Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gyllenberg, Walter - Gyllenborg, ätt - 1. Gyllenborg, Jacob - 2. Gyllenborg, Olof - 3. Gyllenborg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenborg
179
Gyllenborg
detta instrument bestämde han (1920
—26) orterna för stjärnorna inom den
s. k. Lundazonen. Sina resultat har
lian publicerat i "Katalog von 11800
Sternen der Zone + 35° bis + 40° AG
Lund" (1926). Genom jämförelser med
de äldre ortsbestämningarna, som
utförts av Dunér och Engström, har han
erhållit upplysningar om stjärnornas
egenrörelser. G. liar även studerat
stjärnornas egenrörelser
spektrosko-piskt och med användande av den s. k.
Dopplereffekten beräknat många
stjärnors rörelser i synlinjens riktning.
Genom dessa arbeten har lian även
kommit in på stellarstatistikens
område. Därjämte må nämnas hans
studier över egenskaperna hos
långperio-diskt variabla stjärnor, över
stjärn-strömmar och över stjärnornas
storleksfördelning samt arbeten rörande
banbestämningsteori och
instrumentteori. Bland hans till ett 70-tal
uppgående skrifter märkas "The theory
of the equatorial" (1918), "Studies ön
the proper motions of long-period
va-riable stars" (1929) och "Studies ön
the stream motions of the stars"
(1934). •— G. invaldes i Fysiografiska
sällskapet i Lund 1922 och är dess
skattmästare sedan 1939. Sistn. år
invaldes han även i Vet. akad., varjämte
lian tillhör flera utländska lärda
samfund. För sina arbeten har han
erhållit flera belöningar, bl. a. danska
vetenskapssällskapets guldmedalj 1921.
— Gift 1927 med docenten Asta Maria
Kihlbom. B. S.
Gyllenborg, grevlig ätt,
härstammande från borgmästaren i staden
Königsee i furstendömet
Schwarz-burg-Rudolfstadt i Tliüringen Johan
Wolimhaus († 1620). Hans son,
akademiapotekaren i Uppsala Simon
Johansson Wolimhaus (f. 1601, † 1658),
blev far till sedermera landshövdingen
Jacob Volimliaus, som 1680 adlades
med namnet G. (G. 1), 1689 upphöjdes
i frilierrligt stånd och 1695 erhöll
grevlig värdighet. Söner till honom
voro landshövdingen och skalden
greve Olof G. (G. 2) samt riksrådet och
kanslipresidenten greve Carl G. (G.
3). En bror till dessa,
överstelöjtnanten och riksrådet greve Johan G. (G.
4), hade sönerna a) landshövdingen i
Stockholms län greve Jacob Johan G.
(f. 1721, † 1788), far till lagmannen
och politikern greve Johan G. (G. 9),
samt b) kanslirådet och skalden greve
Gustaf Fredrik G. (G. 7). En yngre
son till G. 1 var överstelöjtnanten
greve Anders G. (f. 1686, † 1728),
vars son, hovkanslern och riksrådet
greve Henning G. (G. 6), blev far till
presidenten greve Carl Johan G. (G.
8). Med dennes son, protokollssekr.
greve Carl Adolf David G. (f 1787, †
1863), utdog ätten på svärdssidan. G.
Jacob Gyllenborg. Målning (detalj) av D. K.
Ehrenstrahl 1690 (Gripsholm).
l:s yngste son, presidenten och
politikern greve Fredrik G. (G. 5), blev
farfar till justitiestatsministern
greve Fredrik G. (G. 10). — G. l:s yngre
bror, Anders Volimhaus (f. 1649, †
1725), slutligen president i
Kammarrevisionen, blev stamfar för grevliga
ätten Leijonstedt.
