Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Heuman, Carl - 4. Heuman, Maths - 1. Heurgren, Paul - 2. Heurgren, Paul - Heurlin, se även Hörlin - Heurlin, Sven - Heurlin, släkt - 1. Heurlin, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heuman
445
Heurlin
studier vid Uppsala univ. blev han
fil. lic. där 1898 och fil. dr 1899 på
en matematisk avh. Han var
överlärare i matematik vid Tekn. skolan i
Stockholm 1900—09, assistent vid
Tekn. högskolan i beskrivande
geometri 1899—1907, i matematik 1899
1902 och i teoretisk mekanik 1902—
09. Åren 1909—13 var han tf. prof.
och 1913—35 prof. i mekanik vid
Tekn. högskolan. Han var även
högskolans bibliotekarie 1903—06 och
1912—13. — H. har utfört ett flertal
undersökningar, huvudsakligen
avseende matematikens tillämpningar på
tekniska och mekaniska problem, samt
utgivit läroböcker. ■— Gift 1901 med
Ruth Bilda Ekström. S. R.
4. Heuman, Carl Helge Mathias
(M a th s), jurist, ämbetsman, f. 12
mars 1899 i Falkenberg. Föräldrar:
praktiserande läkaren, med. dr Gustaf
Daniel Heuman och Emelie Helena
Fjellman. Brorson till H. 2 och H. 3.
— H. avlade studentex. vid Högre
latinläroverket i Göteborg 1917 och jur.
kand.-ex. i Lund 1925. Efter
tingstjänstgöring 1925—27 tjänstgjorde
H. vid Hovrätten över» Skåne och
Blekinge, där han efter
fiskalsförordnanden och adjunktion blev assessor 1933.
Han utnämndes 1937 till hovrättsråd
i Göta hovrätt. År 1938 blev han
borgmästare i Halmstad. Sedan 1941 är
ban krigsdomare vid Hallands reg. och
sedan 1944 även vid Hallands
flygflottilj. Den aktiva hovrättstjänsten
lämnade H. redan 1933, då han av
Justitiedep. togs i anspråk för arbetet
på partiella reformer inom
strafflagstiftningen; det gällde bl. a. de
betydelsefulla frågorna om straff för
utpressning, den rättsliga regleringen
av-sterilisering samt ändrad lagstiftning
om fosterfördrivning. Åren 1935—3S
tjänstgjorde han som tf. byråchef för
lagärenden i dep., varvid han förestod
straffrättsbyrån. Alltsedan 1941 har
han tidvis varit kallad att samråda
med Strafflagberedningen, som bl. a.
haft till behandling vissa av H.
tidigare bearbetade lagstiftningsfrågor.
Han blev 1945 led. av Straff
lagberedningen i samband med att denna fick
i uppdrag att utreda frågan om en
allmän översyn av det straffrättsliga
reaktionssystemet. H. har vidare varit
sekr. hos 1931 års flygkommission och
hos den s. k.
abortlagstiftningskommittén 1934—35. Under de senaste
åren har han även varit sakkunnig
inom Justitie- och Försvarsdep. i vissa
utredningar. Sedan 1939 är han ordf.
i kristidsstyr. i Hall. län och sedan
1943 inspektor vid Högre allm.
läroverket i Halmstad. — Gift 1) 1928—
40 med Lotten (Lotti) Weijdling; 2)
1942 med Kerstin Rutli Signe
Grön-stedt. Spr.
1. Heurgren, Gustaf Erie Paul,
veterinär, folkminnesforskare, f. 27
juni 1864 i Högestads skn, Malmöh.
län, † 17 okt. 1928 i Örebro.
Föräldrar: prosten Paul Jacob H. och Ulrika
Aurora Trägårdh. — H. avlade
mogenhetsex. i Lund 1883 och veterinärex.
1887. Han: utnämndes sistn. år till
distriktsveterinär i Kalix distrikt och
var från 1901 länsveterinär i Örebro
län. Till Danmark och Tyskland gjorde
han studieresor. Bland hans uppdrag
märkes, att han var led. av Norrb.
läns landsting 1897—1902, ordf. i
Närke-Västmanlands
veterinärsäll-skap från 1913 och v. ordf. i Sv.
läns-veterinärfören. 1911—22. —• H. har
offentliggjort en mångfald smärre
undersökningar på det
veterinärmedicinska området, men mest känd har
han blivit för sina stora folkloristiska
samlingar om skrock och vidskepelse
rörande djuren, särskilt husdjuren.
Med offentligt understöd utgav han
1920 en stor volym "Djurskrock",
och 1924 följde det ännu mer
omfattande verket "Husdjuren i nordisk
folktro", som är ett standardverk på
sitt område. — Gift 1891 med Anna
Charlotta Sundewall. T. M.
