Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gezelius, Johannes, d. ä. - 2. Gezelius, Johannes, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gezelius
54
Gezelius
1. Gezelius, Johannes Georgii,
d. ä., biskop, lärd, f. 3 febr. 1615 på
Gesala rusthåll, Romfartuna skn,
Västmanl. län, † 20 jan. 1690 i Åbo.
Föräldrar: rusthållaren Göran
Andersson och Anna Gudmundsdotter.
— G. erhöll 1626—37 sin första
utbildning vid biskop Rudbeckius’
berömda gymnasium i Västerås. Han
blev student i Uppsala 1637, fil. mag.
vid univ. i Dorpat 1638 ocli prof. i
grekiska och österländska språken
där 1639. Därjämte blev lian 1643
e. o. teol. prof. och 1645 assessor i
livländska överkonsistoriet. — För
univ.-undervisningen utarbetade G.
lexika och läroböcker, bl. a. en
grekisk språklära, "Grammatica græca"
(1647), som utkom i 16 uppl. och
förblev i bruk mycket länge. Han flyttade
1649 till Sverige som teol. lektor vid
Västerås gymnasium, och följ. år blev
han kyrkoherde i Stora Skedvi i
Dalarna. Vid riksdagarna spelade lian en
framträdande roll. År 1660
utnämndes lian till generalsuperintendent i
Livland och prokansler för Dorpats
univ. samt till preses i livländska
överkonsistorium. Han utarbetade en
ny kyrkoordning för Livland byggd
på sv. tradition men skickligt
anpassad till de egenartade livländska
förhållandena, och han författade även
en lettisk katekes. Genom upprepade
visitationer sökte han höja
prästernas och lekmännens
kristendomskunskap och moral. G. utnämndes 1664
till biskop i Åbo stift och prokansler
för Åbo akad. Som biskop under
tjugufem år erhöll han tillfälle att fullfölja
sina strävanden i vidare omfattning.
Hans sällsynt kraftfulla verksamhet
blev för lång tid framåt
grundläggande för Finlands kyrkliga ordning ocli
religiösa folkbildning. G. satte sitt
stift i utmärkt skick; bl. a.
utarbetade lian en provisorisk kyrkolag för
Johannes Gezelius (1). Målning (detalj) av
D. K. Ehrenstrahl (Riksdagshuset).
stiftet, vilken fick stor betydelse vid
förberedandet av den allm. sv.
kyrkolagen av 16S6. För prästex. i sitt stift
fastställde han med suverän
maktfullkomlighet stränga villkor. Han
inrättade ett homiletiskt kollegium
vid univ. för att höja predikans nivå
och utgav predikoutkast till
prästernas föredöme. För folkundervisningen
visade lian också stor nitälskan. Med
hänsynslös energi pådrev han bruket
av husförhör som medel att befordra
och kontrollera menige mans
kristendomskunskap. Vitsordad
katekeskunskap fordrades för att erhålla
lysning, "ett tryckande bekymmer för
den uppväxande ungdomen". G.
yrkade på upprättandet av skolor i alla
förs., och i stora delar av lians stift
blev läskunnigheten också allmän.
För undervisningens organisation ocli
metodik utgav G. "Methodus
infor-mandi" (1683), som ger en intressant
inblick i tidens bildningsväsen; han
hävdade, att kunskap borde inhämtas
med glädje och ej på grund av rädsla
för straff. För den akademiska
undervisningen gav han dock inga
nydanande impulser, och hans vetenskapliga
arbeten, ss. den mångsidigt
innehållsrika "Encyclopædia synoptiea" (1672),
höllo sig inom den traditionella
ortodoxa skolastikens ram. För att kunna
tillhandahålla ungdomen
vetenskapliga skrifter och läroböcker till lågt
pris inköpte han ett pappersbruk och
anlade 1668 ett eget tryckeri i Åbo.
Vid 55 års ålder påbörjade G. en sv.
bibelövers, med kommentarer avsedd
för prästerskapet. Detta verk,
"Geze-liusska bibelverket", fullföljdes av
lians son och lians sonson och förelåg
färdigt 1728. — G. var en typisk repr.
för sin tids ortodoxa kyrklighet, ocli
han delade fullt dennas envetna
fasthållande vid traditionella idéer och
metoder i tro och vetenskap. Allmänt
uppskattad för sin energi och lärdom
lade G. dock stundom i dagen en
avsevärd häftighet och självrådighet. —
Gift 1) 1643 med Gertrud Gutheim,
† 1682; 2) 1684 med Christina
Persdotter till Haddenäs. O. H.
2. Gezelius, Johannes, d. y.,
biskop, f. 6 sept. 1647 i Dorpat,
Estland, † 10 april 1718 på Viggbyholm
i Täby skn, Stockholms län. Son till
G. 1. — G. blev student vid Uppsala
univ. 1661, vid Åbo akad. 1665 ocli
åter i Uppsala 1667. Därefter företog
lian 1670—74 med kungligt understöd
en studieresa till Tyskland, England,
där han studerade i Oxford 1671 samt
i Cambridge, och Frankrike, där han
Studerade biblisk och orientalisk
filologi för att sedan kunna biträda
fadern i dennes arbete med bibelövers.
Han disputerade 1675, utnämndes till
e. o. teol. prof. s. å., blev teol. dr
Johannes Gezelius (2). Målning (detalj) av
M. Mijtens d. ä. (Gripsholm).
1676 och andre teol. prof. 1679, allt i
Åbo. År 16S1 blev G. superintendent i
Narva och över Ingermanland och
verkade ivrigt för de
grekisk-orto-doxa invånarnas omvändelse till
luthersk tro. Han återvände 1689 till
Åbo, där lian var sin far behjälplig i
stiftets styrelse ocli 1690 efterträdde
honom som biskop i Åbo stift och
prokansler vid Åbo akad. Som biskop
var G. lika nitisk som fadern och
verkade helt i dennes anda genom att
flitigt hålla prästmöten och visitationer
samt fortsätta lians
förlagsverksamhet. Kring sig samlade han en krets
vänner, som verkade för finskhetens
skydd mot den kulturella expansionen
från Sverige. Han utgav bl. a. en finsk
psalmbok (1701) samt
uppbyggelse-böcker och en rad predikoutkast till
ledning för prästerskapet; därigenom
ville han bekämpa predikokonstens
förfall. Predikanten borde undvika
tomt ordprål och i stället söka
åstadkomma en avgörande sinnesändring
hos åhörarna. I sin strävan att ge
predikningarna ett värdefullare
innehåll var G. otvivelaktigt påverkad av
pietismens grundare, Spener, som lian
liade träffat i Frankfurt am Main ocli
senare brewäxlade med. Han bröt
emellertid med Spener, när denne
vände sig mot den ortodoxa lutherska
kyrkoläran, och lian blev snart en
sträng försvarare av den lutherska
renlärigheten och en oförsonlig
motståndare till den finska pietismen,
"svärmeriet". En av rörelsens
anhängare dömdes på hans
föranstaltande till livstids fängelse. Som
prokansler upprätthöll lian den
traditionella skolastikens herravälde
gentemot nya tankeriktningar. — Med
uthållighet och offervilja ägnade sig G.
under hela sin ämbetstid åt det av
fadern påbörjade "Gezeliusska
bibelverket". Åren 1711—13 utkom Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
