Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Fleming, Claes - 13. Fleming, Gustaf Adolf - 14. Fleming, Herman - 15. Fleming, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fleming 532 Fleming
Claes Fleming (18). Målning (detalj) av C.
F. von Breda.
kanta friarresan till S:t Petersburg
1796. Enligt vad som uppgives har
lian haft stort inflytande på
konungens beslut att uppge giftermålsplanen.
Efter denna resa ägnade sig F.
huvudsakligen åt sina lärda intressen. Han
fick snart anseende att vara
huvudstadens bästa talare. Redan 1799
invaldes han i Sv. akad., inom vilken
lian i viss mån har befrämjat den nya
skolan. Hans främsta intresse gällde
dock den historiska vetenskapen, och
han ägde ett dyrbart bibi., vilket han
testamenterade till Uppsala univ. År
1809 inträdde F. på allvar i det
politiska livet ocli blev då ordf. i
stats-och senare i konstitutionsutskottet
samt revisor över riksdiskontverket.
Vid valriksdagen i Örebro 1810 var
han lantmarskalk, och kort därefter
utnämndes han till statsråd (s, å.).
Han visade sig ständigt som en trogen
rojalist. Som ivrig frimurare åtnjöt
lian i hög grad Karl XIII:s gunst och
överhopades med utmärkelser. Han
blev serafimerriddare 1810, fick 1814
den av Gustav III instiftade
värdigheten "en av rikets herrar",
upphöjdes till greve 1818 och utnämndes till
riksmarskalk 1824. Dessutom blev
ban led. av Vet. akad. 1824 och var
hedersled, av de flesta sv. vittra och
lärda samfund och även medl. av flera
utländska sällskap. År 1824 utbytte
han statsrådsbefattningen mot
presidentskapet i Kammarrätten, främst
på grund av vacklande hälsa. —
Ogift. — Litt.: H. Schück, "Sv.
memoarer och bref" (10, 1906); biografi
av O. A. Agardh i Sv. akad:s handl.
1833, av E. G. Geijer i Vitt. akad:s
handl. 1832. H. N.
13. Fleming, Gustaf Adolf,
friherre, arméofficer, f. 31 juli 1781 på
Årsta, österhaninge skn, Stockholms
län, † 14 jan. 1848 i Stockholm.
Föräldrar: översten friherre Fredrik F.
och grevinnan Anna Beata Cronstedt.
— F. erhöll enligt tidens sed sin första
officersfullmakt som underlöjtnant
vid artilleriet vid tre års ålder —
dock utan tur- och befordringsrätt.
Efter officersex. 1798 blev han
underlöjtnant vid Svea artilleri s. å. Han
deltog i kriget i Pommern och
övervar belägringen av Stralsund. År 1809
var han batterichef i kustarmén och
blev 1813 överadjutant hos chefen för
reservarméns artilleri. I denna
egenskap deltog han i norska fälttåget.
Han blev 1820 major och
bataljonschef vid Göta artillerireg. och 1821
överstelöjtnant i armén. År 1825
förordnades han av dåv.
generalfälttyg-mästaren, kronprins Oscar, till chef
för artilleristaben och befordrades
1826 till överste i artilleriet och blev
1834 överste och chef för Göta
artillerireg. Utnämnd till
generaladjutant i armén 1837 tog lian avsked
1840. F. utmärkte sig för sitt lugn
och sin kraftfulla verksamhet under
kolerans härjningar i Göteborg 1834,
varunder han dagligen utan hänsyn
till faran besökte sjukhus och
kaserner. För sina förtjänster under
koleraepidemin belönades lian med
svärdsorden med briljanter och förordnades
kort därefter att förvalta
landshövdingeämbetet i Göteborg under en tid
av ett år. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1816. — Ogift. F. M.
14. Fleming, Oscar Herman
August, friherre, artilleriofficer,
industriman, politiker, f. 14 dec. 1859 på
Västtärna, Kumla skn, Västmanl. län,
† 6 april 1937 i Stockholm. Föräldrar:
översten friherre Oskar Erik
Ferdinand F. och Augusta Charlotta
Wilhelmina Schenström. — F. blev
underlöjtnant vid Göta artillerireg. 1878,
utnämndes till major i armén 1899 och
var fälttygmästare 1899—1902. Han
var en skicklig artilleritekniker och
tjänstgjorde, innan han blev fälttyg-
Gustaf Adolf Fleming. Målning (detalj) av
okänd konstnär.
Herman Fleming.
mästare, vid Artilleristabens
kon-struktionsavd. Under denna tid
eftersträvade man där att genom
modernisering av riktmedlen förbättra
artillerimedlens verkan; även utfördes
prov med ny materiel. F. ivrade för
kraftigt, långskjutande artilleri och
ägnade sitt arbete särskilt åt
utvecklingen av kustbefästningarnas
artilleri. Han uppgjorde förslag till
be-styckningen av Vaxholms och Oscar
Fredriksborgs fästningar och gjorde
en betydelsefull insats för införandet
av kastpjäser vid kustfästningarna.
Vid sitt arbete kom lian i nära
beröring med de sv. bruk, som tillverkade
artillerimateriel, och 1902—04 var han
artilleridir. vid ab. Bofors-Gullspång;
1903 tog han avsked från sin
beställning på stat. Åren 1904—12 var han
verkst. dir. för ab. Nordiska
artilleriverkstäderna, Nya ab. Stockholms
vapenfabrik och ab. Nordiska
motorverkstäderna. — F. var fullmäktig i
Jernkontoret 1914—28. Han tillhörde
östergötl. läns landsting 1909—24 och
Första K. (högern) 1908—24 samt var
därunder led. av bevillningsutskottet
och 1919 års värnpliktsutskott. Han
deltog i kommittéutredningar i
militära frågor och var led. av
försvarskommissionen 1919—23. Inom och
utom riksdagen var F. uppskattad för
sin rättframma, rätlinjiga karaktär.
Han var mycket musikalisk och
tonsatte själv egna dikter. Till led. av
Krigsvet. akad. valdes han 1898. —
Gift 1885 med Sigrid Vilhelmina
Amalia Söderhielm. F. M.
15. Fleming, Erik Herman,
friherre, konsthantverkare, f. 26 april
1894 i Stockholm. Son till F. 14. —
F. blev student i Stockholm 1914
och gick därefter på Althins
målarskola 1914—15, varpå han idkade
tekniska studier i Berlin 1915—18. Efter
studier vid C. Wilhelmsons
målarskola 1919 startade lian 1921 Atelier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
