Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fock, Alfred - Fogelberg, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fogelberg
543
Fogelberg
förste löjtnant och 1854 till kapten.
År 1847 knöts han som tf. lärare till
Teknologiska inst. och var 1858—70
prof. i allmän och tillämpad fysik
därstädes. Han utnämndes 1870 till
byråchef i Civildep. och
expeditions-sekr. i K. M:ts kansli och 1872 till
chef för Finansdep:s byrå för
kontroll av tillverkningsavgifter, blev
1878 kansliråd i K. M:ts kansli ocli
tog avsked 1884. Han var 1866—S7
och 1891—93 led. av Andra K., hörde
där till de frihandelsvänliga och
moderatliberala och var 1875—82 ordf.
i bevillningsutskottet. Åren 1869—74
var lian riksgäldsfullmäktig och 1874
—93 riksbanksfullmäktig. Av
Stockholms stadsfullmäktige var F. led.
1863—68. Han var ivrigt verksam för
främjandet av hantverk och industri,
bl. a. som kommissarie vid Allmänna
industriutställningen i Stockholm
1866 och ordf. i Slöjdskolans i
Stockholm styr. 1868—71. Förutom en del
övers, och bearb, av utländska fysiska
och meteorologiska arbeten utgav F.
bl. a. "Geometriska konstruktioner
och beräkningar" (1848; 3:e uppl.
1864), "Tillämpad värmelära" (1851;
2:a uppl. "Anteckningar ur
tillämpad värmelära", 1864) och "Lärobok
i fysiken" (1853—55; 3:e uppl. utg.
av G. R. Dahlander, 1873—75). Han
blev led. av Mus. akad. 1852,
Krigs-vet. akad. 1854, Vet. akad. 1856 (preses
1885—86) och Lantbruksakad. 1859
(hedersled. 1888). — Gift 1849 med
Axelina Maria Magdalena Fries.
B. B—é.
Fogelberg, Bengt Erland,
bildhuggare, f. 8 aug. 1786 i Göteborg,
† 22 dec. 1854 i Triest, Italien.
Föräldrar: gälbgjutarmästaren Erland F.
och Margareta Maria Lind. — F. fick
först undervisning i faderns verkstad
och frän 1804 hos hovciselören Rung
i Stockholm. Han erhöll gesällbrev
som ciselör 1806. Samtidigt hade han
studerat vid Konstakad., där han
erövrade den ena utmärkelsen efter den
andra ocli slutligen kallades till agreé
(1812). Sergel och den
nyklassicis-tiska estetiken utövade ett avgörande
inflytande på den unge konstnärens
utveckling. Han utförde en del
porträttbyster och medaljonger på
beställning, men hans intresse kom snart
att inriktas pä den under 1810-talet
livligt diskuterade frågan, huruvida
den fornnordiska mytologin lämpade
sig som motiv för bildframställning.
Geijer intog en avvisande hållning
till tanken, men sporrad av Ling och
andra "göter" gjorde F. ett försök i
den nya genren. På den
konstutställning, som Götiska förb. anordnade
1818, visade han skisser i gips till
framställningar av de tre asagudarna
Odén, Tor och Frej samt ett dryckes-
Bengt Fogelberg.
Målning av J. G. Sandberg 1831 (Gripsholm).
horn med en relief av "Odens möte med
Gylfe" (i Uppsala univ:s
myntkabinett). Utställningen, som även
uppvisade fornnordiska motiv av andra
konstnärer, blev en framgång, till stor
del tack vare F:s bidrag, Geijer måste
retirera från sin ståndpunkt, och
inledningen var gjord till den sv.
1800-talskonstens framställningar i
skulptur och måleri ur den nordiska
mytologin. För F:s del innebar
utställningen ett konstnärligt genombrott. Han
erhöll följ. år ett resestipendium och
begav sig 1820 till Paris. Före sin
utresa liade han bl. a. utfört
modellerna till lejonen kring Karl XIII:g
staty i Kungsträdgården i Stockholm.
I Paris studerade han skulptur för
F. Bosio och teckning för
historiemålaren P.N. Guérin. I slutet av 1821
fortsatte han till Rom, där han blev
bosatt för återstoden av sitt liv. Där
trädde han i förbindelse med
Thorvaldsen och skapade en rad
skulpturer helt i nyklassicismens anda, ss.
"Paris" (Nat. mus.), "Merkurius Ar-
gusdödaren", "Den övergivna Psyke",
"Den segrande Amor" och "Amor i
snäckan" (samtliga i marmor före
1827). Karl XIV Johan hade redan
1818 visat intresse för F:s nordiska
gudar och animerades av konstnärens
hemmavarande vänner att beställa
dem i marmor i kolossal storlek. Den
första beställningen kom till stånd
1824 och gällde "Odén". F. hade tänkt
sig honom sittande, symboliserande
visheten, men fick efter långa
diskussioner med beställaren framställa
honom stående och som krigsgud.
Statyn blev färdig i marmor 1831 och
väckte jubel vid hemkomsten. Kungen
beställde därefter bl. a. en staty av
Karl XIII (i marmor, 1832, nu i
Exercishuset på Skeppsholmen i
Stockholm), men det dröjde ända till 1839,
innan F. fick utföra de bägge övriga
gudastatyerna i den tilltänkta
gruppen om tre. I stället för Frej blev
det nu Balder, som fick fylla ut
trion. "Tor" och "Balder"
fullbordades i marmor 1844. Gruppen är nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
