Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanson, Lars - Hanson, Magnus - Hanson, Olof - Hanson, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hansen
306
Hansén
Magnus Hanson.
gorna" och Rune i T. Hedbergs
"Na-tionalmonumentet", lämnade Sverige
för att några år ägna sig åt film i
Hollywood; bl. a, medverkade han i
"Åtrå" och "En gudomlig kvinna" mot
Greta Garbo samt i "Den röda
bokstaven" och "Stormen" mot Lilian Gish.
År 1928 återbördades H. till
national-scenen, vilken han sedermera tillhört
såsom dess ledande kraft. De första
åren uppträdde han i en del komedier
(t. ex. M. Pagnols "Topaze") och i
moderna skådespel (t. ex. P.
Lagerkvists "Han som fick leva om sitt
liv" och H. Lenormands "Tiden är en
dröm"). Ännu in på 1930-talet
uppträdde han också i med lysande
fantasifullhet givna episodroller (t. ex.
Henrik IX i S. Siwertz’ "En hederlig
man"). Av de stora
Shakespearerol-lerna framställde han Kung Lear 1929,
Macbeth 1931, Prins Henrik i "Henrik
IV" 1935, Romeo 1936, Julius Cæsar
1938 och Hamlet 1942. Den historiska
fantasi, som från början präglat lians
konst, förskaffade honom framgångar
också i moderna kostymroller, t. ex.
Filip II i F. Bruckners "Elisabet av
England" ochOrin i E. 0’Neills "Klaga
månde Elektra". — Särskild
uppmärksamhet tilldrar sig den serie
Strindbergsroller H. tolkat, sedan han
1933 spelade titelrollen i "Mäster
Olof". Dit höra Gustav Vasa 1939
och Karl XII 1940 samt
huvudrollerna i de uppsättningar O.
Molander gjort av Strindbergs dramer från
sekelskiftet, "Ett drömspel" 1935,
"Till Damaskus I" 1937,
"Spöksonaten" 1942 och "Till Damaskus II"
1944. Aldrig torde H:s konst kommit
så till sin rätt som i umgänget med
de stora strindbergsfigurerna, åt vilka
lian har givit ny belysning; hans
insats i dessa uppmärksammade
iscensättningar tävlar med regissörens. I
dessa roller framstår H:s konst i hela
sin kraft; den intellektuella skärpan
och hänsynslösheten i gestaltningen
ha förenats med mänsklig mognad
och balans samt ökad behärskning av
de tekniska uttrycksmedlen.
Detsamma gäller hans stora framträdanden
1944—45, bl. a. som kanonikus Skerrit
i Carrolls "Den heliga enfalden" och
som Herodes i Kaj Munks "En
idealist". Även under senare år liar han
utfört en rad filmroller, t. ex. i "På
solsidan", "Konflikt", "Första
divisionen" och "Det brinner en eld",
varjämte han gjort en insats som
radioaktör. — H. erhöll 1935 Litteris et
artibus samt 1941 T. S. 0:s
Dramatiska akad:s medalj. ■— Gift 1922 med
skådespelerskan Karin Margareta
Elisabet Molander, f. Edwertz. S. T.
Hanson, Carl Magnus Gideon,
cellulosaingenjör, f. 10 juli 1862 i
Hålta skn, Göteb. län, † 4 april 1920
i Stockholm. Föräldrar: majoren
Magnus II. och Henrietta Elisabeth
Wilhelmina Wessfelt. — H.
utexaminerades från Chalmers tekn.
läroanstalt 1883 och företog s. å. en
studieresa till Förenta staternas och
Kanadas pappersfabriker, där lian
praktiserade som maskinarbetare.
