Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fraenckel, Louis - Frænell, Carl - Frænkel, se även Fraenckel, Frenckell, Fränckel - Frænkel, Knut - Franc, se även Franck, Frank - Franc, ätter - Franc, Ulric Gustaf - Franchi, Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fraenell
582
Franchi
Knut Frænkel.
ket till stipendier för utländska
handelsstudier att utdelas av samma
institution. — Ogift. F. M.
Fraenell, Carl Helmer, ingenjör,
f. 29 mars 1855 i Bollnäs, † 14 aug.
1923 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen och postmästaren Carl Otto F.
och Walborg Sofia Margareta
Gripenberg. — F. avlade mogenhetsex. i
Västerås 1873 och genomgick
Teknologiska inst:s fackavd. för väg- och
vattenbyggnadskonst, varifrån han
utexaminerades 1878. Åren 1880—88
var lian sektionschef vid franska
statens järnvägsbyggnader. F. blev 1S89
bitr. lärare i väg- och
vattenbyggnadskonst vid Tekn. högskolan. Han
var i Stockholm 1890—1900 anställd
som brokonstruktör vid Bergsunds
mekaniska verkstad och 1901—08
föreståndare för Järnvägsstyr: s
brokonstruktionsbyrå. Därefter ägnade
han sig åt konsulterande
ingenjörsverksamhet. —- F. var en av landets
mest framstående brobyggare vid
1900-talets början. Han konstruerade
då en rad järnvägsbroar av betyda-nde
storlek och hög teknisk standard, ss.
de två järnbroarna för statsbanan i
Bohuslän: en över Göta älv och en
annan över Nordre älv, båda med
svängspann. Mest känd blev han som
konstruktör av Sveriges vid denna
tid största bro, den nya Forsmobron
över Ångermanälven, som utfördes
1908—12 och där han även ledde
arbetet. Brons längd är 263 m och
höjden över vattenytan 49 m. Särskilt
det djärva mittspannet av 104 m:s
längd är ett prov på högt utvecklad
brobyggnadskonst. — Ogift. S. B.
Frænkel, se även Fraenekel,
Frenc-kell, Fränckel.
Frænkel, Knut Hjalmar
Ferdinand, nordpolsfarare, f. 14 febr. 1870
i Karlstad, † på Vitön n.-ö. om
Spetsbergen troligen i slutet av okt. 1897,
jordfäst 5 okt. 1930 i Stockholm, be-
gravd 15 dec. 1934 på Norra
begravningsplatsen i Solna. Föräldrar:
majoren Anders Fredrik Thim F.
och Laura Fredrika Löfgren. — F.
tillbringade åtskilliga av sina
uppväxtår i Jämtland. Han visade tidigt
en utpräglad håg för friluftsliv och
utvecklades under talrika fjällfärder
till en kraftig och härdad yngling,
som älskade strapatser och äventyr.
Faderns yrke medförde, att familjen
ofta måste byta vistelseort, och efter
studier vid olika läroverk blev F.
student i Stockholm 1891. Han inträdde
1S92 i Tekn. högskolans avd. för
väg-och vattenbyggnadskonst och tog sin
ingenjörsex. 1S96. S. A. Andrées
försöksflygningar med Svea väckte nu
F:s livliga intresse. Han tilltalades
i högsta grad av djärvheten i de
andréeska projekten, och när genom
meteorologen Nils Ekholms avsägelse
en plats i nordpolsexpeditionen blivit
ledig, anmälde han sig och blev
antagen. Mars—april 1897 vistades han
i Paris för studier inom
ballongflygning och deltog därvid i sju
ballongfärder. Under den tragiska
nordpolsfärden (se S. A. Andrée) förde F. den
meteorologiska journalen för tiden 14
juli—3 okt. 1897. — Ogift. A. E.
Franc, se även Franck, Frank.
Franc, ätter, härstammande från
kyrkoherden i Ivvillinge pastorat av
Linköpings stift Petrus Petri F. (f.
1581, † 1653), bördig från Elsass.
Hans äldste son, protokollssekr. i
rådskammaren Sven F. (f. 1625, †
1674), adlades 1662 med bibehållet
namn, men redan med dennes son,
studenten Peter F., utgick ätten på
1680-talet. — Petrus Petri F:s andre
son, presidenten Peder F. (f. 1642, †
1714), adlades 1678 med bibehållet
namn; ban blev farfar till
överpost-dir. Ulric Gustaf F. (se nedan). Med
en kusins son till denne, majoren
Johan Gustaf F. (f. 1776, † 1814),
utdog Peder F:s adliga ätt på
svärdssidan. — Tredje sonen till Petrus
Petri F., överkamreraren i Bremen
och Verden Samuel F. (f. 1645, †
1713), adlades 1682 med bibehållet
namn och blev stamfar för den nu
levande ätten F.
Franc, Ulric Gustaf,
ämbetsman, f. 4 aug. 1736 på Janslunda,
överselö skn, Södermani. län, † 23
maj 1811 i Stockholm. Föräldrar:
lagmannen Johan F. och Elsa
Christina von Beijer. — F. blev student i
Uppsala 1752 och inträdde därefter i
Kansliet, där han blev ord. kanslist
1760 och sedan gjorde en snabb
äm-betsmannakarriär. Han blev
kommis-sionssekr. i Haag 1762, presidentsekr.
1776, statssekr. 1787 och överpostdir.
1791. — F. kom tidigt i Gustav Hirs
ynnest och följde honom pä hans ut-
rikes resor, bl. a. till Italien och
Frankrike 1783—S4. Han blev senare
en av konungens rådgivare i utrikes
ärenden, och efter 1789 var han näst
konungen den främste ledaren av
utrikespolitiken. I egenskap av
statssekr. var F. efter 17S9 medl. av
Rikets ärenders allmänna beredning,
och han liade plats i den tf.
regeringen under konungens utländska
resa 1791. Sedan Reuterholm kommit
till makten efter Gustav III:s död,
avkopplades F. från allt inflytande
på regeringsärendena. Han
inblandades i Armfelts konspirationer genom
att dennes brevväxling med
Ehren-ström och fröken Rudenschöld gick
under F:s kuvert. Fastän avgörande
bevis inte kunde företes mot F., blev
han dock 1794 avskedad från sin
befattning som överpostdir. Efter
Gustav IV Adolfs trontillträde
återinsattes han emellertid 1797. F. tog 1S09
avsked från sitt ämbete. År 1792 blev
han led. av Vet. akad. — Ogift. W. L.
Franchi [fra’nki], V alb or g
Elisabeth, dansös, balettpedagog, f. 24
sept. 1889 i Stockholm. Föräldrar:
byggmästaren Svante Peterson och
Johanna Holm. — F. var elev vid K.
teaterns balettskola under Gunhild
Rosén och premiärelev under Robert
Köller ocli Otto Zöbich samt
studerade för Michael Fokin, José Otéro och
Grassi (Milano 1921). — Hon var
premiärdansös vid K. teatern 1919—30
och är lärarinna vid dess
barnelevskola sedan 1924, vid operabaletten
sedan 1938 och vid Dramatiska
teaterns elevskola sedan 1939 (även
1924—27). F. har utfört solopartier
i "Askungen", "Festen hos Thérèse",
"Svanorna", "Hertiginnans friare"
och "Cleopatra" samt har
rekonstruerat klassiska baletter och danser
för Drottningholms teater och
Skansen. Som balettpedagog torde F. nu
(1943) vara Sveriges och en av
Nordens yppersta. Hennes insats på detta
Valtorg Franchi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
