Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gahn, Johan Gottlieb - 2. Gahn, Henric - 3. Gahn af colquhoun, Carl Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gahm
12
Gahn
Henric Gahn. Målning (detalj) av Elias
Martin.
forskningar är hänvisad till uppgifter
från andra, Hans rön, som i många
fall ha haft epokgörande betydelse,
publicerades genomgående av hans
lärare utan angivande av G:s insats.
Sålunda var det icke Bergman utan
G., som fann, att kalkspatkristaller
oavsett sin yttre form kunde tänkas
uppbyggda av romboedrar. Detta
påpekande förde Bergmans namn snabbt
ut över kontinenten. G. lyckades även
visa, att den fasta återstoden vid
förbränning av ben, den s. k. benaskan,
icke är en egen jordart (metalloxid)
utan består av kalciumfosfat. Även
denna upptäckt fick en annans namn,
nämligen Scheeles. G. utvecklade
bruket av blåsröret till förut okänd
fullkomlighet och visade bl. a. 1774, att
vid reduktion av brunsten med kol
oclx blåsrör erhålles en ny metall, som
av honom kallades magnesium men
com senare har fått namnet mangan.
Upptäckten gick en tid under
Bergmans namn, men numera betecknas
G. allmänt som detta grundämnes
upptäckare. — G. disputerade i
Uppsala 1770 på avh.
"Anmärkningar om författningar till befrämjande
af god hushållning vid järnhyttor",
en undersökning rörande rationell
masugnsteknik och järngjutning.
Detta arbete visade hans förmåga och
intresse även för teknik, och av
Bergskollegiet, där han 1768 blivit
auskultant, erhöll han 1770 uppdrag
att fortsätta undersökningarna av
en ny smältprocess för koppar, som
sedan länge pågått vid Stora
Kopparberget, d. v. s. Falu gruva.
Avsikten med undersökningarna var att
ernå renare koppar för att stödja den
sv. kopparns sjunkande pris på
världsmarknaden. G. ville helst resa
utomlands men åtog sig uppdraget, som
han lyckades fullfölja. Falu bergslag
fick vid denna tid stora beställningar
på kopparspik och plåt med
anledning av amerikanska frihetskriget.
De voro så stora, att intet bruk
vågade åtaga sig dem. G. tog
personligen beställningarna och lyckades
utföra leveranserna med flera bruks
hjälp, varigenom lian grundlade en
icke föraktlig förmögenhet. — Ären
1773—1814 var G. Bergskollegiets
kemiska stipendiat. Under denna tid
löste lian en mängd problem av
teknisk betydelse. Sålunda uppförde lian
vid Falu gruva ett graderverk, där
han löste det gamla problemet att
ur gruvvattnet framställa
kopparvitriol och svavel. Vidare uppfann
lian en ny blästermätare för
masugnar m. m. Hans anvisningar för
förbättring av den kemiska
analysvågen finnas intagna i Berzelius’
kemi-lärobok. G. sysslade även med
framställning av mineralvatten ocli
vallinder några år, jämte Berzelius ocli
andra, delägare i en kemisk fabrik
vid Gripsholm. Tills, med sin gode vän
Johan Gadolin hade han planer på
upprättandet av en färgfabrik, ocli
i Vet. akad:s liandl. publicerade lian
"Försök att stryka trähus med
gladare färgor än den hittills
nyttjade röda färgen" (1804). — Såväl
det allmänna som vetenskapliga
samfund visade G. sin uppskattning.
Så erhöll han 1780 Bergskollegiets
guldmedalj ocli belönades 1782 med
bergmästaretitel samt blev 1784
assessor i Bergskollegiet, ehuru utan
lön. Han deltog i 1778 och 1809 års
l iksdagar och var vid det sista
tillfället även led. av
konstitutionsutskottet samt deltog i arbetet med den
nya författningen. År 1793 kallades
han till medl. i Rikets allmänna
ären-ders beredning. — 1 Vet. akad. blev G.
invald 1784 och i Lantbruksakad.
1812, varjämte lian tillhörde ett
antal utländska vetenskapliga samfund.
— G:s publikationer äro få till
antalet. Tack vare vänskapen med
Berzelius räddades dock en del av lians
erfarenheter åt eftervärlden. G:s
brevväxling med Berzelius utgör bd
4: 2 av Jac. Berzelius brev, utg. 1922
av Vet. akad. — G:s hälsa var
bräcklig, men han var in i det sista fylld av
arbetsiver. — Mineralet gahnit
tillhörande spinellgruppen har fått sitt
namn efter G. — Gift 1784 med Anna
Maria Bergström. — Litt.: biografi
av H. P. Eggertz i Jernkontorets
annaler 1820; C. Sahlin, "J. G. G:s
laboratorium ocli samlingar" (Blad
för Bergshandteringens vänner 1919).
B. S.
2. Gahn, Henric, läkare, f. 1
jan. 1747 i Falun, † 6 febr. 1816 i
Stockholm. Bror till G. 1. — G., vars
fyra morbröder samtliga voro
framstående läkare, började 1762 stu-
dera medicin i Uppsala, Under
ledning av Linné, som var en vän till
hans fader, utarbetade han 1766
den avh. om åkerogräsen,
"Funda-menta agrostographiæ", som han
1767 försvarade under Linnés
presidium. Handledd av sin morbror D.
Schultz von Schulzenheim studerade
han 1769 i Stockholm, där lian blev
andre läkare vid allm.
koppympningshuset. Han blev 1770 med. lic. i
Uppsala och företog 1770—73 en
studieresa till Tyskland, Holland och
England. Under sin utlandsvistelse
promoverad till med. dr 1772, blev han
s. å. utnämnd först till stadsläkare i
Gävle och strax därpå till förste
amiralitetsläkare vid arméns flottas
eskader i Stockholm, på vilken post
han kvarstod till 1789. Han fick
snabbt en vidsträckt praktik i
Stockholm ocli var 1777—90 assessor i
Collegium medicum. År 1802 införde han
i Stockholm Jenners
skyddskoppympning, varför lian 1813 erhöll
vaccinationsmedaljen i guld. Han var en av
de sju stiftarna av Sv.
läkaresällskapet 1807. År 1808 blev han
överläkare vid Krigsakad. på Karlberg
och 1811 hedersled, av Collegium
medicum. -—• G., som räknades som
en av sin samtids ledande sv. läkare,
hade en klar iakttagelseförmåga, ett
gott omdöme ocli en allsidig
medicinsk bildning. Varmhjärtad
gentemot sina patienter ocli avhållen av
dem, skildras han även som osvikligt
lojal gentemot sina kolleger. Hans
hem var berömt för sin fina ocli
bildade umgär.geston. — G. blev 1793
led. av Vet. akad. Efter honom är
växtsläktet Galinia uppkallat. —
Gift 1779 med Eva Catharina
Sveden-stierna. P. H. T.
3. Gahn af Colquhoun, Carl
Pontus, arméofficer, f. 1 mars
1759 i Falun, † 9 maj 1825 i Stock-
Carl Pontus Gahn af Colquhoun. Målning
(detalj) av L. Pasch d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