1. Gyllenborg, Jacob, före
adlandet Volimhaus, greve, ämbetsman, f. 7
mars 1648 i Uppsala, † 11 mars 1701
i Stockholm. Föräldrar: apotekaren
Simon Johansson Wolimhaus och
Catharina Andersdotter Brandt. —- G.
blev student i Uppsala 1659 och
inträdde sedan i statlig tjänst. Han blev
kommissarie i Kammarrevisionen
1674 och assessor där 1676. År 1680
adlades han och insattes på riksdagen
i det utskott, som skulle granska
bankens förvaltning. Han blev även
assessor i reduktionskommissionen och
följ. år dir. i Kammarrevisionen. År
1681 blev lian åklagare i den s. k.
stora kommissionen, som skulle
fullfölja åtalen mot Karl XI :s
förmyndare. Vid riksdagen 1682 utsågs G.
till medl. av sekreta utskottet, och
vid den följ. riksdagen 1686 var han
utskottets ledande kraft. År 1685 blev
han kammarråd och dir. i
likvidationskommissionen. Förtjänsterna av
stora kommissionens verksamhet
tillkomma i stor utsträckning G., men de
överdrifter och den hårdhet, som
kommissionen gjorde sig skyldig till,
härröra även mestadels från honom. Han
blev i rikt mått föremål för den
störtade rådsaristokratins hat. Under sin
verksamhet i kommissionen stod G.
hela tiden i samförstånd med
konungen och åtnjöt hans fullständiga stöd.
Vid 1686 års riksdag utsträcktes
reduktionen ytterligare. På G:s
initiativ fattades beslut om reduktion av
köpe- ocli pantegods enligt mycket
radikala ocli godtyckliga grunder.
Den ränta, som innehavarna av dylika
gods tidigare hade haft rätt att
uppbära, sänktes retroaktivt, och det
därigenom uppkomna överskottet
betraktades utan vidare som amortering
eller som "oköpta räntor".
Reduktionskommissionen och
Reduktionskollegium upplöstes 1687, ocli till
reduktionsverkets avslutande utsagos i
stället fem deputerade, varav G. blev
en. Han fick ledningen av dessas
arbete och förde med omutlig stränghet
reduktionsverket vidare. Han
lyckades fortfarande behålla konungens
bevågenhet. År 1689 utnämndes lian till
landshövding i Uppsala och
Stockholms län och upphöjdes i frilierrligt
stånd. Vid riksdagen 1693, då den
bekanta suveränitetsförklaringen
avgavs, var han lantmarskalk. Två år
senare blev han k. råd och greve samt
1700 led. av defensionskommissionen.
— G. var en oegennyttig, skicklig och
arbetsam ämbetsman med ingående
kännedom om snart sagt alla
förvaltningsgrenar. Han hyllade enväldet
utan reservation och var Karl XI:s
villige medhjälpare i hans strävan att
krossa det gamla adelsväldet och i
dess ställe bygga upp ett nytt
förvaltningssystem. — I yngre år hade G.
ägnat sig åt diktning. Sv. akad. slog
en minnespenning över honom 1816.
— Gift 1675 med friherrinnan Anna
Catharina Thegner. W. L.
2. Gyllenborg, Olof, greve,
ämbetsman, skald, f. 21 aug. 1676 i
Stockholm, † 28 maj 1737 i Nyköping.
Son till G. 1. — G. inskrevs 1686 vid
Uppsala univ., där han avlade
juridisk ex. 1695 och var rector illustris
1696. Han blev kammarherre 1702 ocli
var lagman i Västergötland och på
Dal 1712—18 och 1719—25 samt i
Arboga län 1718—19. G. utnämndes till
landshövding i Älvsb. län 1725 och i
Nyköpings län 1733. Någon politisk
roll spelade han icke, men vid 1723
års riksdag visade han sina sympatier
för kungamakten genom att hos adeln
utverka, att de rojalistiska bönderna
erhöllo säte i deputationen över
rådsprotokollen. Vid sidan av sina
ämbetsgöromål ägnade han sig åt poetiskt
författarskap och utgav flera dikter
av traditionsbunden vek innerlighet.
Mindre framgång hade han, då han
1735 med Dalins Argus som mönster
gav ut den moraliska tidskr.
"Skuggan af den döda Argus", vars
misslyckade satirer förlöjligades av
samtiden. — Gift 1710 med Catharina
Gri-penwaldt. R. A.
3. Gyllenborg, Carl, greve,
statsman, författare, f. 7 mars 1679 i
Stockholm, † 9 dec. 1746 därstädes.
Bror till G. 2. — G. inskrevs vid
Uppsala univ. 1686 och var där rector
illustris 1698—99, varefter lian sistn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
