Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frändén, Anders - Fröberg, släkt - 1. Fröberg, Eva - 2. Fröberg, Einar - Fröberg, släkt - 1. Fröberg, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröberg
631
Fröberg
bildades, för att arbetsgivarna skulle
kunna ha en kår av arbetsvilliga till
disposition främst vid
arbetskonflik-ter. Åren 1926—39 var F. ordf. i
Jämtl. läns högerförb. ■—• Gift 18S8
med Krita Kajsa Söderin. S. L.
Fröberg, sörmlandssläkt,
härstammande från soldaten för Fröberga i
överselö skn i Södermanland Anders
F. (f. 1712). Hans sonson, prosten i
Lunda och Kila i Södermanland
Fredric F. (f. 1795, † 1864), blev farfar
till godsägaren och politikern Eva F.
(F. 1) och hennes syskon,
skådespelaren och förf. Einar F. (F. 2) och f. d.
sekr. och resesekr. i Lottakår-rådet
Gerda Katarina F. (f. 1881).
1. Fröberg, Eva Maria, godsägare,
politiker, f. 27 mars 1871 i Svärta
skn, Södermani. län. Föräldrar:
godsägaren Carl Ferdinand F. och Maria
Katarina Lindgren. — Efter sin fars
död övertog F. de båda egendomarna
Sjösa och Husby säteri, som hon själv
brukade 1904—17. Under denna tid
inträdde hon i en rad kommunala
styr. och nämnder och var bl. a. den
första kvinnliga led. av Södermani.
läns hushållningssällskap. Hon
bosatte sig 1917 i Stockholm och företog
1918—19 en resa till Frankrike och
England för att studera den engelska
kvinnans arbete under och efter
kriget. F. har livligt intresserat sig för
politiska och sociala frågor. Hon
vallinder flera år styr.-led. i Fören. för
kvinnans politiska rösträtt, sekr.
1920—37 i Sverige-Amerika stiftelsen,
styr.-led. 1918—41 i
Fredrika-Bremer-förb., ordf. i Sveriges moderata
kvin-noförb. 1925—37 och därefter led.
av-Högerns centrala kvinnoråd 1938—42.
—• Under senare år har F. nedlagt
stort arbete ss. v. ordf. i
Kvinno-fören:nas beredskapskommitté, där
hon särskilt verkat för utbildning av
reservarbetskraft till jordbruket. —
F. liar varit en populär
föredragshållare. Hon liar bl. a. utgivit ett histo-
riskt drama i två akter, "Nyköpings
gästabud" (uppfört på Nyköpings
slotts borggård 1914) och
"Herrgårdsfolk" (1922) samt medarbetat i
"Sörmlandsboken" (1918).—Ogift. E.Bm.
2. Fröberg, Einar Ferdinand,
skådespelare, regissör, författare, f.
25 nov. 1875 i Svärta skn, Södermani.
län, † 2 okt. 1934 på Höstsol, Täby
skn, Stockholms län. Bror till F. 1.
—- Efter mogenhetsex. i Nyköping
1S95 och univ.-studier i Uppsala s. å.
blev F. elev vid Dramatiska
teatern 1896. Han var 1897—99
verksam i Helsingfors, först som
skådespelare vid Sv. teatern och sedan som
journalist i Nya pressen. Samtidigt
innehade lian Finlands dåv. enda
skämt-tidn. Fyren. Därefter var ban anställd
lios Hjalmar Selander 1899—1900 och
vid Sv. teatern i Stockholm 1900—06,
där hans intellektuellt betonade
personlighet gjorde sig livligt gällande.
Han framträdde i så lyckade och
erkända gestaltningar som Prinzivalle i
Maeterlincks "Monna Vanna",
Karl-Henrik i Meyer-Försters "Gamla
Heidelberg", Lars Wiwalt i H. Molanders
"En lyckoriddare", Bengt Algotson i
Strindbergs "Folkungasagan", östlie i
Björnsons "Paul Lange och Tora
Parsberg" och Bengt lagman i F.
