Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göransson, Werner - Göransson, Wilhelm, industriman, se s. 215 - Göransson, Zacharias, skolman, se s. 214 - Göransson, Åke - Göranssno, släkt - 1. Göransson, Carl - 2. Göransson, Göran Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göran Persson
211
Göransson
i vetenskapliga arbeten, tidn. och
tidskr. — Gift 1923 med Jane Hedvig
Carlsdotter Wester. K. L.
Göransson, Wilhelm,
industriman, se 8. 215.
Göransson, Zacharias,
skolman, se s. 214.
Göransson, Ålce Natanael, målare,
f. 24 april 1902 i Veddige skn, Hall.
län, † 8 nov. 1942 i Göteborg.
Föräldrar: skomakaren Swen Johan G.
och Johanna Wilhelmina
Fredriksdotter. — G. var till yrket frisör
men drogs oemotståndligt till
konsten och skaffade sig tillfälle att
studera vid Valands målarskola i
Göteborg, där Tor Bjurström var hans
lärare 1924—28. Den konstnär, som
satte de starkaste spåren i G:s eget
måleri, var emellertid Karl
Isakson, vars grepp om de formella
problemen blev vägledande för G.
Därjämte studerade han med iver Cézanne
och kubisterna. Från denna tid
härrör ett antal stilleben och
modellstudier, som röja en ovanlig behärskning
av uttrycksmedlen i den klart
fixerade formen och den redan nu personliga
ocli knappa färgskalan, t. ex.
"Fuch-sia", "Tulpaner", "Pojke med
pannlugg" och "Göteborgs starkaste man".
Efter studierna på Valand blev G:s
palett rikare och ljusare, och hans
måleri nådde sin mognad i den
förandligade, oändligt nyans- och
valörfina kolorit och den rofylldhet ocli
svala harmoni, som äro utmärkande
för hans konst: 1929—30 målade han
en rad små landskap från
Göteborgstrakten i en blond kolorit, vilka i sin
starkt förenklade stil visa släktskap
med Aguéli ("Björkar i blåst").
Under den närmast följande perioden,
kännetecknad av en gråtonig kolorit,
skimrar ljuset i en färg, som blivit
nästan immateriell; i stilleben
("Blommor i ljusblå vas") och
interiörer, i en rad variationer av utsikten
från fönstret i hemmet i Göteborg
Ake Göransson.
("Göteborgsgata i snö", 1931, Nat.
mus.) och i porträtt av modern lyfter
ban sin ensamma och fattiga värld
till en blommande skönhet. Därefter
följa målningar, i vilka förenklingen
drives än längre, och färgen, som nu
domineras av rosa toner, blir
alltmer visionär. Dit liör bl. a.
"Kristusmålaren söker färg" (1932) med sitt
bleka, hemlighetsfulla ljusfluidum.
Konstnären var då en själsligt sjuk
man, som skyggt höll sig ur sikte för
andra människor och inte längre
förmådde skaffa sig sitt livsuppehälle.
I de sista dukarna före sjukdomens
slutliga överhandtagande 1937 släppte
lian så gott som helt kontakten med
verkligheten. Färgerna spruta där
fram med intensiv lyskraft eller ligga
tunga och dova i en form av yttersta
förenkling. — G. var helt okänd till
1941, då av en tillfällighet hans
bevarade arbeten, omkr. 170 målningar
och ett sjuttiotal teckningar,
upptäcktes undangömda i en soffa i hans hem i
Landala i Göteborg. Utställningen av
G:s verk samma år i Stockholm blev
en av de mest uppmärksammade på
senare år. — Ogift. Th. N".
Göransson, släkt, utgörande en
yngre gren av den gamla
Askersunds-släkten Berg, känd från slutet av
1500-talet. Borgaren och rådmannen
i Askersund Per Svensson Berg (†
1675) blev farfars far till handlanden
och rådmannen i Askersund Göran
Berg Svensson (f. 1744, † 1805). Bland
dennes barn, som upptogo släktnamnet
G., märkas apotekaren Carl G. (G. 1)
och grosshandlaren i Gävle Anders
Peter G. (f. 1789, † 1850), stamfäder
för den nu levande släkten G:s båda
grenar. Till den yngre av dessa hörde
Anders Peter G:s son,
industrimannen Göran Fredrik G. (G. 2). Hans
äldre son, bruksägaren Anders Henrik
G. (G. 3), blev far till Sigrid G. (G. 4)
och industrimannen Fredrik G. (G. 5).
En systerdotter till G. 4 och G. 5 är
arkitekten och förf. Kjerstin
G.-Ljungman (G. 6).
1. Göransson, Carl, apotekare,
f. 9 aug. 1782 i Askersund, † 9 maj
1844 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Göran Berg
Svensson och Brita Christina Stark.
— G. avlade 1801 farmacie
studiosi-ex. och blev 1803 student i Uppsala,
där han studerade naturvetenskapliga
ämnen. År 1805 avlade han
apotekar-ex., och s. å. inköpte lian apoteket
Svanen i Stockholm, som han
innehade till 1831. Han blev led. av
Apo-tekarsoeietetens direktion 1809 samt
var societetens kassaföreståndare
1816—21 och ordf. 1821—28. — G.
var energiskt verksam för att
ekonomiskt och socialt förbättra
apotekarnas ställning. I flera hänseenden var
Carl Göransson. Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1823.
lian före sin tid. Bl. a. påyrkade han
införande av en permanent
farmaceutisk undervisning vid en särskild
läroanstalt och avskaffande av
apoteksprivilegiernas säljbarhet. Då
Sundhetskollegium och Apotekarsocieteten
hos K. M:t 1828 avstyrkte dessa
reformkrav, föranledde detta G:s
avgång som societetens ordf. Hans
förslag ha långt senare genomförts, och
eftervärlden har till fullo erkänt hans
stora förtjänster om apotekaryrket.
-— G. erhöll assessors namn 1823 och
invaldes i Sv. läkaresällskapet 1824.
— Gift 1806 med Petronella Gillberg.
S.L.
2. Göransson, Göran
Fredrik, industriman, f. 20 jan. 1819 i
Gävle, † 12 maj 1900 i Sandviken.
Föräldrar: grosshandlaren Anders
Peter G. och Maria Catharina
Elfstrand. — G. uppfostrades till
affärsman och erhöll 1840 burskap som
grosshandlare i Gävle. Följ. år
inträdde han som delägare i sina
släktingars handelsfirma, Daniel
Elfstrand & co. i Gävle. Denna firma
inköpte 1854 en tredjedel av Högbo
järnbruk i Gästrikland och 1856 hela detta
bruk. G., som sistn. år blev firmans
chef, hade redan visat lejonklon som
industrigrundare. Sålunda stiftade
han 1849 Gefle manufaktur ab. samt
1855 Gefle—Dala jernvägs ab. och
Korsnäs sågverks ab.; lian tillhörde
styr. för dessa företag från deras
början. Åren .1854—56 var han ordf. för
borgerskapets äldste i Gävle. G:s
huvudintresse gällde Högbo bruk. Den
1 juli 1856 erhöll engelsmannen Henry
Bessemer sv. patent på sin nyss
uppfunna men ännu icke praktiskt
utprovade stålframställningsmetod
enligt den efter honom benämnda
bessemerprocessen. Under en resa i
England 1857 sammanträffade G. med
Bessemer och blev övertygad om me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
