- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
365

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Bertil (Bull) - Hedlund, Fredrik - Hedlund, Hans, arkitekt, se s. 369 - Hedlund, Henrik, tidningsman, politiker, se s. 369 - Hedlund, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hedlund

365

Hedqvist

Bertil Bull Hedlund. Etsning ny D. Tiigtström
1843.

riska draget i H:s konst redan nu
framträder ("Romantisk scen", 1917,
"Barscen (Trocadero), Köpenhamn",
1918). Åren 1918—23 vistades H. mest
utomlands ocli ägnade sig främst åt
att måla i olja; först sysslade han
under ett uppehåll i Köpenhamn med
kubistiska experiment i André Lliotes
stil och utförde akvareller i C. Guys’
anda, varefter han på resor bl. a. i
Frankrike och Italien gled över till
en mera naturalistisk uppfattning och
sedan till en av italienskt
trecento-måleri påverkad primitivism. På
hemresan över Tyskland konfronterades
han med inflationstidens stämningar
och Otto Dix’ och George Grosz’
samhällskritiska konst, Ären 1923—28,
då han arbetade i faderns
affärsrörelse i Falun, inskränkte sig hans
konstnärliga verksamhet till en mängd
ofta fränt satiriska
tillfällighetsteckningar. Efter återkomsten till
Stockholm 1929 arbetade han först som
tidningstecknare, främst i tidskr.
Fönstret; samtidigt återupptog han
måleriet i en rad historiska bilder i olja,
tempera och gouache, ss. den en aning
raljerande serien "Bilder ur Dalarnas
historia" (1930) och
"Pariskommunen" (1931—32). Med 1930-talet
följde H:s märkliga insats i sv. grafik
och bokillustration. Här har under
djupa intryck av särskilt det franska
1800-talets romantiska författare,
grafiker och illustratörer hans rikt
sammansatta skaplynne framträtt i
en starkt personlig konst, där en
romantiskt, stundom bisarr och
surrealistisk fantasi kommer till uttryck
sida vid sida med ett fint lyriskt
natursinne, en frodig humor och en
skarpögd verklighetsobservation. I
sina grafiska blad, huvudsakligen ut-

förda i torrnål eller etsning eller båda
metoderna i förening, samlar han
den ofta med ytterlig skärpa givna
detaljrikedomen till en sluten, stor
form, stundom i en kraftig, målerisk
växling av mustig svärta och starkt
lysande dagrar, stundom i en ljusare,
sprödare helton. Samtidigt som han
fullföljer den samliällssatiriska linjen
i sådana makabert uppfattade motiv
som "Tidsbild I" (1933) och
"Wiener-vals II" (1937), ger han uttryck för en
panteistisk naturkänsla i
landskapsbilden "Sommarnatt" (1934) och i
några sammanställningar av fint
ut-ciselerade naturföremål, ss. "Kosmos
III" (1935) och "Macaonfjäril, larv
och umbellat" (1936). Som
bokillustratör har H. med sin utpräglat
litterära läggning, sin stora boksynthet
och kulturhistoriska bildning gjort en
förnämlig insats. Han har därvid
lämnat sin tidigare linjeteckning och,
närmast anknytande till 1800-talets
konstnärliga xylografi, utbildat en
karakteristisk finstreckig stil i tusch.
Bland de böcker han illustrerat må
nämnas Johannes Edfelts "I denna
natt" (1936), Gustaf Näsströms
"Dalarna som svenskt ideal" (1937), Karl
Ragnar Gierows "1914—1918 in
memoriam" (1939), Hans Ruins
"Rummet med de fyra fönstren" (1940),
Gunnar Ekelöfs "Promenader" (1941),
C. J. L. Almquists "12 songes" (1942),
L. Nordströms "De tolv söndagarna"
(s. å.) samt femte och sjätte delarna
av samlingsverket "Svenska folksagor"
(1942 och 1943). Högst som grafiker
och illustratör har han kanske nått i
sina bildserier i torrnål och etsning
till Anatole Frances romaner "Thais"
(1935—37; ej utg.) och "Drottning
Gåsfot" (1938—41; utg. 1945). H.
har även utfört ett flertal bokomslag
samt exlibris. Han blev 1942 led. av
Konstakad. — Gift 1) 1918—32 med
Karin Eriksson; 2) 1936 med Karin
Amalia Arehn, f. Bergqvist. — Litt.:
ST. Lindgren, "B. B. H." (1943). B. W.

Hedlund, Fredrik Waldemar,
skådespelare, teaterdirektör, f. 19 juni
1864 i Stockholm, † 3 febr. 1927
därstädes. Bror till skådespelerskan Ellen
Hartman-Cederström. — Efter
skolgång i Stockholm började H. sin
teaterbana vid Mac Caulls Opera
Company, som spelade i Amerikas större
städer. Han återvände till Sverige
1SS9 och var 1890—1905, utom 1S9S—
99, knuten till Dramatiska teatern,
där han 1895 blev premiäraktör. Åren
1905—18, utom 1914—15, uppträdde
han på Vasateatern, och 1918—26
var han dir. för Folkteatern. H. var
en utmärkt lustspelsaktör, som lärt
mycket av den torra
anglo-ameri-kanska humorn. Han kunde även
ibland skapa goda typer inom karak-

Fredrik Hedlund.

tärsfacket. — Gift 1903 med Elin
Lund. A. L.

Hedlund, Hans, arkitekt, se s.
369.

Hedlund, II e n r i k, tidningsman,
politiker, se s. 369.

Hedlund, Karl Viktor,
folkbildningsman, folklivsforskare, f. 28 okt.
1887 i Stora Tuna skn, Kopparb.
län. Föräldrar: stationsmästaren Carl
(jfustaf H. och Anna Mathilda Wiberg.
■—• Efter mogenhetsex. i Falun 1907 och
fil. kand.-ex. i Uppsala 1910 var H.
lärare vid Tärna och Grimslövs
folkhögskolor 1910—14, rektor vid
Malungs folkhögskola 1914—18 samt är
rektor vid Gästriklands folkhögskola
i Västerberg vid Storvik sedan 1918.
Sedan 1944 är H. därjämte
folkhög-skolinspeiktör hos Skolöverstyr. Inom
Sv. folkhögskolans lärarfören.
fungerade han som sekr. 1927—37 sanvt som
ordf. 1937—44. År 1943 utgav H.
under medverkan av flera förf. "Svensk
folkhögskola under 75 år". Under sin
lärarverksamhet har H. utfört ett
betydelsefullt hembygdsvårdande arbete.
Han redigerade Meddelanden av Gest-

Karl Hedlund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free