2. Heurgren, Paul Ludvig
Gerhard, posttjänsteman, f. 17 nov. 1886
i Malmö. Föräldrar: kontraktsprosten
Olof Isak H. och Gerda Amanda
Carolina Kallenberg. Brorson till H. 1. —
Efter skolgång i Lund trädde H. 1907
i postverkets tjänst och blev 1912
postexpeditör i Stockholm,
postassistent 1925 och förste postassistent
1932 samt är aktuarie i
Generalpost-styr. och chef för Postmus. sedan
1936. — H. har bedrivit omfattande
studier över postväsendets
organisation och kulturhistoria såväl i Sverige
som i många länder på kontinenten,
och han har publicerat flera
värdefulla skrifter i postala ämnen ss.
"Register över innehållet i postverkets
skrivelser och författningar,
1500-talet—18S9" (1—9, 1925—36),
"Allmän posthistoria" (1—2, 1926—28),
"Post och press i Sverige 1643—1791"
(1929), "Bibliografi över svenskt
postalt tryck på svenska, finska, tyska
och latin... 1500—1700-talen" (1931),
"Postmuseum och dess samlingar.
Vägledning" (1936) samt "Postmusei
historia" (s. å.). Han har dessutom
redigerat "Tabellarius, revue
histori-que internationale des postes" (1927
—28) och "Nyheter från
postmuseum" (1933—36). — Gift 1) 1929—42
med Anna-Stina Rydner; 2) 1945 med
överpostexpeditören Marta
Gustafson. T. M.
Heurlin, se även Hörlin.
Heurlin, Sven, bonde,
riksdagsman, f. 17 febr. 1796 på Hellansgärde
torp, Västra Torsås skn, Kronob. län,
† 20 okt. 1873 i Virestads skn, samma
län. Föräldrar: torparen Jacob
Andersson och Ingjord Nilsdotter. — H.
växte upp i ett ganska fattigt hem och
måste tidigt ut och förtjäna sitt
uppehälle. Modern lärde honom läsa, men
först under konfirmationstiden lärde
han sig skriva och räkna. Han hade
emellertid ett stort bildningsintresse,
och genom trägna självstudier
skaffade han sig avsevärda kunskaper,
framför allt i kommunala och
samhälleliga frågor. År 1817 flyttade han
till Bråthult i Virestads socken, där
han 1820 blev bonde på egen gård. Två
år senare valdes han till nämndeman,
och 1834 blev han riksdagsman. Sedan
deltog han i de följande riksdagarna
till 1848 samt dessutom 1859—60 och
1862—63. Vid 1840—41 års riksdag
var han en av ledarna för den liberala
oppositionen i bondeståndet men
skilde sig senare från densamma genom
sin starkt protektionistiska
inställning. Han tillhörde statsutskottet
under riksdagen 1847—48 och
bankoutskottet 1859—60. Åren 1840—48
var han riksbanksfullmäktig för
bondeståndet. —■ H. var en framstående
repr. för sitt stånd i riksdagen, ehuru
han genom sin personliga
aggressivitet ådrog sig mångas fiendskap. Han
var en av de främsta förkämparna för
folkskolan. -—- Gift 1819 med Karin
Jonasdotter Ljungdahl. —
Självbiografi i Pehr Thomasson,
"Lefnadsteckningar öfver Sveriges mest
utmärkte bönder" (3, 1852). T. M.
Heurlin, släkt, härstammande från
Hörda by i Berga skn, Kronob. län,
där den äldste kände stamfadern,
bonden Knut, brukade frälsehemmanet
Lillegården 1585—1610. Hans sonsons
son, kyrkoherden i Vetlanda Gunnar
Petri (f. 1648, † 1698), antog efter
födelsebyn Hörda släktnamnet
Heur-linus, sedan förkortat till Heurlin.
Hans son i första giftet, komministern
i Rottne (nu Söraby), Kronob. län,
Peter H. (f. 1674, † 1719), blev
stamfar för den sv. släktgrenen och farfar
till kyrkoherden och matematikern
Samuel H. (H. 1), far till biskopen
och politikern Christoffer Isak H.
(H. 2). Sonsons sonsöner till H. l:s
farbror voro arkitekten Erland H.
(H. 3), hans bror konstnären Knut
Teodor H. (f. 1867) och hans
halvbror konstnären Johan H. (H. 4). En
gren av släkten fortlever sedan 1727
i Finland. — Litt.: A. Wahlgren,
"Släkten Heurlin" (1944).
1. Heurlin, Samuel, präst,
poly-histor, f. 26 febr. 1744 i Blädinge skn,
Kronob. län, † 11 dec. 1835 i Åseda
skn, samma län. — Föräldrar:
kyrkoherden Isak H. och Anna Dorotea
Wiesel. — Inskriven vid Lunds univ.
1762 tog H. magistergraden 1766 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
