Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fåhræus, Olga - 5. Fåhræus, Fredrik - 6. Fåhræus, Klas - 7. Fåhræus, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fåhraeus
648
Fåhraeus
Olga Fåhræus.
Hjort". Ären 1879—87 var F. knuten
till K. teatrarnas dramatiska scen, i
vars vid denna tid övervägande
franska repertoar hon flitigt togs i
anspråk. I titelrollerna i Sardous
"Odet-te", P. Lindaus "Grevinnan Lea" och
i A. Dumas d. y:s "Denise", Suzanne
dAnge i densammes "Falska
juveler och Claire i Ohnets "Herr
Der-blay’s giftermål" visade-F., att hon
var en karaktärsskådespelerska av
verklig rang. Men hennes största och
fullkomligaste triumfer från denna
tid voro dock titelrollerna i Sofokles’
"Antigone" och i Lessings "Minna
von Barnhelm", Grevinnan Terzky i
Schillers "Wallensteins död", Tatjana
i H. Molanders "Furstinnan Gogol"
och Sigrid i F. Hedbergs
"Bröllopet på Ulfåsa". — Claes Lundin
yttrade om F. i ett brev till tidskr. Ude
og Hjemme bl. a.: "I vilka roller
fröken Björkegren än må uppträda,
påträffar man väl icke alltid något
genialt, knappt nog något fullt säkert
ens, men alltid ser man ärlig konst,
ser en strävan att enkelt och
uppriktigt återgiva karaktären så som hon
uppfattat den, utan att jaga efter
någon annan verkan än den, som
ligger i själva rollen, och således utan
spår till affektation." — Gift 1887
med skriftställaren Klas Fåhræus
(F. 6). A. L.
5. Fåhræus, Fredrik Immanuel,
präst, skolman, f. 4 febr. 1862 i
Stockholm, † 28 nov. 1936 i Västerås. Son
till F. 3. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1880 blev F. fil. kand. 1882,
fil. lic. 1885 och fil. dr 1886, allt i
Uppsala. År 1887 blev ban lektor i
latin ocli grekiska vid Västerås högre
allin, läroverk. Vid sidan av sin
lärarverksamhet bedrev F. teologiska
studier. Han avlade teoretisk teologisk
ex. 1S91, prästvigdes s. å. och blev
följ. vår pastor vid Västmanlands reg.
År 1S96 utnämndes lian till kyrko-
herde i Ramnäs och Sura förs:ars
pastorat i Västerås stift. Han
fortsatte där sina teologiska studier ocli
blev teol. kand. 1900 samt teol. dr
1907. År 1905 återvände lian till
Västerås som lektor i kristendom och
grekiska, och 1909 blev han domprost
därstädes. — F. var en av de ledande
personligheterna i Västerås kulturella
liv. Han tog verksam del i det
kommunala arbetet och var 1919—31 ordf.
i stadsfullmäktige. Utanför den
lokala verksamhetskretsen var han
bl. a. led. av
kyrkolagstiftningskom-missionen 1915 och av
granskningsnämnden för läroböcker i kristendom.
Vid det kyrkligt-teologiska
reformmötet i Örebro 1910 var han ordf.
Åren 1911—31 var lian censor vid
stu-dentex., ocli 1920 uppfördes lian i
första förslagsrummet till biskop i
Västerås. — I sin person och
förkunnelse förenade F. kristen
trosfrimo-dighet och klassiskt skolad humanism.
Stilistiskt och teologiskt glänsande är
F:s prästmötesavhandl. "Den
evangeliska skriftprincipen" (1906). Han
författade dessutom bl. a. skrifter till
J. Rudbeckius’ och J. O. Wallins
minne. — Gift 1888 med Elisabeth Lucia
Charlotta Smerling. — Litt.: E.
Liedgren, "F. F." (i "Julbok för Västerås
stift 1937"). O. H.
6. Fåhræus, Klas Valter,
konstsamlare, skriftställare, f. 1 dec. 1863 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren
Eskil Sanno F. och Ebba
Maximilia-na Prytz. ■—- F. avlade mogenhetsex.
i Göteborg 18S1 och studerade därefter
vid Uppsala univ. men började snart
ägna sig åt författarskap. Han
framträdde först med en studie över
Thomas Thorild (1S88), utgav en samling
"Dikter" (1891) och "Perpetuum
im-mobile" (1899) men kom snart helt
att övergå till estetiska studier, som
ban publicerade i Nordisk revy, Ord
och bild, Konstrevy m. fi. såväl sv.
som utländska tidskr. Han har seder-
Klas Fåhræus.
mera utgivit dessa uppsatser i
bokform, "Konstverkets byggnad" (1904),
"Konstkritiska essayer" (1924), "Nya
konstkritiska essayer" (1929) och
"Konstnärlig ingivelse" (1933). Hans
analyser av konstverk och deras
mästare präglas av fin förståelse, djup
inlevelse och gedigen kunskap,
frukten av många års verksamhet som
samlare. F:s nu skingrade
konstsamling var en av de mest betydande
privata samlingar, som uppstått i
Sverige. Den omfattade bl. a. en värdefull
kollektion östasiatisk konst jämte
kvalitativt högtstående arbeten av
olika europeiska skolor, särskilt
franskt 1800-talsmåleri. Hans
sam-largärning präglades av en intuitiv
känsla för värdet i den nyare,
oakademiska konsten och kom bl. a. hans
egen generations konstnärer,
"opponenterna", till godo. — Gift 1887 med
skådespelerskan Olga F., f.
Björkegren (F. 4). Th. N.
7. Fåhræus, Gustaf Rudolf,
historiker, skolman, f. 25 juni 1865 på
Drottningholm i Lovö skn,
Stockholms län. Bror till F. 5. — Efter
mogenhetsex. 1883 i Stockholm blev F.
i Uppsala fil. kand. 1884, fil. lic. 1890
och fil. dr 1891 på avhandl. "Om
förändringen af Sveriges allianssystem
åren 1680—1682". Efter en rad olika
lärarförordnanden i Stockholm blev
F. 1900 adjunkt där vid Högre
latinläroverket å Norrmalm ocli 1904
lektor i historia och geografi vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm, där
ban 1905—09 och 1915—31 var
rektor. F. togs i anspråk för en rad
uppgifter av administrativ art inom
undervisningsväsendet. Sålunda var han
1909—14 läroverksråd och led. av
överstyr, för rikets allm. läroverk
samt 1920 ordf. i Stockholms
folkskoledirektion. Han tillhörde 1918 års
stora skolkommission och var dess
ordf. 1920—23. — F: simed drsavhandl.
Fredrik Fåhræus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
