Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, släkt - 1. Fries, Bengt - 2. Fries, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fries
012
Fries
Bengt Fries. Litografi av J. H. Strömer.
Fries, skånesläkt, vars äldste
kände stamfar, Jöns Peter F., enligt
traditionen dansk adelsman, i början
av 1700-talet inflyttade till Skåne,
där han blev sadelmakare i Raus.
Hans sonsöner, bröderna Jöns F. (f.
1737, † 1815), klockare i Välluv och
Raus, och Andreas Peter F. (f. 1756,
† 1804), stadsläkare i Hälsingborg,
blevo stamfäder för släktens tvenne
huvudgrenar. Till den andra av dessa
hörde Andreas Peter F: s son, zoologen
Bengt F. (F. 1). Till den nu levande
första släktgrenen hörde Jöns F:s
sonsons son, kyrkoherden i Varv och
Styra, Linköpings stift, Andreas
Peter F. (f. 1837, † 1883), far’till a)
kyrkoherden Samuel F. (F. 2), b)
kontraktsprosten och kyrkoherden i Södra
Vi och Djursdala, Linköpings stift,
Joël Olof F (f. 1868, ‡ 1940), far till
intendenten vid Nordiska mus. Carl
F. (F. 4), samt c) industrimannen
Elias F. (F. 3).
1. Fries, Bengt Fredric, zoolog,
f. 24 aug. 1799 i Hällestads skn,
Malmöh. län, † 7 april 1839 i
Stockholm. Föräldrar: stadsläkaren
Andreas Peter F. och Helena Elisabeth
Holst. — År 1S10 inskrevs F. vid
Lunds univ. för att i enlighet med
släktens önskan gå den juridiska
banan. Där avlade lian också de
preliminära juridiska ex. 1814—16 och
hovrättsex. i Jönköping 1819. Hösten
s. å. påbörjade han, genom
entomologen J. W. Zetterstedt intresserad av
naturvetenskaperna, studier i
medicin, blev fil. mag. 1823, docent i
naturalhistoria 1824, med. lic. 1827 och
docent i anatomi 1S28. Han var extra
bataljonsläkare vid Skånska
dragon-reg. 1826—29 och tf. reg.-läkare där
1830—31 samt blev intendent med
prof:s namn vid Riksmus. 1831. F.
var led. av flera in- och utländska
lärda sällskap och blev bl. a. 1832
led. av Lantbruksakad. och 1837 led.
av Vet. akad. — Tills, med J. W.
Zetterstedt företog F. fr. o. m. 1816 ett
flertal studieresor inom landet, främst
för att samla naturalier. De besökte
Öland, Blekinge, Gotland och
öster-götland samt 1821 även Lappland,
varifrån de kunde beskriva några nya
fågelarter. F. var en ytterst
mångsidig zoolog. Hans drsavhandl. var
sålunda ett entomologiskt arbete,
hans intresse för ornitologin bevisas
bl. a. av hans stora privata
fågelsamling, medan han för eftervärlden
troligen är mest känd som ichtyolog,
och jämte S. Lovén var lian vår förste
marinbiolog. Om hans skicklighet att
igenkänna fragmentariska rester av
olika djur berätta hans medresenärer
på exkursionerna. — Som intendent
vid Riksmus. fick F. i uppdrag att
ordna samlingarna av sv. och
utländska djur. Han kompletterade
dessa under resor till Lappland och
Ishavskusten, Tyskland och Frankrike,
varvid lian bl. a. erhöll värdefulla
utländska kollektioner. Typisk förF:s
entusiasm var Tidskr. för jägare och
naturforskare, som lian 1832 startade
för det nybildade Jägareförb., men
som 1834 måste nedläggas till följd av
ekonomiska förluster. Från 1835
vistades F. långa tider på Kristineberg
vid Fiskebäckskil, varvid han tills,
med W. von Wright och C. U.
Ekström utgav det kända verket
"Skandinaviens fiskar" (h. 1—5, 1836—38;
h. 6—10 utan F:s medverkan). -— Gift
182S med Anna Christina Lundberg.
— Litt.: Ida Säger (dotterdotter till
F.), "B. F. F." (1916). G. S—n.
2. Fries, Samuel Andreas, teolog
och präst, f. 15 mars 1867 i
Linköping, † 14 dec. 1914 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Andreas
Peter F. och Maria Charlotta
Castens-son. — F. blev student i Uppsala
1886, fil. kand. 1888, teol. kand. 1894,
teol. lic. 1895 och teol. dr 1897. Han
prästvigdes 1894 och blev s. å. v.
komminister i Storkyrkoförs. i
Stockholm, 1898 komminister där och 1907
kyrkoherde i den då nybildade Oscars
förs. i Stockholm. — F:s namn är ett
av de främsta inom den teologiska
exegetiken i Sverige. Han väckte stort
uppseende genom sin för den tiden
radikala uppfattning av Bibelns
böcker och historiska miljö. Han var
nämligen den främste pionjären i
Sverige för den historiskt-kritiska
bibeluppfattningen. Närmast utgående
från den berömde Wellhausens
forskningar på Gamla testamentets område
presenterade han i "Israels historia"
(1894) de resultat denne uppnått
men fortsatte med självständiga
forskningar och kom i "Den
israelitiska kultens centralisation" (1895)
att delvis vända sig mot Wellhausen.
Även pä Nya testamentets område
gjorde han redan 1892 i "Om
kristendomens uppkomst" en betydande
vetenskaplig insats enligt den nya
metoden. I fråga om Johannesevangeliet,
som den radikala kritiken ville
från-känna allt historiskt värde,
företrädde han en moderatare uppfattning
och sökte bl. a. i "Det fjärde
evangeliet och hebréerevangeliet" (1898)
påvisa, att detta evangelium grundar sig
på ett ögonvittnes urkund. Den
modernaste forskningen har närmat sig
F:s uppfattning av det fjärde
evangeliets historiska värde. På grundval
av sin syn på evangeliernas tradition
skrev F. arbetet "Jesu lif" (1902).
Hans eminenta vetenskapliga
begåvning och produktion borde lia gjort
honom självskriven till en professur. Han
motarbetades emellertid på ett
uppseendeväckande sätt av landets
konservativa teologiska fäder. Tre gånger
sökte han professur men förbigicks. F.
var även en av landets främsta
predikanter. Han förstod som få andliga
talare att i en på samma gång enkel
och vältalig framställning vända sig
till moderna människor. F. var en
ivrig förespråkare för
statskyrkoidén och framlade sin kyrkosyn i
uppsatser och tidn.-artiklar, efter
hans död samlade av hans maka under
titeln "Kyrkopolitiska riktlinjer"
(1915). Till sin teologiska ståndpunkt
var han i vissa avseenden influerad
av A. Ritschls liberala teologi, men
ban tog avstånd från dennes
anti-metafysiska religionstolkning. Tidigt
blev F. bekant med Fredrik Fehr, och
ban visade sin uppskattning av denne
med skriften "Fredrik Fehr, hans
verksamhet och betydelse som teolog"
(1896), märklig även från allmän
kyrkohistorisk synpunkt. — F. var
initiativtagaren till den första
religionsvetenskapliga kongressen i
Stockholm 1897 och höll där jämte N.
Söderblom de kanske mest uppmärk-
Samuel Fries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