Återkommen till hemlandet blev han 1884
ingenjör vid D. O. Franckes
pappersbruk och sulfitfabrik i Mölndal. Tills,
med en annan sv. pionjär för
sulfit-massetillverkningen på 1880-talet,
ingenjör W. Flodqvist, ägnade sig H.
från 1885 åt byggande av
sulfitfabriker landet runt. De viktigaste voro
Forsbacka, Stömne, Järpen, Gysinge,
Långed och Forshaga (1885—98),
Tofte i Norge (1898—1902), Vallvik,
Kyrkebyn, Oskarsström, Örnsköldsvik,
Robertsfors och Hörnefors (1902—05),
Sörstafors och Munkedal (1905—07),
Grycksbo (1912—15) och Ulriksfors
(1’915—17)’, där han även tjänstgjorde
som disponent. Den sista av H.
anlagda fabriken var Vologda
sulfitfabrik i Ryssland (1917—19). Tills,
med brodern, ingenjören Nils Knut
Olof Hanson.
Fredrik H. (f. 1868, † 1926), även
han en framstående cellulosatekniker,
drev han under senare år en
konsulterande firma i Stockholm,
Cellulosabyrån bröderna Hanson. — H. var
landets mest anlitade
sulfitfabriksbyggare under årtiondena kring
sekelskiftet. Genom sitt noggranna
konstruktionsarbete bidrog han
väsentligt till att den betydelsefulla sv.
sulfitindustrin redan från starten erhöll
sin alltjämt bibehållna, erkänt höga
tekniska nivå. H. ägnade även
uppmärksamhet åt vattenkraftfrågor
och skrev bl. a. "Niagara och dess
vattenkraftförhållanden" (1911). Han
var en av stiftarna till och förste
styr.-ordf. i Sv. pappers- och
cellulosa-ingenjörsfören. 1908—11. — Gift
1889 med Gustafva (Gusten)
Stenson. S. R., (H. N—m).
Hanson, Olof, affärs- och
industriman, f. 3 juni 1882 i Tännäs skn,
Härjedalen. Föräldrar: Hans
Inge-briktson och Kerstin Olofsdotter. —
H. emigrerade 1902 till Förenta
staterna ocli har sedan 1904 vistats i
Kanada. Han var först
jordbruks-och skogsarbetare, kom därefter in på
timmeraffärer och var från 1910
entreprenör för timmerleveranserna till den
kanadensiska Grand Trunk Railway.
Numera har H:s stora företag i
timmerbranschen säte i staden Prince
Rupert vid Kanadas stillaliavskust,
distriktet British Columbia. Där
bedriver han även stora affärer med
fisk och fiskkonserver. — H. liar varit
ordf. i Prince Ruperts stadsråd och
invaldes 1930 i Kanadas parlament.
Han tillhör Kanadas främsta nu
levande svenskar ocli blev 1917 sv.
vice-konsul samt är från 1924 sv. konsul
i Prince Rupert. S. R.
Hanson, Erik Robert, läkare, f.
22 maj 1887 i Grangärde skn,
Kop-parb. län, † 10 sept. 1940 i Falköping.
Föräldrar: snickaren Aron H. och
Carolina Andersson. — Efter
mogen-hetsex. i Falun 1906 blev H. i
Uppsala med. kand. 1910 samt i
Stockholm med. lic. 1915 och med. dr 1926.
Efter div. förordnanden i patologi och
kirurgi (i Karlstad 1913, 1915—16
och 1920—23 samt vid
Serafimerlasarettet 1917—20) var han underläkare
vid avd. för kirurgisk tuberkulos vid
S:t Görans sjukhus i Stockholm 1924
—25 och läkare vid Styrsö
kustsjukhus utanför Göteborg 1927 samt blev
överläkare vid Apelvikens
kustsanatorium i Halland sistn. år.
Militärläkare 1912, var han bataljonsläkare
i Fältläkarkårens reserv 1915—20.
Han företog flera utländska
studieresor och utgav talrika arbeten främst
om kirurgisk tuberkulos. — Gift 1914
med Anna Katarina Pihlström.
P. H. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
