Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Henneberg, Albert - Hennerberg, Carl - Hennig, Anders - Hennig-Lodén, Dagmar, målarinna, se Lodén - Hennigs, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennerberg
Carl Hennerberg.
tique", spelade i Stockholm resp. 1928
och 1931, en kammarsymfoni,
konserter med orkester för piano, violoncell,
trumpet och basun, en concertino för
flöjt, tre symfoniska dikter, körverk,
uvertyrer ocli sviter. — Gift 1922 med
Irma Dorothea Malmgren. G. M.
Hennerberg, Carl Fredrik,
bib-lioteksman, musiker, f. 24 jan. 1871 i
Älgarås skn, Skarab. län, † 17 sept.
1932 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf Andersson och
Karolina Gustafva Nilsdotter. — H. avlade
1888 organistex. i Skara och 1893
folk-skollärarex. i Göteborg, varefter ban
1894—98 var organist och
folkskollärare i Varola skn, Skarab. län. Han
studerade 1899—1903 vid
Musikkon-servatoriet bl. a. kontrapunkt för J.
Dente och E. Ellberg samt avlade 1901
organist-, kyrkosångar- och
musik-lärarex. Ären 1903—08 tjänstgjorde
han som folkskollärare vid
Engelbrekts folkskola i Stockholm och var
1904—28 bitr. lärare vid
Musikkon-servatoriet i elementarsång och
harmonilära samt 1905—06 även i
pianospelning. Han förordnades 1908 till
bibliotekarie vid Mus. akad:s bibi. och
utnämndes 1909 till hovorganist och
körledare vid Slottskyrkan. — Som
bibliotekarie vid Mus. akad. nedlade
H. ett nitiskt arbete på samlingarnas
tillväxt, H. var en av vårt lands
främsta orgelkännare. Han utgav "Orgelns
byggnad och vård’’ (1912; 2:a uppl.
1928). Han var en av initiativtagarna
till Sv. samfundet för musikforskning
och dess sekr. 1919—32. H. blev 1915
led. av Mus. akad. — Gift 1902 med
Fanny Hedvig Dorotea Gadd. —■ Litt.:
E. Sundström, "C. F. H." (i Sv. tidskr.
för musikforskning 1932). G. M.
Hennig, Anders Henning,
geolog, paleontolog, skolman, f. 22 maj
1864 i Jönköping, † 19 april 1918 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Gustaf Magnus Andersson och Anna
411
von Hennigs
Maria Andersson. — Efter
mogenhets-ex. i Jönköping 1883 inskrevs H. s. å.
vid Lunds univ. och blev där fil. kand.
1886, fil. lic. 1S91 och fil. dr 1892,
docent i geologi 1892 ocli docent i
geologi och hydrografi 1907. Vt 1904—lit
1905 var H. vik. lektor vid
Katedralskolan i Lund och blev lektor där 1906
i biologi och kemi. Han blev 1913 tf.
läroverksråd och 1915 läroverksråd i
Läroverksöverstyr. År 1900 uppfördes
H. på andra förslagsrummet till
professuren i geologi och mineralogi i
Lund; 1911 erhöll lian prof:s namn.
— H:s flesta geologiska och
paleonto-logiska arbeten avse Skånes geologi.
De mest betydande av dem behandla
de sv. kritbildningarna och dessas
fauna, framför allt bryozoerna
(mossdjuren) . År 1899 publicerades hans
viktiga arbete "Studier öfver den baltiska
yngre kritans bildningshistoria", och
till den internationella
geologkongressen i Stockholm 1910 publicerade lian
vägvisaren "Guide pour le Terrain
cré-tacé de la Suède". Efter mineralogiska
och petrografiska studier i Greifswald
somrarna 1894 och 1895 och i Prag
1897 utgav H. 189S och 1899 bl. a.
arbeten rörande Kullens kristalliniska
bergarter. Längre fram kom han även
att intressera sig för hydrografiska
spörsmål. År 1907 utgav han "Studier
öfver Nissans hydrografi", och 1907,
1910, 1911 och 1912 färdades lian i
Graubünden för studier över flod- och
glaeiärerosion samt Inns hydrografi.
I "Wissenschaftliche Ergebnisse der
schwedischen Südpolar-Expedition
1901—1903" beskrev H. 1911
ingående det intressanta
Pectenkonglomera-tet på Cockburn-ön. Han bearbetade
dessutom de av Sven Hedin från s.
Tibet 1906—08 hemförda
samlingarna: "Zur Petrographie und Geologie
von Südwest-Tibet" (1915, utgör del
5 av Hedins "Southern Tibet"). H:s
"Geologischer Führer durch Schonen"
(1900) ingår i den internationellt
Anders Hennig.
Gösta von Hennigs.
kända tyska serien "Sammlung
geologischer Führer". Från 1898 var H.,
så länge han var bosatt i Lund,
verksam som populärvetenskaplig
föreläsare. Likaledes från 1898 refererade
lian i den ansedda tidskr. Neues
Jahr-buch für Mineralogie etc. nyutkommen
sv. geologisk litteratur. För
läroverken utgav han en liten lärobok i
geologi (1905; 2:a uppl. 1910). År 1900
blev H. led. av Fysiografiska
sällskapet i Lund, och för 1916 var lian ordf.
i Geologiska fören. i Stockholm. —
Gift 1897 med Emmy Olin. N. Zn.
Hennig-Lodén, Dagmar,
målarinna, se Lodén.
Hennigs, Carl Gustaf (Gösta)
Albert von, målare, f. 15 april
1866 i Rogslösa skn, östergötl. län, †
26 dec. 1941 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Albert von H. och Emelie
Pihlgren. — H. studerade 1891—93
vid Konstnärsförb:s målarskola, där
Zorn, R. Bergh och P. Hasselberg voro
hans lärare. Han blev sedermera medl.
av Konstnärsförb., som han tillhörde
till dess upplösning. Hans tidigaste
måleri präglades av förb:s anda, men
även när han målade stämningsbilder
som "På gatan" (1900), var det
snarare det rörliga livët än de lyriska
dagrarna, som intresserade honom.
Han målade till en början
friluftsstu-dier med Stockholmsmotiv i
impressionistisk teknik med ett vimmel av
figurer, åkdon ocli hästar. Snart kom
lian att specialisera sig på nöjeslivets
olika arter, maskerader, varietéer och
framför allt cirkus. Rörelserna hos
lindanserskor och trapetskonstnärer,
skolryttarinnor ocli clowner försökte
lian fånga, och hästarna under
dressyren tröttnade lian aldrig på att återge.
De granna dräkterna och det grälla
ljuset från båglampor oeh strålkastare
lockade honom att tillgripa palettens
mustigaste färger, som lian lade upp
med breda penseldrag inom summa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