Hedbergs "Bröllopet på Ulfåsa". F. var
anställd vid Dramatiska teatern 1906—
07 och gästspelade hos Hugo Rönnblad
1907—08 bl. a. som Tanner i Shaws
"Mannen och hans överman" och
Valentine i densammes "Man kan aldrig
veta". Han återkom 1908 till Sv.
teatern, reste 1910—14 med eget sällskap
och var 1914—21 anställd som förste
regissör vid Intima teatern. Sina sista
teaterår verkade han huvudsakligen
lios Skådebanan. — F. gjorde även som
dramaturg en uppmärksammad insats
inom vårt teaterliv med skådespelen
"Disciplin" (1910) och "Magdalena
Rudenschöld" (1913) samt lustspelen
"Kommanditbolaget Wall, Berger &
C: o" (1912), "Den nye Buddha" (s. å.),
"Bara en komedi" (s. å.),
"Individernas förbund" (1919) och "Gökungen"
(1921). Han utförde också en rad
bearb. för scenen, bl. a. av Selma
Lagerlöfs "Kejsarn av Portugallien".
— Gift 1) 1912—28 med
skådespelerskan Anna Lisa Jacobsson; 2) 1928
med skådespelerskan Tora Efraima
Wahlbom-Rönn. A. L.
Fröberg, stockholmssläkt, urspr,
från Värmland. Släktens äldste kände
stamfar, fanjunkaren vid Livgardet
Johan F. (f. 1773, † 1819), blev far
till musikern och teaterledaren Johan
F. (F. 1). Dennes barn voro
skådespelaren och regissören Johan F. (F. 2),
skådespelaren och teaterdir. Mauritz
F. (F. 3) och skådespelerskan Valborg
F. (f. 1849, † 1923).
Einar Fröberg.
1. Fröberg, Carl J oh an, musiker
och teaterledare, f. 28 jan. 1812 i
Stockholm, † 15 maj 1884 i Västervik.
Föräldrar: fanjunkaren Johan F. ocli
Maria Christina Stråberg. — F.
studerade cello för hovkapellisten C. A.
Gehrman och var 1835—38 cellist i
hovkapellet och 1842—46 i Nya
teaterns orkester. Han hade
musikskolor i Uppsala 1846—63 och i
Stockholm 1864—68 och intog särskilt i
Uppsala en framskjuten ställning
inom stadens musikliv. F. var 1863—
67 även lärare i piano vid K. teatern.
Då musikskolan i Stockholm nedlades
1868, slutade också F:s egentliga
musiklärargärning. Sistn. år grundade
han tills, med sina tre barn, Johan F.
(F. 2), Mauritz F. (F. 3) och Valborg
F., en elevteater och kom därigenom
in på den bana, som gjorde honom
känd och uppskattad över bela vårt
land. Med denna ensemble gav F.
regelbundna föreställningar på
Ladugårdslandsteatern (nuv. Folkan).
Därur uppstod 1870, då verksamheten
förlades till landsorten, det första s. k.
Fröbergska sällskapet, som upplöstes
1876 men reorganiserades 1880 ocli
leddes av F. till 1884, då sonen
Mauritz övertog ledningen. Repertoaren
upptog huvudsakligen klassiska
operetter, främst "Boccaccio", samt
enaktare och smärre lustspel, och inom
sällskapet utbildades redan under F:s
egid flera av sekelskiftets bemärkta
operettartister, ss. Gerda
Grönberg-Rove, Axel Ringvall o. a. —■ Enligt S.
Walin framstår F. som "Sveriges utan
gensägelse mest betydande
musikteoretiker under 1800-talet". I sin helt
idealistiskt inriktade
konstuppfattning är ban enligt samme förf.
påverkad av den Boströmska
personlighetsläran och av den från den idealistiska
filosofin utgångna estetiken. För F.
hade konsten och sålunda även
musiken till uppgift "att i sinnliga former
Eva Fröberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
