottniska viken och de sista
striderna på den sv. sidan av gränsen.
Efter kriget tog F. avsked med
överstes titel 1810 och var sedan
bosatt i Finland. — I F:s hembygd
leva ännu traditioner om den bistre
officeren, som gärna använde
karbasen för att upprätthålla disciplinen.
— Gift 1) 1791 med friherrinnan
Ulrika Maria Rehbinder, † 1800;
2) 1801 med friherrinnan Ulrika
Margareta Relibinder. N. S.
Figoni, J o landa, dansös, f. 26
mars 1903 i Stockholm, † 16 okt.
1924 i Sävsjö, Jönköp. län.
Föräldrar: stuckatören Luigi
Barto-lomeo F. och Hilma Viktoria
Elisabet Carlsson. — F. var elev vid K.
teaterns balettskola under Gunhild
Rosén, blev figurantska 1918 och
tillhörde 1920—23 den trupp, som under
ledning av Rolf de Maré och Jean
Börlin under namnet "les ballets
sué-dois" bereste Europa och Förenta
staterna. Hon var en av de mimiskt mest
uttrycksfulla dansöser, som sv. balett
någonsin haft, och hennes själfulla
danskonst skulle säkert gjort henne
till en världsballerina, om icke döden
avbrutit hennes lovande karriär.
Under Sv. balettens glansår utförde hon
bl. a. Ängeln i "Fåvitska jungfrurna",
den kristna flickan i "El Greco",
Dockan i "La boite à joujou", Barnet i
"Les mariées de la tour Eiffel",
Kvinnan i "Skating rink" m. fi.
huvudpartier, för vilka lion skördade starka
lovord i världspressen. — Ogift. C. F.
Figrelius, släkt från Linköping,
vars äldste kände stamfar var
prosten och kyrkoherden i Landeryds
pastorat av Linköpings stift Nicolaus
Hemmingi († 1634). Bland dennes
barn, vilka antogo namnet F.,
märkas: a) domprosten i Linköping
Benedictus Nicolai F. (f. 1600, † 1681),
vilkens son, överinspektören vid
sal-petersjuderiet Nils Bengtsson F. (f.
1636, † 1716), adlades 1682 och blev
stamfar för den adliga ätten
Gripendahl, som utdog före 1726; b)
borgmästaren i Norrköping, jur. dr
Daniel Nicolai F. (f. 1605, † 1664), som
adlades 1645 och blev stamfar för den
adliga ätten Leijonstierna, utdöd på
svärdssidan 1815; c) Margareta
Nilsdotter F., som i sitt gifte med prosten
och kyrkoherden i Rappestads ocli
Sjögestads förs: ars pastorat av
Linköpings stift Nicolaus Edmundi (f. 1585,
† 1653) hade sonen Edmund,
slutligen riksråd, vilken efter modern
upptog namnet F. (F. 1), 1660 adlades
under namnet Gripenhjelm och 1673
upphöjdes i friherrligt stånd (ätten
utdöd 1759); d) Brita Nilsdotter F.,
som i sitt gifte med
hospitalspredikanten i Linköping Olaus Olai
For-silius († 1642) liade sonen Olof, som
efter modern upptog namnet F. (F. 2).
1. Figrelius, Edmund,
ämbetsman, se Gripenhielm.
2. Figrelius, Olof, läkare, f. 30
juni 1629 i Linköping, † 30 sept. 1671
i Stockholm. Föräldrar:
hospitalspredikanten Olaus Olai Forsilius och
Brita Nilsdotter F. Kusin till F. 1. —
Student i Åbo 1649 och i Uppsala
1653, blev F. lärjunge av O. Rudbeck.
Han var den ende medicinæ studiosus,
som av denne 1659 ansågs duglig att
skickas ut ss. fältmedicus i kriget mot
Danmark, varför han s. å. reste till
sv. arméns fältläger vid Köpenhamn;
efter freden fortsatte han sina studier
i Uppsala. År 1661 reste han utrikes
och blev 1663 med. dr vid univ. i
Leiden. Efter återkomsten till Sverige
1664 blev han gruvmedicus i Falun
men återvände följ. år till Stockholm.
— Ogift. P. H. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
